Senaste kommentarerna i forumet

”Där kräftorna sjunger” av Delia Owens. Handlar inte alls om missbruk, men är väldigt bra.

”Mrs D is going without” av Lotta Dann handlar däremot i högsta grad om missbruk. Enorm igenkänning!

Kram ?

Ja, jag kör i diket lite för ofta vilket ju leder till att jag oftare mår dåligt och det är så jobbigt för själen..

Det var inget AA-möte via länk igår (jag läste fel) men idag 12.30 kommer jag sitta beredd!

Du är mig hack-i-häl JoYo. Kan bara hålla med om allt du skriver. En resa som i mångt och mycket handlar om att lära känna sig själv på nytt och att vi gör detta för våra fantastiska barn!

Hejaheja!

Vad bra att du är på gång, och definitivt värt pengarna med coachen. Det finns så mycket annat som gör livet värt att leva, man upptäcker det undan för undan utan alkohol.

Var det jag syftade på. Inga illusioner om att man dricker för att det är gott. Man inser att man bara dricker för att bli full. Vad man dricker är i det läget skitsamma. Alkoholisten i en får fritt spelrum.

Låter som en toppendag! Jag är ledig i dag. Ska snart gå och handla på Ica. Börjat göra det vid öppningsdags i stället för senare på dagen av covid-skäl. Fy vad viruset börjar krypa en in på skinnet nu... Sedan blir det hundpromenad (grannens) och ny ljudbok. Lyssnade klart på Johan Cronemans "Jag är olyckligt här" i går. En bok om ans liv och uppväxt, inkl missbruk. Nu får jag hitta något nytt.
Kram!

Hej vinäger! Jag har också varit där och druckit handsprit. Så jävla vidrigt! Tror jag gillade att jag blev full så jäkla fort på det, lättåtkomligt var det också. Vem misstänker att man skulle dricka det liksom?? Fy bubblan, den skammen man känner... Idag har jag varit nykter i 8 månader. Vaknar varje dag och är så tacksam över att jag faktiskt inte vill dricka! Trodde jag aldrig! Så skönt att ha den känslan, hoppas du får känna detsamma! Kram på dej ❤️

miss lyckad, så viktigt med roliga saker att göra denna trista tid vi lever i nu...

Idag ska jag träffa två vänner och vi ska laga hemmalunch och se på film tillsammans. Ska bli trevligt?
Ikväll har jag digitalt föreningsmöte och hoppas bli färdig till Bonde söker fru, som jag älskar att titta på av någon anledning. Förmodligen för att det handlar om ärliga och äkta människor. Sedan har jag ibland synpunkter på hur programmen klipps ihop...
Ser annars sällan på realityserier förutom Så mycket bättre som jag tycker är väldigt underhållande.

Nu ska jag fylla på min kaffekopp, måste ha minst två koppar på raken på morgonen☕☕?
Önskar er alla en bra onsdag?

Kram ???

Tänker på dig Vinäger ?
Vi ger aldrig upp?

Kram ???

Fyra steg fram och ett bak betyder ju att du kommit lite längre fram på den nyktra stigen.?
Sakta men säkert går det framåt iallafall??
Heja dig!

Kram ???

Börjar barnen bli så stora att de väljer själva var de bor? Jag tycker att du ska lämna nu, det får bära eller brista, men sanningen är ändå att om du stannar så brister det ändå. Tror att ni alla, du och barnen, behöver samtalsstöd sen. Risken är att dina barn fortsättter som de har lärt sig.
Du får en tydlig signal från ett av dina barn - hen orkar inte längre. Uppmuntrar du då att hen berättar på skolan, eller vill du inte att ditt drickande ska bli känt?
Det är sjukt jobbigt när man måste stå upp och stå för sin alkoholkonsumtion och den kan du inte skylla på någon annan. Men dina barn behöver dig nu och du kan resa dig och gå. Förstår att du är orolig, men du har klarat långa nyktra perioder och utan en gigantisk triggar i din närhet så kan du nog vara nykter.
Ni kan inte fortsätta att leva i er splittrade familj, då förlorar du inte bara allt utan också dig själv. Om hon är så manipulativ som du säger kommer hon att hitta ett sätt att vända även det andra barnet mot dig.
Jag hoppas verkligen att du lägger av med alkoholen igen så att du kan våga gå.
Kramar Från Sisyfos som nu är ca 70 dagar nykter.

Slängde boxen. Provade o kände direkt på lukten att nåt var fel.
Men oavsett om dåligt vin eller inte, så känner jag att jag verkligen förbereder mig mentalt. Nu snart ska det ske.
Har tagit kontakt med en privat samtalscoach inriktad på alkohol - och andra missbruk. Vill inte söka offentlig hjälp. Vet ju folk som jobbar där...kan inte bli avslöjad...
Coachen kostar pengar men jag får se det som en investering.

Jamen visst, snart kommer nya frökatalogen, det är väldigt lätt att gå bananas där i djungeln. Men någonstans får vi väl överdriva lite, det är tillåtet.?ha en bästa vecka

Hej!
Jag förstår absolut din oro, känner igen mig mycket. Ta all hjälp du kan få! Själv vågar jag inte, jobbar inom vården i min lilla hemkommun och är livrädd bli avslöjad... Tagit prover på privat klinik för att slippa få en offentlig journal.
Men skammen, känner igen det. Så mycket skam man känner. Längtar efter den dag jag kan känna mig rakryggad, ärlig, hel.

Ja hualigen?

Fina du , välkommen. Inte vet jag svaren på alla dina farhågor, men en sak vet jag... livet blir mycket bättre nykter. På alla plan. Kram

Jaha, blev ett ”återfall” i godis träsket då fast jag trode jag kunde bättre... är som att kroppen nästan skriker efter annat att bli ”beroende” av när nu a inte är med. Jag har däremot inget sug efter det alls över huvudtaget. Tror att de möttes där i dörren på avdelning 8 ?. Tänker mig en inte bild av en vinflaska med horn och eldgaffel ( ni vet som de där tecknade historierna), denna flyger ilsken ut genom min ”dörr”, men möts av en ängel med glorian på sned och ett illmariskt leende när han i sina neonfärgade spandexbyxor tar ett jättekliv in genom dörren med en stor godispåse i högsta hugg...
Jag har tidigare inte riktigt kunnat förstå de som menar att de ätigt godis vid stress, nu gör jag det. Tidigare gick jag ju bara och hämtade ett glas ( ja, just det) när jag upplevde detta... men nu är ju det glaset inte ens halvtomt, det är borta helt och med tur kommer det så vara.
Nu till det rackarns brevet... jag visste ju att det skulle komma man sa ju att så vad det, de var tvungna att göra en anmälan ( japp har barn, en dotter). Och ja jag förstår att de måste göra detta och att det är en trygghet för alla barn som är jätte bra att den finns. Jag vill absolut inte att barn ska fara illa alls. Grämde mig lite över detta med anmälan som jag mycket väl förstod skulle komma redan innan jag valde den väg jag tog( avgiftning) och självklart bör jag stå för det jag gjort, men någon stanns innom mig känns det så fel att brevet kommer nu, jag har tagit mitt beslut, jag har fått en viss självinsikt och jag valde att genomgå avgiftningen ( jag vet inte om jag skrev tidigare att jag fick frågan av en läkare om jag ville avbryta och åka hem istället, valde att stanna kvar såklart). Jag har bestämt mig för att inte dricka mer a, jag infinner mig där jag ska på de tider jag ska och nu när jag är nyckter så då ska min lämplighet möjligen utredas. Jag förstår varför och att det måste bli så.. men det betyder inte att jag personligen tycker det är fel tidpunkt för det. Ja, jag har inte att dölja så motsätter mig det inte men kan inte låta bli att tänka på talesättet en höna av en fjäder ( problemet är ju i dåtid), nej jag kan inte vara säker på att inte få några återfall ( såklart), men tänker att jag nu har stöd från de som kan detta ( beroende mot) och springer inte längre själv i motvind.. ( ska tillägga att beslutet om att lägga in mig var mitt) men ni vet den där vågen med två skålar? Den med dottern i vägde fortfarande tyngst när jag åkte, men jag ville inte uppleva att de skulle byta platts , vilket de skulle gjort för eller senare enligt statistiken. ( hennes pappa tog såklart hand om henne när jag åkte).

Vi får hålla ut i det greiga.
Snart advent och tända lus, der blir finare så! Kram och bra kämpat’

Var hos läkaren, blev liksom ”game over” alla prover tydde på alkoholmissbruk. Så klart jag har vetat och velat slutat i många år. Men remisser skickades hit och dit och jag sitter chock. Så orolig att jag inte får den hjälp jag behöver, sånt hopp att jag får den hjälp jag behöver. Och sådan skam, så jag vågar inte ringa Vc och be om hjälp. Men nu har jag fått ett jättegulligt brev från dom, så kanske vågars ringa och be om hjälp. Vad har ni dör erfarenhet från Vc. Har ringt och fått tid hos alkoholmottagningen i stan och det känna bra . Men så mycket skam och misslyckande jag känner.
Dricker typ 2 flaskor vin om dagen och det räcker inte, måste typ pilla i mig en sömntablett ändå, jag är så rädd att se tar sömntabletterna och körkortet ifrån mig nu. Rädd de att jag inte de antidepressiva jag vill ha. Och nu kommer jag inte ens ihåg lösenordet jag gav här.
Levern ska ultrljudas och jag är rädd dör att dö och ändå fortsätter jag dricka

Det är svårt men inte omöjligt.
Skriv och berätta! Kram.

Det är svårt men inte omöjligt.
Skriv och berätta! Kram.

Men efter en lång dag äter jag min glass och tittar på en film och känner lugn, sorg och lugn men jag känner mig stadig. Jag fixar det här, nykter. Så tacksam. Och tacksam för alla er här som skriver, löser. Ni är så bra! ??

Jag känner igen det där med att ha små minnesluckor i vardagslivet.
Filmer jag glömt att jag sett. Allt som alla sagt som jag inte hört. Känslan av att vara så... rörig.
Mitt skrivbord ser ut som kaos men jag håller mig på denna bångstyriga häst som är vardag i covid-tid och jag gör det så bra jag kan. Och ibland när jag känner mig trött eller inte nöjd med vad jag åstadkommer så VET jag att mina prestationer är bättre än den här tiden för ett år sen. Att livet är bättre, inte en så ryckig färd.
Fint att du är nykter och jag blir så glad över att läsa dina inlägg som känns på riktigt. Kram ?

Ja du har så rätt angående tristessen. Det är allmänt lite grått och tråkigt nu men jag mår bra i det. Kreativ är jag till naturen och kommer kunna hantera tristessen. Det kommer att bli bättre och bättre nu, det känns så..

Jag tänker klart i alla fall och mår bra i kroppen och psykiskt. Det är en bra period just nu.

Inser också att det är en ganska lång väg att gå innan allt känns 100%. 51 dagar är ett stort steg och det kommer att fortsätt så. Det finns inget slutdatum för mig.

Godnatt

Jag lyckas också "dra" på mig dom där männen, går till kurator och hon pratar om gränssättning. Jag tycker att jag är jätteduktig på att sätta gränser, men hennes fundering om det verkligen är så, har väckt något hos mig och gjort mig nyfiken, hon kanske slår nåt på spiken känns det som. Ska bli spännande att rota vidare. Den känslan du har nu, att vara den andra kvinnan känner vi nog igen oss många här, jag förstår exakt och det är hemskt precis som du skriver, vad gör jag för fel. Men jag vet vi gör inte fel, dom hade sjukdomen innan oss, påminn dig om det ?