Senaste kommentarerna i forumet

Ni har det..Jag har det nästan väl lugnt..?..Bor ju ensam med hundarna, sonen i lägenhet på studieorten..Ja tänk om man vetat hur framtiden skulle bli..Det handlar om vilja, och målmedvetenhet att lämna ett dåligt förhållande..Oavsett varför det är dåligt..Jag är jätteglad att du vågade och att det blev så bra för dig och barnen..Varm Kram..?❤️

Tack till Självomhändertagande , du skriver bra saker, Tack!

På jobbet? Förstår att det är mycket nya intryck att bearbeta.
Ja det där med partner känner jag att jag lagt på hyllan.
En arbetskollega tjatade att jag skulle börja dejta,? Usch vad jobbigt.

Min trigger för vinsug är varje arbetsdag när jag åker hem.
Att den inte kan ge sig!?
Hoppas din lille fyrfota vän piggnar till.?
Kram⚘

Då är han ansvarig själv. Rehab skulle vara en önskan. Som för den som hamnar i utmattning. Livsstilsförändringar är oftast upp till individen. Däremot så kan jag tipsa om att träffa en sjukgymnast/fysioterapeut. Många kan erbjuda övningar inom avslappning och erbjuder motiverande samtal. Rutiner är bra och det vore optimalt att han får sova på natten istället för dagen. En bra bok till inspiration om livsstil är Hälsobalansen av Dr Rangan Chatterjee.

Jag träffade en psykiater vid ett tillfälle som hade kunskap kring alkoholmissbruk och bipolaritet, typ 2. Har egen erfarenhet. Och betalade egen rehab iform av yoga och mindfulness. Vården ger oftast piller.
Men det finns som sagt sjukgymnaster, FaR fysisk aktivitet på recept och den som har diagnoser och skulle må bra av förändring behöver vilja förändra själv.
Hoppas viljan finns där. Och stöd från dig så han kan guidas i en bra riktning. Kämpa på att hitta rätt behandlare!

#jessi75
Du skriver att du sa till din son att du inte druckit en droppe? Är det verkligen sant? Barn/ungdomar brukar ha koll. Vi tror att vi bara dricker lite grann, så det inte märks.... Tro mig, det märks. Ljug aldrig för barnen. ?

Så har man då jobbat i två hela dagar och är alldeles färdig?Idag på eftermiddagen gick det runt i huvudet. Dels av att bara vara där och dels allt att göra! Det var ju tur att vi var två (eftersom jag har tre dagars introduktion) när det var så mycket att göra. Med Corona och hela skiten så ökar ju belastningen ganska ordentligt.

När jag promenerade hem idag fick jag en tanke om att det var vid sådana här tillfällen som jag tidigare gick hem och öppnade en flaska vin eller fortsatte dricka av dunken i skåpet. Känner nu att jag inte skulle ORKA dricka vin eller något annat alkoholhaltigt heller för den delen. Har fullt upp med att bara orka fixa mat utan att somna?

Känt mig lite ensam för första gången på väldigt länge. Funderar på det liv som jag trodde var mitt tills för alldeles nyss. Ett liv jag trodde skulle vara att fortsätta vara med den man jag trodde var min. Men de människor man har i livet är bara till låns. Föräldrar, partners, barn, ja, alla är ju bara till låns. Vissa har riktig tur att träffa den där partnern man inte kan leva utan, medan jag och säkert många andra med mig aldrig riktigt lyckas.

Jag känner mig inte deppig utan mer vemodig. Ingen tår i ögat utan mer en suck i bröstet.

Det är tur att jag har min hund?Han är i och för sig en jobbig typ just nu, för efter allt som varit vill han inte komma igång och äta riktig så idag fick jag truga ordentligt, men nu har han ätit i alla fall?

Mitt vemod följer med mig ut på kvällspromenaden och säkert hela vägen ner i sängen, men jag vet att det ger med sig. Det är bara att luta sig tillbaka i tillvaron och låta det komma och sedan gå igen.

This too shall pass?

Kram⚓️

Psykolog och läkare har diagnostiserat högt alkoholintag men gör inget mer än de vanliga mötena med psykologen .Två ggr per månad. Jag är mamma och har bett om mer åtgärder. Sonen har antidepressiva som ska även hjälpa vid add och har fått sömnmedel utskrivet eftersom han inte sover på natten utan dagtid. Han självmedicinerar med alkohol och snabbmat. Vad kan jag kräva av vården och det sociala?
Finns det bra rehab att tillgå, något ställe där man bor under en tid? Någon som har bra erfarenheter?
T

Tack för att du delar med dig

Jag frågade om PEth innan här på forumet. För mig är det väl så att jag just nu känner mig väldigt stabil 12 veckor som nykter. Jag har slutat på egen hand och hittat hit i efterhand och tycker om programmet och forumet här.

Jag känner förvisso för tillfället att jag klarar av att vara nykter själv. Det är väl därför jag inte har gått till kommunens beroendemottagning. Jag vill inte ta upp deras tid när det finns andra som behöver den. Däremot är jag ju här och skriver och försöker säkerställa att jag inte hamnar i den situationen i framtiden att jag börjar dricka igen.

Det jag vet är att om jag hade en kontroll så hade det fungerat på mig 100%. Detta för att kontrollen i sig ger mig ett bevis på att jag har varit nykter. Jämför nollorna jag fyller i i loggen här på alkoholhjälpen. Det känns förvisso bra, men är ändå självrapporterat. Jag tänker mig ett hypotetiskt framtida scenario där jag berättar för någon att jag har varit nykter i x antal månader eller år och möts med tvivel.

Om jag har tagit ett PEth-prov varje månad eller blåst i mobilen 3 ggr om dagen under den tiden, så har jag ju det svart på vitt. Visst, jag kommer förmodligen inte hamna i en situation där jag behöver bevisa för någon i efterhand. Men just för mig hade det känts bra att ha möjligheten att kunna göra det och det vet jag definitivt skulle göra att jag hade gett precis allt för ett fläckfritt facit.

Låter det konstigt? Jag antar att alla människor fungerar olika. Men jag har aktivt själv sökt information angående hur jag kan göra detta privat, på något sätt. Just nu är mitt alternativ:

Ta ledigt från jobbet en dag i månaden och åka 3-4 timmar tur och retur plus betala 995:- per gång, plus resekostnader, för ta PEth-test genom Werlabs eller liknande.

Om jag inte hittar ett bättre alternativ vid något tillfälle tror jag att jag kommer göra det, även om min ekonomi kanske inte egentligen tillåter det.

Jag skulle gissa att de som är oroliga för att PEth ska vara för högt är de som tar provet för att bevisa sin nykterhet av olika anledningar. Ett högt värde skulle ju då visa att de inte varit nyktra. Dessa anledningar kan vara olika. Om jag förstår det rätt så gör man en utredning innan man får vissa mediciner. Man måste då visa på att man inte konsumerar alkohol. Sedan har jag också hört att man kan få det från transportstyrelsen. Jag misstänker att det handlar om ett krav för att få tillbaka körkort vid rattonykterhet. Vidare kan man också få det från arbetsgivaren, om man har druckit på jobbet. Utöver detta finns det nog fler andra anledningar som på oika sätt är kopplade till socialtjänsten.

Men nu blir jag nyfiken på dig. Om du har buksmärtor, varför behöver du då påvisa nykterhet? PEth ger ju bara en fingervisning om hur din alkoholkonsumtion sett ut de senaste 2-4 veckorna. Den säger ju ingenting om status på lever eller hälsa i stort.

Om jag får vara fortsatt nyfiken, vad visade levervärdena och vad misstänker du/de att buksmärtorna beror av?

Jag tänkte att jag fortsätter på min tråd när jag har funderingar, istället för att starta nya. Det var ju under en period så att jag hade en hel del ångest efter att jag hade slutat dricka. Delvis var det väl oro, kanske framförallt för min hälsa. Delvis var det väl att jag var så van vid att ta till alkoholen mot ångest. Men det blev aldrig att jag tog till alkoholen. Jag fick då en remiss till psykolog.

På något sätt blev det så att jag fick en tid på min 4-månadersdag dessutom. Den 9 December. Nu känner jag ju mig bättre idag. Men jag vet ju inte hur länge det håller. Jag vill ta den här möjligheten jag har fått och göra något bra av det.

Hur ska jag förbereda mig? Jag har ju en månad på mig nu och jag vill att det ska bli bra. Jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig. Det står inte hur lång tiden är heller. Jag vet inte hur mycket psykologen för samtalet och tar den dit vi behöver ta oss eller hur mycket jag själv ska påverka med vad jag tycker att jag behöver arbeta på. Det är nog omöjligt att inte ta upp alkoholen, men speciellt om jag känner lika lite sug som jag gör idag så vill jag ju kanske inte att allt ska handla om den? Eller vill jag det?

Tack snälla andrahalvlek och sisyfos ❤️❤️

Idag har solen visat sig och det var härligt. Det har varit några riktigt regnruskiga dagar.

Det var verkligen bra att jag läste min tråd igen. Känner mig gladare efter det. Det var såklart lite ledsam läsning men det har ju ändå gått framåt relativt snabbt. Mitt och barnens liv är ju väldigt förändrat och jag kan inte låta bli att känna mig lite stolt.

Det som jag känner mig väldigt tacksam och lättad för nu är att barnens pappa respekterar hur vi lever. Jag var ju så rädd innan separationen att han skulle bråka, kanske komma hit på nätterna, att han skulle försöka komma åt mig genom barnen på olika sätt (och att det skulle skada dem). Men så är det inte alls. Jag känner mig lugn hemma trots att vi bor så nära varandra och han egentligen kan komma hit när han vill, full till och med ju. Men han gör inte så. Tänk om jag vetat det då, vad mycket oro det hade sparat mig. Jag har haft tur i oturen tycker jag. Det kan ju förändras men just nu är det bra.

Vi träffas alla fyra och har det trevligt. Men sedan återvänder jag hem till mig och blir så glad av mitt hem, mina saker... Till och med hur mitt hem doftar gör mig glad. Jag trivs så bra.

Ibland när jag känner mig helt slutkörd av att vara ensam med barnen och allt så hjälper det att tänka tillbaka på 2019. Det året var svårt. Min dröm var att ha det som jag har det nu. Med mina barn hos mig på heltid för att slippa oroa mig för alkohol och allt. Och nu har jag det så. Det är lite overkligt egentligen.

Livet hade förmodligen varit väldigt svårt nu för oss alla om vi inte hade separerat. Om jag inte hade fått nog hösten 2019 hade vi levt i kaos nu tror jag. Jag tror verkligen att det hade varit illa.

Jag är tacksam över att mina barn slipper växa upp i det. Nu växer de upp med föräldrar som är glada och snälla mot varandra när de träffas istället för att det är bråk och tårar.

Jag minns så väl promenaderna jag tog med barnen för ett år sedan. Vi tre levde i limbo kändes det som. Vi höll ihop och jag gjorde verkligen allt i min makt för att förändra deras liv till det bättre. Jag är så glad för att vi klarade oss och för att det trots allt gick så fort att få ordning på livet när beslutet väl var taget.

Jag tror att även mannen mår rätt bra. Han har sin frihet, kan följa sina egna rutiner osv. Men vi finns ändå här för varandra. Men inte på det där destruktiva sättet.

Vad lätt det är att glömma. Jag är glad att jag skrivit här. Annars hade jag nästan kunnat tro att allt det där aldrig har hänt.

Mina barn har vuxit så mycket det här året. Jag vet inte om det är för att de är tryggare men på ett år känns det nästan som att de vuxit tre år! De klarar så mycket och vågar så mycket! Även det har ju gjort allt lättare för oss här hemma, mina fina grabbar ❤️

Jag önskar så innerligt att andra kvinnor i samma situation vågar lämna. Man ska inte behöva offra sig själv. Och barn kan inte blomstra i ett alkoholiserat hem. Jag märker det verkligen nu, att det är en stor skillnad för barnen.

Massa kramar till er alla ❤️

Andrahalvlek och alla andra också med krånglig relation till sin mamma... se filmen bad moms 2. Jag tror ni hittar er egen mamma, någon annans eller er själv i parodin ?

Usch och usch säger jag om denna presskonferens som känns så dyster. Jag glädjer mig åt: Sol. Att jag är nykter. Att jag har ett jobb som det iaf för dagen ser ut som jag får ha kvar ett tag.
Att jag kunde ringa pappa och prata, eller han orkade inte prata men han hör ju bra och jag kunde säga att han skulle kämpa på och snart bli frisk och komma hem.
Kram på er.

Hej , läst hela din tråd nu Jullan .
Tack för du delar med dig , känner igen mig i det mesta . Finner tröst i att det går att resa sig igen efter återfall . Jag har varit nykter i drygt 2 månader o går bara o oroar mig när ( inte om) återfallet kommer . Har GAD . Denna ständiga oro . Men det är bara att kämpa på o hitta strategier , följa er som ligger före i nykterheten , hur ni gör .
Kram

Då börjar äntligen bakisheten, värken och ångesten släppa en aning efter sista fyllan! Nu ska jag ta det här dag för dag och inget annat. Skönt att känna att man VILL vara nykter! Måste bara se till att komma ihåg varför jag inte ska ta det där första glaset! Det slutar alltid med att jag dricker tills jag somnar. Känns skönt att ha hittat det här forumet där man kan skriva av sig lite, och läsa andras trådar.

Tc!

Hej Thure! Skönt att antabus verkar fungera för dig jag har testat det en period men fick tyvärr stark huvudvärk då jag åt antabus. Tror jag bara helt enkelt måste acceptera att jag kan få må lite dåligt en period när jag kommer till gränsen igen.. ska testa med träning mer AA möten och att vara öppnare mot mina vänner om mitt problem.

Vill tro att det ska gå vägen och att jag kan komma ut nöjd över att vara nykter och må bra även efter 3 månader!

Tc!

För ditt kloka inlägg "okeja dagen"
Kram Pilla

Tack för inlägg hos mig ?. Ser att min n sober app. räknar 6 månader och 6 dgr. Stämmer inte riktigt hur jag räknar, men det spelar ingen roll egentligen. Huvudsaken är att jag är nykter, vill vara nykter, och förblir nykter. Det är det viktigaste i mitt liv just nu. Men endast en dag i taget såklart. Kramiz

Ja Onkel f det är inte lätt att ta nya tag, men det går. Hoppas för din skull att du hittar fram, vi är här hela tiden. Kramiz

Ibland säger drömmarna åt oss precis hur vi ska göra! Ibland påminner de oss ”bara” om var vi aldrig vill hamna igen. I mina alkoholdrömmar drömde jag mest att jag kaskadkräktes. Usch ?

Grattis till fyra nyktra veckor! ????????????????

Kram ?

Hej, Helt ny här. Sökte vård för buksmärtor och då togs en massa prover som påvisade dåliga levervärden bl.a.
Nu ska jag lämna kompletterande prover denna vecka bl.a. PEth men en nyfiken fråga, de som är oroliga och bekymrade att deras PEth ska vara för högt vid nästa provtagning; varför denna oro? Har det med jobb att göra? Om jag skulle ha för högt PEth, vilket jag troligtvis har då jag druckit varje dag sen mars, typ 1 öl+en whiskey samt 3-4 glas vin varje vardag sen lite mer på helger så känner jag ingen oro för att PEth måste ner till 0,05. Har inte tagit en droppe sen förra torsdagen förutom Alkoholfri öl till maten (0,5% i vissa fall) och det har fungerat bra, inga abstinenser över huvud taget vilket förvånar mig lite. Så summa summarum, är det jobbrelaterat eller för egen del?

För övrigt är detta ett fantastiskt forum, kämpa på

Hej!

Känner igen detta. Har fått otroligt sug efter 3 - 4 månaders nykterhet under mina två nyktra perioder.
Löser denna gång genom att ta antabus. Rekommenderar. Kommer själv medicinera med detta tills
jag känner mig säker att jag kan stå på egna ben. Tar inte regelbundet, utan när suget blir för stort,
då känns det som jag säkrat ca en vecka.
Annars träning, AA-litteratur, meditation?
Du kommer över detta!

Fyra veckor igår för mig.
I natt drömde jag att jag var på restaurang med min mamma och min (i verkligheten döda) moster.
När jag kom tillbaks från toaletten stod det en 3,5:a på bordet som mamma hade beställt till mig, och hon sa gång på gång "den här är inte stark, den här kan du dricka".
Jag har läst trådarna här om komplicerade mamma-relationer, jag har också en sådan. Vi har en hyfsad relation, men jag är av typen "duktig flicka som alltid försöker göra sin självcentrerade mamma till lags".
Men i drömmen gick jag emot till och med min mamma, skickade tillbaka folkölen och bad om en alkoholfri. Servitrisen var onykter och otrevlig. Herre min je, drömmar är verkligen intressanta.
Sover för övrigt bättre än i början, även om jag vaknar minst ett par gånger per natt. Kanske åldern och något jag får stå ut med. Mindre ångest vid uppvaknandet nu dock, och bara vatten i glaset bredvid sängen.

Låter toppen! Fortsätt så ?

Hoppas också att Mic kommer tillbaka snart. Vi saknar dig Mic! Kan vi så kan du!

Kram ?