skrev Odågan i På det fjärde ska det ske.

Dag 4.

Har börjat meditera på morgonen och ibland på kvällarna. På jobbet har jag kunnat skingra tankarna men fått ångest när jag kommer hem, tryck över bröstet och svårt att få ner någon luft. Måste sysselsätta mig. Tog en lång promenad med hunden och åkte sedan och handlade lite med barnet för att skingra tankarna på alkohol som är ständigt närvarande.

Börjar känna mig piggare, klarare i tanken och sov bättre inatt. Det är bara den där jävla ångesten som måste hanteras på något annat sätt än mer alkohol.


skrev lejla77 i Hemligheten

Tack @Nydag för din klokhet och en stor kram tillbaka till dej! 🥰
Jaa! Man lär påminna sig hela tiden när man hamnar i " svaga " situationer eller när känslor speciellt sorg och ilska blossar upp.
Varför jag skrev här, jag var så fruktansvärt less på mig själv och mitt drickande! Fysiskt och psykiskt mådde jag ju egentligen värre då. Jag hade börjat blivit pluffsig trots all träning, huden kändes torr, ansiktet såg bara glåmig ut- ofräsch!
Psykiskt fick man ju bara ångest! Ångest över att man drack, ångest över att man snart måste gå till systemet igen, ångest över att man hade lovat sig själv att " jag väntar till nästa helg" eller " jag väntar till kvällen " och så öppnar man en box iaf eller sprättar upp en champagneflaska , ångest över att behöva gå och jobba, ångest över att vara ensam, ångest över att ha ångest!

Ångesten är inte borta - den har minskat radikalt.
Mer klartänkt
Känner mig betydligt bättre , sover bättre.
Har tom gått ner några kilo i vikt, pluffsigheten håller på att försvinna.
Och ja jag krigade och vann dagens krig vilket jag är så tacksam över!


skrev erivan i Försöka vara nykter

@Himmelellerhelvette Hej! Det har inte gått så värst bra. Har druckit rätt så mycket på helgerna. Var ju på gång ett tag med ett par veckor utan alkohol, sen tog suget över igen. Jag har inte mått så bra psykiskt ett tag av olika anledningar. Bland annat pga problem på jobbet. Har en dålig chef som inte behandlat mig bra, enligt mig.Sen har det varit en del problem med barnen så jag har inte tyckt att nåt varit roligt. Då har jag tänkt att jag lika gärna kan dricka. Vilket gjort att jag mått ännu sämre, trött och känner mig allmänt seg i huvudet. I helgen som gick var det mer eller mindre katastrof så nu känner jag att jag måste ta tag idet för att må bättre. Har tänkt att jag börjar med 1 månad, jag har ofta satt för höga mål tror jag. Jag siktar på 3 månader men tar en i taget och även 1 vecka i taget. Jag måste lyckas för min egen skull nu!!! Tack för att du bryr dig kram


skrev Flarran i Kaffestugan

Hejsan i Kaffestugan! Har inte haft ork idag att koka på nåt kaffe. Men sitter då vid datorn här i mitt kök och är nykter och alkoholfri. Vanligt vatten ur ett normalstort glas går ju hur bra som helst att dricka det med. Funderar på om jag ska ta och frossa på något gott som kanske lite nyponsoppa om en stund kanske. Men har inte bestämt mig för vad det få bli till kvällsmat. Kanske en kopp te och rostat bröd med smör på för en gångs skull var en tanke jag nu fick. Men vi får väl se vad det blir för nåt, kör då hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det gott mina vänner!


skrev Flarran i Promillebikt

Det har varit jobbigt nu på eftermiddagen. Jag var så himla trött på att vara trött och energilös alltså. Började känna mig allt mer värdelös och oduglig. Hade så stark vilja till att gå utanför dörren och kanske bara cykla en liten sväng. Men det fanns ingen energi alls. Hade jag haft vin, öl eller nåt annat med alkohol hemma då vet jag nog inte om man hade klarat av den uppgivna känslan och varit nykter och alkoholfri nu i denna stund. Men jag gick och lade mig en liten stund och som av en Herrens gåva fick jag sova några timmar extra vilket jag då är tacksam för. Det gäller att inte ge upp i första taget tydligen. Tänker att det gäller att hålla i och hålla ut i allt, stort som i smått som kan vara av vikt för att man nyktert ska ta sig fram alltså.

Ha en fin kväll!


skrev Ny dag i Hemligheten

@lejla77 Bra att du skriver din frustration här. Adjävulen är en lurig 👿. Glöm aldrig anledningen till varför du började skriva här, mitt mantra (som jag snott från @andrahalvlek) är aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Och när jag säger det för mig själv går tankarna till mitt sista återfall och hur jag mådde då. Jag var en spillra av mig själv med en ångest som var så fruktansvärd. Kram till dig och önskar dig en nykter kväll🥰


skrev Andrahalvlek i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å Grattis till 50 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Det är en fröjd att följa dig på din nyktra resa. Nyfikenheten är guld värd. ”Nu ska vi se hur det här blir som nykter?” Samla nyktra erfarenheter som smultron på ett grässtrå, varsamt trä på ett smultron i taget. Och helheten blir wow 🤩

Kram 🐘


skrev Ny dag i Erfarenhet av Antabus någon?

@Snoffsan 👍 Tycker inte det är svagt att ta Antabus, 49 dagar nykter låter ju underbart härligt. Hur känns livet utan alkohol? Har du ändrat dina vanor? Jag tror det är viktigt att parallellt med ”kryckan” göra förändringar = etablera nya nyktra vanor så när man slutar med antabus inte faller tillbaka. Jag har återfallit flera ggr senaste året, nu är jag nykter på dag 28 (igen) men skillnaden denna gång är att jag gjort små förändringar i vardagen som gör att jag liksom undviker stress och istället får in rutiner. Att regelbundet skriva här är också bra, här finns enorm klokskap i ämnet. Starkt jobbat och fortsätt skriv så hjälps vi åt för en nykter höst i första steget 🥰


skrev Snoffsan i Erfarenhet av Antabus någon?

Jag har lite svårt att hitta rätt bland trådar osv här. Har skrivit under en annan flik.
Någon här som har erfarenhet av Antabus? Hade varit intressant att läsa hur andra upplever hur det funkar, biverkningar, tankar om hur länge de tänker ta det osv. Tycker folk att man är svag för att man tar hjälp av medicin för att bryta sitt drickande?
Jag är på min 49e helnyktra dag idag, tar Antabus 2ggr i veckan. Blev väldigt trött i början, så jag halverade dosen.


skrev Torn i Nu får det vara nog!

@Andrahalvlek Nu blir det bara 1-2 gurkor om dagen, då säsongen för gurka snart är över. Desto mer Paprika och Tomater få jag pressa i mig nu.😅

@Himmelellerhelvette, Jag har fiskat en hel del i sommar, men faktiskt lite mindre än vanligt. Vet inte varför egentligen. 🧐 Jag är liksom nöjd med livet ändå. Jag tror att jag har varit ganska beroende av fiske tidigare, och ett beroende är ju aldrig bra.😃

Ha det gött!


skrev lejla77 i Hemligheten

Trust the process... Ibland är den känslan så stark och Ibland så svag! Som idag tex går hjärnkriget i 200, har gått ganska bra hittills. Tills idag.. Vaknade, tog det lugnt hela fm, hade planer med en väninna (gjorde mig klar) men som sen totalt ghostade.. Och inte första gången heller, arg och besviken. Och var går tankarna? Till min vuxen napp- jag går till systemet och köper lite vin tanken. Att bli svag när man har känt sig stark. Livet är en berg och dalbana..


skrev Tröttiz i Vägen framåt

@has
Ja, kanske det är så att jag är extra sårbar fastän jag tycker att jag känner i övrigt att jag har det bra.

Har tagit avstånd nu jag, känns som att kontakt just i dagsläget inte gynnar vare sig honom eller mig. Känns trist men nödvändigt.
🌺


skrev prinsessa i Kaffestugan

Hej i kaffestugan!

Idag ska jag unna mig en dag utan enheter! Kommer inte ångra mig i morgon. Häng på vettja!


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Kristoffer, Jag skriver väl lite för mycket kanske, men har känt att det väl har behövts att släppas ut en massa tankar som jag gått runt och burit på så himla länge. Hos sjukvården och öppenpsykiatrin har det väl inte funnits tid riktigt för få att bearbeta en massa som jag har haft instängt inom mig i en massa år. Besök hos sjukvården har jag också känt varit mycket krävande och tagit bra mycket mer energi än vad det har givit.

Känner att jag väl har fått lära mig allt själv, via böcker och nätsidor jag hittat undan för undan och ibland känt att jag nog varit mera psykologiskt kunnig än de som jag först trodde skulle kunnat ge mig något vettigt verktyg för att kanske få må en aning bättre. Men nu vet jag ju hur det ligger till med den saken alltså. Det är som det är bara.

Innan jag beviljades sjukersättning så hade jag ju lite kontakt sporadiskt, med alltid olika läkare vid sånt som när det var dags för receptförnyelse av sömnmedicin och de svaga lugnande tabletter mot oro som skrevs ut av psykiatrins läkare. Men det var aldrig någon riktig psykoterapi utan det var jag som själv höll låda så att säga och pratade en massa så mycket jag han med på den tid som ibland fanns att göra det på. Berättade väl till och med om min trista tillvaro för såna som kanske bara satt i en reception liksom. Har väl sträckt mig efter halmstrån så att säga.

Men jag hann då innan jag enligt expert blev ansedd som färdigbehandlad. Då berätta att jag mest lever på och försöker att stå ut med tillvaron så länge som jag är någorlunda kroppsligt frisk. För det jobbiga psykiska måendet det är jag ju så van vid. Så någon förhoppning om ett bättre mående på den punkten finns väl egentligen inte. Jag är för det mesta alltid allmänt tom, lätt ofokuserad, stresskänslig och nedstämd i mer eller mindre grad. Kan väl glimra till en kort stund nån timme nån gång i veckan. Det har fått mig att försöka orka kämpa vidare.

När jag sökte mig till psykiatrin hade jag väl hoppats att det fanns någon medicin som kunde hjälpa, men det gjorde det ju inte. Jag fick bara diverse biverkningar och lite eller ingen positiv effekt alls. Känner mig väl ungefär psykiskt sett i samma tillstånd som när jag var rätt ung och innan jag ens hade smakat en pilsner.

Kroppsligt har alkoholfriheten givit mig en bra och fungerande mage i alla fall. När jag drack diverse alkohol hade jag mer energi stundtals. Orkade göra musik som varit ett intresse i många år. Men samtidigt så blev jag ju så mörk i sinnet av starka drycker att jag väl för det mesta var på gränsen att göra slut på skiten så att säga. Några sådana akuta känslor finns sällan som helt nykter och det är väl medicinskt sett något som är bra.

Hade jag varit mer jämn i humöret och haft mer energi hade jag väl kunnat traska runt och tröska på något intetsägande konstruerat arbete eller nån terapiform på daglig basis. För att väl då sluppit att tänka dessa timmar som man då varit upptagen med något tomt och ointressant tänker jag väl realistiskt sett. Men som sagt har jag inte ork till att göra så värst mycket någon längre stund.

Det är så mycket som gör att jag inte fungerar riktigt som man väl önskar. Plötsligt påkommen panikångest utan egentlig anledning ute bland folk är också något som är jobbigt. Det är även stressande för mig att passa tider och hålla koll på sånt vid resor med mera, därför får jag vid behov åka färdtjänst eller sjukresa. Men vill helst när jag är i någorlunda balans och när jag så kan, åka cykel vid handling och sånt där.

Har inte varit helt nykter och alkoholfri när man går in i en höst som vi nu håller på att göra på en massa år. Så får väl vara extra försiktig när jag då väl blir extra nere som jag alltid har blivit när sommaren bara liksom dör och hösten färgar hela världen i grått efter att alla gröna vackra blad på träden har fallit till marken. Något som de ju gör vid den här tiden på året.

Jag har då idag varit duktig och värmt på, samt ätit en fiskgratäng som jag skrev om tidigare och inget direkt alkoholsug har jag väl heller. Jag är mest bara trött nu och känner att jag behöver vila, men är samtidigt småstressad och vill göra nåt roligt fast jag inte orkar. Försöker väl ändå att köra vidare som alkoholfri så länge som det bara går.

Ha det gott!


skrev Himmelellerhelvette i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

Grattis till 50 dagar @B.Å 🥳 Älskar din inställning och är oerhört glad för din skull att du mår så bra❤️ Jag minns att jag började tvivla på om jag verkligen var beroende när det gick så lätt för mig men insåg sedan att det var alkoholdjävulens manipulativa viskande, vi får alltid vara på vår vakt när han viskar. Kram


skrev livima i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

Heja dig! Och tack för att du sprider härlig energi och positivitet!


skrev Carisie i Urspårad igen

@finalina Skönt för det är aldrig min intention att trycka till nån. Text ger ju små, få eller inget utrymme för nyanser ... emojis kan ju förstås ge en hint om man har samma emojispråk 😉

Du får väl undersöka vad du vill åstadkomma och på vilket sätt du ska nå dit? Spåna öppet om du vill ha lite feedback?
🩵


skrev Ny dag i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å 🥳🥳🥳 Stort med 50! Halvvägs till 100 och med nyvunna insikter. Härligt! Jag hänger på resan, fortfarande 22 dagar efter dig men det procentuella avståndet minskar 👍🤣❤️


skrev Kristoffer i Promillebikt

Håller med tidigare talare, du skriver så himla drabbande och öppet och ärligt om ditt liv. Särskilt drabbande att läsa om ditt suicidförsök, det kräver mod att våga titta på och berätta om sådana svåra stunder i livet. Fint att läsa att du upplevde att du, nu när du inte dricker, snabbare kunde hitta motargument och tankar som hjälpte till att ge perspektiv på tillvaron, för att inte falla ännu längre ned och omsätta de mörka tankarna till handling. Kommer den här uppgivenheten lika frekvent nu när du inte dricker, eller har det blivit någon skillnad? Vet inte om du skrivit om det tidigare, det kan vara jag som missat också. Blir nyfiken oavsett!

Tack för att du skriver här.


skrev Ros i Ros

@Kirskål Jag har inte bestämt mig, men jag tror jag kommer lägga pengarna på en resa som jag drömmer om att få göra. Sen är ju även ett allternativ att spara en del till att ha för att tidigare kunna gå i pension.


skrev MärtaMaria i Hur blir man av med denna fruktansvärda skam

@B.Å Härligt! Jag är bara ynka 5 dagar före dig med 55 dagar idag.
Jag vill också ta tag i kost och motion men har liten svacka nu jobbmässigt så försöker vara snäll mot mig själv och inte ställa för höga krav. Men kravet att vara alkoholfri håller jag!
Heja oss, idag tar vi inte ett första glas!
Kram på dig! 🥰


skrev finalina i Urspårad igen

@Carisie jag förstår och jag tolkade det inte så 💕 men gillar att du pushar mig att jag rannsakar mig själv!

För det är precis det. Jag vet inte riktigt vad jag vill, samt vad min motivation kommer räcka till för. Ena sekunden vill jag sluta helt. Nästa vill jag hitta ett sätt som funkar. Sen helt plötsligt flippar jag, dricker för mycket, och spårar.

Så vad vill jag egentligen? Jag har inte rett ut det själv än.