Senaste kommentarerna i forumet

Det är några här inne som fått Antabus och Naltrexon utskrivet på recept. Vet inte hur det är med Campral.
Är det någon av er som tillhör Stockholms Läns Landsting?
Vart har ni i så fall vänt er för att få förskrivningarna? Min livmedikus sedan nästan 30 år får något skitnödigt i blicken och förmår bara väsa fram "Beroendemottagningen" när jag för mina problem på tal, så landstingets primärvård verkar vara en återvändsgränd för min del.
Jag vore tacksam för tips om alternativa mottagningar (om det inte strider mot forumets policy).
Jag har tagit Antabus i ett par 6-månaders omgångar ("återfallsförbrytare") och det har fungerat utmärkt.
Naltrexon och Campral har jag ingen erfarenhet av, någon som använt dessa preparat?
I så fall, fungerar de och måste man ta dem under "kontrollerade former"?

Tacksam för alla tips och svar då jag känner att jag är på väg ner i samma surhål som innan mitt sommaruppehåll.

Så starkt du står rotad med en beslutsamhet som är avundsvärd.
Underbart, och jag är glad för din skull.
Goddess Warrior?

Massvis med kramar från Azalea?

Till slut brast det för mig efter alla lögner och situationer jag fick rädda honom ur på jobbet. Vi jobbade på samma företag och jag ljög under 2 år om hur det egentligen var med honom och så alla möjliga ursäkter om att han hade ont i ryggen, mådde illa, förkyld tills jag höll på att gå under av ånger, och skuldkänslor.
Då berättade jag en dag rätt upp och ner hur det stod till med alkoholen. De var väldigt vänliga och gav honom chansen att själv säga hur det låg till genom ett samtal.
Företag här ett ansvar att erbjuda sina anställda rehab på ett sätt som de kommer fram till ska hjälpa bäst.

Så mitt råd är helt klart att berätta för hans chef för deras skull men främst för hans. Han behöver hjälp och det kan bli hans räddning.

Kram Azalea ?

Det känns som jag borde varit stark nog att gå första gången jag insåg att han var missbrukare. Men jag älskar ju honom, den friska han som också finns där. Ibland tänker jag att jag kanske överdriver, inbillar mig? Han fungerar ju för det allra mesta, är en fungerande pappa, pratar med släkt och vänner, jobbar. Men samtidigt vet jag ju att det inte är normalt att sluddra och ha konstiga ögon och prata om saker som aldrig skett (antar att han hallucinerar då, eller har drömt något han upplever som verkligt).

Tack för din kommentar <3 Det finns anhöriga som bryr sig men tyvärr blir han oerhört arg på mig när jag pratar med dem, och det går ut över barnet då han i påverkat tillstånd söker konflikt (verbalt) med mig även när hen är i närheten. Meningen att de ska komma på besök i helgen men vi får se om jag får möjlighet att prata lite med dem. De vet om att han är i beroendevård men vet inte att han nu börjat missbruka på sidan igen. Känns också som de litar så mycket till att jag ska "fixa detta" på något vis. Men jag är helt maktlös, såklart. Hans missbruk började långt innan vi träffades, sen verkade han ha det under kontroll under våra första år och när barnet föddes. Men det senaste året har det eskalerat. Det är väldigt sällan något dramatiskt, mer att han är lullig, sluddrar, pratar om konstiga saker, somnar i soffan mitt på dagen, sådana saker.Det tär på mig och jag märker att barnet som annars haft en jättefin relation med honom blir lite undrande, pappa går liksom inte att lita på.

Idag har han spelat fotboll med barnet i trädgården, lekt, varit en jättefin pappa. Sen nu på kvällen blir han irriterad, fräser för minsta lilla. Jag misstänker att han har abstinens och låter det gå ut över oss. Så trött, så trött, så trött. Det var inte såhär livet skulle bli.

Vad jobbigt att din mamma mår så dåligt, förstår att det är en stor oro. Du får se vad besöket ger, men du kan inte göra så mycket mer än erbjuda stöd, hon måste göra jobbet själv.. Ta hand om dig...

Vad tungt att se någon brytas ned av missbruk och sakna den fina person han har varit.. Finns det släkt eller vänner till honom som kan hjälpa dig? Tyvärr är det nog svårt att få honom att sluta om han inte har insikt om sitt problem, men om ni är flera som konfronterar honom kanske det kan så ett frö.. Var rädd om dig och ditt eget mående, bra att du börjat skriva här.

Håller med om din summering! Nu åker vi vidare, ser fram emot en nykter jul!

Fint att det går bra för dig och att du ägnar dig åt trevliga saker. Jag spelar också gitarr, tycker det är jättebra om man behöver koppla bort stress och dåligt humör. Att träna något som är lite svårt men som man klarar ganska bra. Gillar också yoga, böcker och radio. Och det ger så mycket mer än om man bara hade suttit med ett vinglas och slösurfat istället... Avkoppling som inte bryter ned är grejen!

Har också några som jag märker tycker att det är lite tråkigt att jag inte dricker. Tror de håller fast vid ett annat sätt att umgås, och jag vill gå vidare. Några kommer man kanske glida ifrån, och andra kanske kommer till. Hur som, prata med dem du tycker är viktiga. De kanske inte vill förstå dina problem för att se i så fall måste erkänna sina egna..

Har just läst din tråd, jättebra jobbat! Helgen kan som du skriver vara en utmaning ibland, men jag har verkligen börjat älska helgmornar utan bakiströtthet. Att sitta med kaffet och läsa och känna kroppen må bra, det har blivit den nya njutningen istället för vin kvällen innan. Kämpa vidare och läs på om alkohol, själv har jag börjat känna det som en belöning att inte dricka. Försöker hålla fast vid den känslan.

Keep up the good work!

Kram ?

Skönt att höra, det där med gränser. Jag har tänkt så mycket på det. Medan jag var förälskad i karln var mina gränser helt annorlunda, jag accepterade mer och det tog tid innan jag ifrågasatte hans beteende. Tex fick han panikångest en kväll när han inte fick tag på mig för att jag var ute och åt middag med en vän. Jag har aldrig varit med om något liknande och min reflex var att be om ursäkt?! Så knäppt. Som.om jag är tvungen att berätta var jag är hela tiden.

Jag tror jag har lärt mig mycket om gränssättande det här året. En väninna sa till mig att man lär sig något av varje relation och hon har helt rätt. Jag känner mig stärkt nu i att prata med hans chef. Ska bara välja ett bra tillfälle och se till att chefen förstår att han inte är medveten om att jag lyfter frågan...

Hållit mig nykter nu en och en halv månad vilket känns fantastiskt. Ska verkligen fortsätta den resan med hjälp av alla er andra som är i samma situation. Lycka till alla därute, kram

Det var ett tag sedan du skrev här sist. Hur är läget?

Kram ?

Klumpen i magen som kunde komma förr. Av oro, av stress. av ångest, av undrar om hur framtiden ska bli. Klumpen som var där tills han flyttade, tills jag ändå svarade när han ringde, som var där när jag övade på att inte svara, på att hålla distans och då menar jag inte corona distans, utan distans. Klumpen som funnits där hela tiden, en liten liten liten klump. Ska han träffa en ny kvinna. Ska han få barn med en annan kvinna. Ska han bli nykter för att han träffar en annan kvinna. Ska han vara så fin han var när vi möttes de stunder som han var nykter med någon annan. Jag har ingen aning och jag varken behöver eller vill veta.

Jag har släppt taget om honom på riktigt. Och allt som var kopplat till honom är borta. Jag känner inget längre. Och nu ska jag kasta det sista han lämnade. Det han inte hämtade. Medvetet eller inte. Det spelar ingen roll.
Jag bestämmer. Och nu tar jag kommandot i mitt liv. På alla sätt. Och jag älskar mig själv igen. Och livet.
Och jag står rustad tack vare denna erfarenhet. Det finns ingen man som kan pröva med mig. Kom inte hit och pröva! Säger jag bara. Kom inte och förvänta dig något efter att du känner mig en kort tid. Och jag ser det jag inte sett förut.
Att det är många som har det svårt och tufft. Och nu ser jag vilka jag drar till mig och jag säger stopp. I tidigt skede.
Jag bestämmer allt i livet mitt. Hoppas att du också gör det!

Kärlek kan inte bota sjukdom - det är så sant som det är sagt!!!

Jag förstår hur jobbigt du har det men du måste tänka på sig själv. Han tänker ju bara på sig själv och på sitt sug efter sprit. Du måste sätta dig själv främst, låt honom inte trycka ner dig. En relation ska vara något man blir glad av, inte något som.man får ångest och mår dåligt av.
Kram till dig!

Grattis till 7 månader! ? Det märks att du mår bra nu.Månaderna bara rullar på.

Kram

p.s, Tack för hälsning i min tråd!
Det blev två st fina gäddor. ?

Jag håller med Andrahalvlek. Och jag önskar att jag hade agerat så själv. Men jag visste inte att jag var i klona på medberoendet då. Mycket gick dåligt. Men jag lever. Och jag lever ensam. Och jag är tacksam. Och glad. Och frisk. Jag sätter stopp i tid, om jag märker att något inte stämmer. Jag har lärt mig att sätta gränser och det behövde jag lära mig. Och det tog lång tid. Men jag har lärt mig. Vilket är det viktigaste tänker jag. Jag är bara ansvarig för mitt liv och hur jag vill leva. Och jag tänker leva så länge jag lever. Och uppleva livet. Ett sunt och friskt liv.

Starkt jobbat Jullan?? och stort grattis
Fira du med 2 saffransbullar tycker jag.
Det är du värd
Kram⚘

Om du är nykter och han påverkad är det till din fördel.
Fyll upp sinnet med självkänsla och självförtroende.
Och fokusera på att vara lugn och vänlig, men tydlig.
Jag tror på dig??
Kram⚘

Om jag kommit undan med min psykiska hälsa i behåll återstår nog att se... ?

Min vän hörde av sig idag via sms. Efter ett antal timmar beslutade jag mig för att svara med en hänvisning till ett bibelcitat.

Han skrev för några dagar sedan att han inte skulle komma till onsdagsgruppen. Trots det skrev han idag att han varit där igår... Tur att jag inte gick dit. Det är inte för att han skulle vara farlig på nåt sätt. Det är för att jag inte är säker på min egen reaktion. Jag kanske bryter ihop... ?

Jag ska försöka tagga ner lite. ?

Idag blev jag klar med julschemat, tjoho! Alla får lite ledigt, tjoho! Kunde fördela ut 79 lediga dagar totalt på alla medarbetare under de tre veckorna vecka 52, 53 och 1. Behövde bara neka totalt sju lediga dagar. Själv är jag ledig två dagar, den 4-5/1.

Det här är ett gigantiskt pussel, alla funktioner måste lira alla dagar även under storhelger så folk måste ersätta varandra hit och dit och vi går ner på mini-bemanning. Plus att vi inte kan ta in långväga vikarier utifrån i dessa coronatider. Vi får spela med de spelare vi har. Men det gick. Jag fick ihop det.

Nu håller vi tummarna för att inte Corona slår ner som en bomb i vår verksamhet. Vår fördel är att typ alla kan jobba hemifrån, och många jobbar hemifrån redan nu så de flesta utsätter sig inte för smitta. Sen får man bara hoppas att de har förnuft att hålla sig ifrån främlingar även på sin fritid.

Nu känner jag mig jättejättejättenöjd ? Typiskt läge för lite vin, men nähä så roligt ska vi inte ha det. Jag äter upp de sista pepparkakorna istället ? Lika bra det, sen ska jag inte köpa hem fler, och jag ska inte baka lussebullar heller. Jag överlever utan både pepparkakor och lussebullar faktiskt.

Kram ?

Känner igen mig i missbruksuppväxten, inga roliga minnen. Min pappa drack ihjäl sig kan man säga. Slog i huvudet på fyllan och blev aldrig människa mer. Det enda han kom ihåg var att han drack. På slutet glömde han även det. En skugga av antagligen en fin människa som kallades för min far. Kram Jullan

Kram ?