Senaste kommentarerna i forumet

Hanonah. Jag är nära vän. ?
Har ju även pojkvän med beroende.
Måste lyssna mer på mig själv. Och sätta gränser, vad jag orkar med och inte. Har svårt med det.
?

Håller som sagt på att läsa igenom din tråd. Mycket klokhet och inspiration.
Är också så jäkla nyfiken när elefanten kom in i bilden... och varför?
Spännande det här....

Jag tror det finns en speciell hemsida som heter just thealcoholexperiment.com och det är tydligen gratis. Någon-några här på forumet har gjort/gör programmet vet jag.

Kram ?

Jag skapade en helt ny låtlista i våras, med låtar som jag bara förknippar med min nykterhet och det här forumet ❤️

Kram ?

Alla måste nå sin botten, sen har den olika höjd för alla. Jag kunde garanterat nått en mycket lägre botten, men bilden av min pappa kom så starkt till mig just då i början av februari. Jag VILLE inte traska i hans fotspår mer.

Kram ?

Det låter ju som om att du är på rätt väg :) Låt dig inte slappna av för mycket bara så tror jag att du ska klara detta. Fortsätt gärna skriva här med dina funderingar. Det hjälper nog både dig själv och andra.

Även om jag själv är stolt och nöjd med min nyktra resa så känns det otroligt fint att läsa dina ord ❤️

Kan dra en parallell med äldsta dottern, som alltid haft så lätt för sig i skolan. Nästan bara A rakt igenom grundskola och gymnasium. Kom in på sina betyg på psykologprogrammet på första försöket direkt efter studenten. Och det ska vara svårare än att komma in på läkarprogrammet har jag förstått.

Äldsta dottern har alltid fått höra av sin omgivning ”du har så lätt för dig”. På högstadiet blev hon retad för ”plugghäst” och på gymnasiet behandlades hon illa för att de var avundsjuka. Hemma fick hon beröm i massor ❤️

På senare år har hon berättat att hon störde sig på dessa kommentarer jättemycket, det vill säga att hon hade så lätt för sig. ”Jag har fan ansträngt mig också.” Och det har hon, det vet vi föräldrar och har därför berömt henne massor! Hon blir lika glad varje gång ❤️ Trots att hon vet att hon är duktig.

På högstadiet fick hon 100 kr för varje A på prov. Det fick jag sluta med, hon ruinerade mig ?

Och lite så är det med mitt nykterhetsarbete. Jag har fan ansträngt mig också ?

Kram ?

Ja, jag har sett bilder. Det ser verkligen avskräckande ut. De flesta av oss kanske ändå tänker att det inte kommer gå så illa för oss. För de flesta av oss känner ju ändå till de som dricker mer än vi själva gör och har gjort under en längre tid. Men problemet är ju att det är lite som med rökning. Vissa röker ju ett helt liv och får aldrig lungcancer.

Är ju tragiskt med så unga människor som i den dokumentären du såg. :(

Hej Onkel F, jag känner också lite åt det hållet. Min inre rebell vill ge fingret ibland. Men nu fortsätter vi lura hjärnan mot den där vita julen och skålar i den där julmusten. Jäkla tjat om just den, men nu närmar det sig :)

Tröttiz. Hur nära vän är du? Du måste kunna avstå från att vara dem nära. Späd ut tiden med dem. Gör klart att du inte vill ägna dig åt meningslösa samtal. Stöttade en vän med drogmissbruk i 2.5 år. Noll resultat. Medberoendet ligger alltid på lut i nära relationer. Ingen tackar dig när du behöver ta paus eller vila.

Jag tror inte att någon klarar av att sluta på en gång. Det gjorde inte jag i alla fall. Oavsett är ingen av oss misslyckad! Vi gör alla våra egna resor med med och motgångar.

De visade bilder i dokumentären på en frisk lever, fettlever och en lever fylld med ärr och knölar. Riktigt avskräckande bilder!

Kram ?

Jag kommer inte heller att kunna dricka kontrollerat, det gäller bara att få hjärnan att förstå det fullt ut. Vi som inte klarar att sluta på en gång är inte misslyckade, vi behöver bara lite mer tid ?, och kanske lite hjälp.

Forumet är bara så stort som dem som skriver här, så fortsätt skriva!

Två unga personer strax över 30 år. En liten tunn tjej hade en gigantisk ”gravidmage” och de tappade henne på 11 liter vätska ur buken. Killen var helt knallgul, alltså verkligen gul. Båda väntade på transplantation i England, men sannolikt skulle de hinna dö. Behovet av levertransplantation pga missbruk har tydligen ökat enormt där de senaste åren.

Tack för din faktainput ?

Kram ?

Fridens. Förlorade han körkortet? Har en vän som körde drograttfull och blev av med körkortet. Efter 1.5 år åkte han fast på stan när han rökte hasch. Jag talade med honom men inget hände. Väntade i ytterligare 6 månader. Fick till slut anmäla honom för social tjänsten. Efter ytterligare ett halvår i behandling har inget hänt. Har lämnat. Man kan inte ändra på nån annan en mm. Jag lade 2.5 år på honom. Vad är du beredd att lägga? Anhöriga kan man ju inte överge...förstås.

Du har inte uppmärksammat dig själv i dag men eftersom vi vet att du och Torn fyller på samma dag så är det enkelt att hålla koll :-D

Kram!

Är det mitt inlägg ovan som startat upp alla diskussioner här kring hur man bör skriva och inte?

Det var isf absolut inte min mening och jag har aldrig tyckt att inte alla kan samsas här. Tvärtom! Det är otroligt berikande att läsa om allas resor och enormt inspirerande att följa alla som klarat att bli helnyktra. Jag själv har ju dessutom helvitt som mål.

Att jag skulle känna någon slags avoghet mot alla som förespråkar helnykterhet stämmer inte alls. Har det uppfattats så säger jag förlåt från djupet av mitt hjärta. ?

Har alltid värnat om alla människor och har stor respekt för samtligas livsval, oavsett vad de handlar om. Det gör att jag ibland känner ett behov av att gå i försvar för andra, trots att jag själv inte tycker lika.

Då och då skrivs kommentarer som sanningar, trots att det finns alternativa sådana. Det är det jag reagerat på. Och då menar jag självklart inte sanningar utifrån vars och ens egna erfarenheter. Min upplevelse är ju min sanning och din är din.

Självklart välkomnas och uppmuntras respons, tips, stöd och även ifrågasättanden. Från alla - till alla.

Det är ju fantastiskt att få höra hur det gått för någon långt framme och ta del av dennes erfarenhet. Här tror jag att jag blivit otroligt missförstådd om någon trott något annat. ?

Men vi är så himla olika både vad gäller bakgrund och personlighet. Det är mest det jag vill förmedla. Det som funkar för dig kanske inte gör det för mig. Därför är det så himla viktigt att få höra olika berättelser.

Vi kan ha fullgoda liv trots att vi inte har valt samma slutmål. Respekten för att vi är olika och - framför allt - väljer olika är det viktigaste.

Hoppas innerligt att ni förstår hur jag menar. Jag vill alla så himla väl - inte alltid en bra egenskap, då jag kan slå knut på mig själv för att alla ska må bra. Och jag vill definitivt inte hamna/vara i motsatsförhållande till andra. Inget Vi och Dom. Gode värld, vilken mardröm det vore.

Nej, här är vi alla tillsammans och kämpar mot samma fiende, om än på olika sätt och mot olika mål. Precis som det ska vara.

Alltså, älskar det här forumet och alla ni som finns här har hjälpt mig att förändra mitt liv. Hoppas innerligt att vi alla som tycker det får fortsätta att känna så.

Ber ännu en gång om ursäkt för eventuellt svammel. Fick ont i magen när jag såg alla kommentarer som tillkommit och kände direkt att jag ville skriva. Så det blir ingen genomläsning och eventuell redigering. Det här vill jag ha i väg även om det kanske går för fort nu.

Tack alla för respons. Som alltid är det den som tar mig framåt. Den betyder oerhört mycket, det hoppas jag att ni förstår. ?

Ha en fin vecka, bästa forumvänner.

I dag är jag nykter. Gott så.

Kram kram

Stort grattis till tiden! Bra jobbat.

Kram!

Hoppas du får en riktigt god natts sömn. Tänk om du kunde vakna i morgon bitti och känna att DU har makten över DITT liv. Det skulle jag önska dig Varafrisk.

Kram!

Målsättningen är fortfarande att sluta dricka, jag skall bara försöka lura hjärnan lite.

Tänker satsa på att vara nykter december månad ut. Jul och nyår lär ju bli lite av en prövning, så jag behöver nog all hjälp jag kan få.
Skall testa The alcohol experiment. Tror det nämndes i This naked mind, men jag gav det ingen närmare eftertanke. Tack för tipset!

Jag vill förstås vara nykter även efter nyår, men om jag inte klarar december måste jag svälja stoltheten och söka hjälp "utifrån".

Har inte lyssnat på musik sedan jag slutade dricka. Är musikintresserad och allätare. Mycket musik har strömmat genom lurarna. Framförallt tillsammans med excesser av rödvin. I julstöket kände jag ändå för att damma av min gamla jullista på Spotify. När den gått några varv så blev det ordinarie "rödvinslista". Och vad händer tror ni? Jojomensan, jag blev sugen på rödvin. Flickan förknippade låtarna med huset vi bodde i innan skilsmässan. Man kan milt sagt säga att det blev en del känslor åt olika håll här hemma.

Nu sitter jag här bredvid en väldoftande julgran. Den kom in två veckor tidigare än normalt. Både barnen och jag kände för en extra lång julgransjul i år. Ska värma på Dufvenkroks mandaringlögg som får klart godkänt av mig! Smakar INTE som Blossa starkvinsglögg, och den typen av glögg dricker ju inte jag längre (HJÄÄÄLP), men den är fräsch och någonting-annat-och-ändå-glögg på något vis. Passar mig fint i år.

Bullarna står utomhus under tak på jäsning över natten. Fint att kunna bjuda barnen på en nykter mamma nygräddade bullar och tända ljus i morgon bitti. En tråkig måndag morgon i december kan förgyllas på olika sätt.

Kram!

Det är ju toppen att det kan funka så, att dricka ett par glas och sen gå vidare alkoholfritt igen. Om det funkar för en, så man inte gradvis skruvar upp konsumtionen, så låter ju det som en bra väg!

När jag blickar tillbaka på min resa hitintills, på tisdag firar jag två år som nykter, så har alltid grundstommen i min vilja att få vara nykter varit friheten.
Frihet har drivit mig, helt klart.
Friheten är det finaste jag har i min nykterhet.
Därför kan det också kännas extra svårt de gånger jag inte får känna mig fri.
Hela det senaste halvåret har jag känt mig arg, ledsen och frustrerad, förbannad, över min jobbsituation. Det har inte gått en dag utan att jag kommit hem från min arbetsplats och varit arg, haft ångest, varit ledsen eller gråtit. Arbetslaget jag ingår i är delvis en dysfunktionell grupp, det är ledningen som gör att vi hamnar i kläm. När vi hamnar i kläm yttrar det sig i att gruppen inte funkar.
På det senaste har jag även känt mig trängd i den relationen jag haft med den äldre mannen - något jag tagit tag i och nu håller på en armslängds avstånd. Det enda som egentligen håller kvar den sista lilla biten av mitt hjärta, är skuld. Skuld att jag helt plötsligt tappade bort mina känslor och inte kan hitta dom igen.

Vad innebär egentligen den här friheten jag håller av så mycket?
Den innebär att jag får chans att fortsätta hålla min sjukdom under kontroll.
Den innebär en sån sak som att få ha en ledig dag från jobbet och göra produktiva saker.
Den innebär att jag fått tillbaka min lust att skriva, min förmåga att skriva och min kraft i orden pennan skriver på pappret - som jag saknat den!
Den innebär att få tänka klart.
Den innebär att kunna känna ansvar och sköta mitt arbete.
Att ta hand om mig själv.
Att kunna resonera. Känna känslor. Tänka. Andas.
Den innebär också att jag är en god vän. En fin dotter. Som älskar. Och tillåter sig själv bli älskad.

Jag vet att jag måste fortsätta ta hand om min frihet. Det är ett löfte jag avlagt till mig själv den 8/12 2018.
Oavsett vilket pris jag än får betala.
Jag står nu inför ett vägskäl och väger.
Ena benet säger åt mig att våga ta klivet ut. Säga upp mig.
Det andra benet säger "hallå, stopp, tänk dig för, osmart mitt i en pågående pandemi"
Mitt hjärta säger åt mig att slåss för friheten.
Min hjärna säger "Gör det symboliskt på årsdagen."

... Mig tämjer du aldrig.
/D

Jag tycker att det hjälper mig att få se och läsa om andra perspektiv. Kanske speciellt när man ser att man har något gemensamt och gått igenom något liknande men man har reagerat på olika sätt.

Jag har alltid goda avsikter när jag skriver här, men är ibland rädd att det jag säger ska tas på fel sätt. Jag är medveten om att jag kan vara lite rörig och är inte alltid så bra på att formulera mina tankar.

En sak som vi alla har gemensamt här på forumet är att vårt förhållande har varit/är problematiskt. Vägen hit t forumet har sett olika ut. Somliga har varit nyktra flera dagar och varit så bestämda i sitt beslut att sluta dricka medan andra är som jag eller nja jag har nog förresten inte läst i någons tråd om någon som håller på som jag. Fast kanske det ändå finns någon...för även om vi har mycket gemensamt så är våra vägar t ett nyktert liv så olika.

Ja är i princip 100% övertygad om att jag kommer inte kunna dricka dricka kontrollerat någonsin mer i mitt liv, hade önskat att jag hade det. Tänker dock inte att jag får sämre livskvalitet snarare tvärtom. Så min tanke är att en dag nå ett nyktert liv.

Men som det är nu har det varit svårt att få dagar i rad...fast det är vad jag tänker...och att ha fler alkoholfria dagar än med alkohol är kanske vad jag klarar av lite bättre nu. Det känns så oerhört misslyckat när jag inte klarar flera dagar i rad men ...det får bli en dag i taget.

Inatt kommer jag somna nykter?