Senaste kommentarerna i forumet

Borde kanske inte skriva nu, då jag fortfarande inte är nykter.
Tog ett planerat återfall för att se om jag har missat något. Svaret är, så här långt, NEJ!
Ansiktet som möter mig när jag ser mig i spegeln är trött, slitet och orakat. Jag vill inte vara den människan!
Ok, jag har sovit bättre, eller fler timmar i alla fall. Men jag vaknar seg i huvudet och inte helt utvilad.
Jobb imorgon som tur är. Måste sluta dricka så att jag åtminstone är " körbar" imorgon.
Ehhh, helt plötsligt försavnnn

Eeh, helt plötsligt försvann mitt inlägg, ännu ett av sitens "förbättrignar"

Ehh! Helt plötsligt försvann det inlägg jag skrev!

Många gamla vanor har fått lösas på nya sätt, så även era möten vad jag förstår. Fint att höra att ni har varandra, och att Mullegubben sköter sig ;-)
//PP

Det stämmer, Tröttiz. Jag har en del erfarenhet av att vara sådan själv.

Vad jag har förstått beror det på att drogen alkohol påverkar signalsubstanser i hjärnan, bl.a. dopamin. Ungefär som kokain och andra droger. Vi som brukar dricka för mycket får avtändningar av alkohol. Det yttrar sig först i bakfylla, sen i att känna sig låg, eventuellt med mild ångest. Det blir värre ångest och andra abstinensbesvär ju mer och ju oftare det dricks. En del som dricker för ofta kan få problem med ångest även när de är påverkade, t.ex. om det känner skam över sitt drickande. När någon känner sig låg, ökar behovet av att bli omhändertagen, att få tröst och bekräftelse.

Om detta sämre mående är ett återkommande problem kan det vara läge att prata med personen om det. Förklara att det beror på alkoholen. Om någon har hamnat i detta så att det är väldigt påtagligt, är det bäst att sluta dricka helt eller dra ner på intaget (vilket är svårt för oss som en gång har börjat dricka för mycket och för ofta). Fortsätter personen att dricka på samma sätt, finns det stor risk för att problemet förvärras och att alkoholism utvecklas.

Jag är glad över att jag har insett det här nu och bromsar mig själv innan det blir värre. Jag har lovat att vara nykter i 3 månader. Jag vill se vad det gör med mig. Då jag bl.a. i detta forumet läst att många mår mycket bättre av det. Jag mår redan lite bättre efter att jag bestämde mig. Lycka till!

I stället för att hoppas och försöka så bestäm dig i stället. I dag SKA jag inte dricka. Det är ju du som bestämmer.

Efter att ha suttit i möte hela dagen med styrelsen så är jag helt utpumpad så ikväll blir det tufft. Hoppas inte min man är sugen på vin och peppar mig. Får försöka hålla ihop...

mina bästaste forumbrorsor ??/ mt

När jag nu kommit 101 dagar in i ett av många längre nyktra stråk det senaste året så är det givetvis med en känsla av lättnad och glädje att klara av det.
Hur länge det håller vet man aldrig då framtiden kan bjuda på högst oväntade händelser.
Det som är viktigt är dock att just nu är jag fri och utan alkohol.
Det är en gåva man ger sig själv att ge upp alkoholen och söka andra vägar. Att ta tag i sin personliga utveckling på ett mentalt och fysiskt vis som man aldrig gjort förut. Att duga, vara vänlig mot sig själv, vila och ta hand om sig.

Tidigare handlade allt om att straffa och slå på mig själv, vara elak och brutalt orättvis mot min egen kropp och själ. Allt givetvis i en långsam, märkligt (o)medveten dans mot avgrunden.
Det ständiga ekorrhjulet i väntan på helgen för att koppla ner och gå in i alkoholrus för att man inte orkar med sig själv eller virrvarret av negativa tankar och orimliga krav jag ställt på mig själv.

Nu är allt 80% lugnare och jag försöker få ordning på vad jag vill med livet som sakta passerar och tickar vidare. Inte är det lätt alltid, jag som ständigt ifrågasätter livet som vi lever det. Jag vill inte leva som förut, jag vill inte leva ekorrhjul, jag vill inte jobba som en idiot 5 dagar i veckan. Jag vill klara mig på mindre och bestämma över mitt eget liv. Fri och nöjd med allt man har, ingen meningslös konsumtion för att hålla de materiella endorfinerna igång.

Om alkoholen kommer vara utanför mitt liv för alltid tvivlar jag faktiskt på. Men just nu är det inga problem att hålla den ifrån mig. Jag väljer själv och det är en skön känsla att just nu välja rätt.
Min personliga utveckling har gått framåt med insikter jag inte hade funnit själv, det är tack vare att jag fått hjälp och träffat rätt människor som det blivit verklighet.

Hur framtiden ser ut vet ingen, jag är vare sig rädd eller orolig för vad som väntar runt hörnet. Jag är mest nyfiken och rastlöst kreativ i min längtan efter att möta och förverkliga nästa kapitel i mitt liv.
Sköt om er och ta hand om er där ute.

Kram och kärlek.
GP

några timmar var Berra äldre än jag under forumets cirkus :-)))
Kul att nån är beredd att ta över pensionärsrollen :-)))

AnnaJB, jodå jag kämpar med det just nu. Gjort ett antal dumma saker i helgen. Många andra saker historiskt och skämt ut mig. Och bestämde mig nu efter denna helgen att nu räcker det. Så här kan jag inte hålla på längre. Jag räknar med att få leva med jobbiga tankar under några veckor. Sen hoppas jag på att det lättar. Jag går till en psykolog en gång i veckan. Det hjälper mig. Kostar en del, men det var väl ungefär så mycket jag drack för i veckan, så det jämnar ut sig.

Bra tips från @Andrahalvlek. Bearbeta, men kombinera det med positiva tankar och blicka framåt. Jag brukar ganska ofta tänka positivt på vad som kan hända i framtiden i mitt liv, det kan få mig att må lite bättre. Försöker göra det lite mysigt och trevligt hemma, klär mig varmt, äta gott och ganska nyttigt, dricka vatten, kaffe och te. Undviker godis och socker ganska mycket. Mår mycket bättre av mat. Tar vitaminer: multivitamin, extra D-vitamin och magnesium. Speciellt D-vitamin ska vara bra för psyket har jag hört. Se till att komma ut, gå en promenad och få dagsljus i ansiktet. För mig känns huvudet mycket lättare när jag följer detta.

Grattis till 1+ månad! Jag är på tredje dagen. Får se om jag är lika kaxig om en vecka eller två.

❤️‍?

❤️❤️❤️

En beroende tycker nästan alltid att allt är någon annans fel, och visst behöver de ofta mycket bekräftelse. Men problemet ligger inte hos dig. De måste ansvara för sitt eget liv, oavsett hur mycket hejarop de får. I grunden handlar bekräftelse nästan alltid om bristande självkänsla. Och bristande självkänsla är ju också en anledning till att dricka.

Kram ?

Önskar innerligt att du tar steget snart, både för din skull och dina barns skull.

Kram ?

”Bäst i test” på svtplay kan jag skratta ihjäl mig åt ? Precis min humor!

Kram ?

Grattis till 30 nyktra dagar! Blir så glad för din skull ?

Keep up the good work!

Kram ?

Jag ser nyfiket fram emot att fira jul och nyår nykter - utan glögg, nubbe, julöl. Bävar inte ett dugg utan jag ser verkligen fram emot det.

Ser också fram emot andras reaktioner på min nykterhet, nu när de snart inser att det här är inte är en tillfällig grej - att det närmar sig ett år och att jag menar allvar.

Jag ser fram emot att på olika sätt verka i nykterhetens anda - bidra till att sätta strålkastarljuset på det samhällsproblem det faktiskt är, för folkhälsan och inte minst våra barns skull.

Sen ser jag fram emot att leva mitt liv utan alltför stora inslag av psykisk ohälsa, vilket jag är övertygad om att alkoholen har bidragit till enormt innan. Jag vill fortsätta samla på relationer, söka kraft och njutning i naturen - och en man som delar mina värderingar och älskar mig hoppas jag finns med i ödets plan för mig också.

Kram ?

A från sista tabletterna håller det sig i kroppen ca 2 veckor

Jag har haft många nyktra 30dagars men det ser jag bara som positivt. Jag jobbar på. Samlar på mig nyktra dagar och erfarenheter. Ser ingen anledning till att börja dricka igen även om jag klarade mitt ”mål”. Mår rätt bra, ångesten har minskat på jobbet. Det har gått förvånansvärt lätt och fort den här gången... väldigt skönt faktiskt. Har inte så mycket mer att säga. Känns rätt naturligt att inte dricka just nu.

Ha en bra tisdag ?

Som nykter människa ser jag fram emot att utveckla min personlighet och bli den sorts person som jag alltid har sett upp till men inte riktigt blivit, utan försökt fuska mig till att bli genom att dricka.

En trygg, varm, rolig, modig och plikttrogen medborgare med stark integritet och moraliska principer som efterlevs.
I det ingår förstås att inte dricka sig stupfull på fester, eller dricka sig själv till ångest.

Att förnya och hitta nya genuina vänskaper med djup och mening.
Det borde vara möjligt om jag kunde röra mig mot ovanstående egenskaper.

Fyll gärna på vad ni andra ser fram emot! :)

Ja, det är nog väldigt mycket så inom underhållningsbranschen tyvärr.
Jag tittar mycket på humor och stand up, det hjälper mig i många tråkiga stunder.. : )

Vinäger, vad roligt att höra från dig <3 Hur har du det, vad händer i ditt liv?
Ja jag har väl det kanske, kommit långt på min livsväg. Men ibland glömmer man, är pessimistisk och uppgiven.

Som idag.

Det känns som att det inte spelar någon roll vad jag gör, eller fyller min dag med, problemet är jag. Så fort det blir tyst är "jag" fortfarande där.
Livet fungerar nu, jag har hittat hälsofrämjande sysslor jag klarar hålla i. Ingredienser inkörda med kamp och viljestyrka för att ha kontroll och slippa ångest. Men det är som att jag går på autopilot.
Jag undrar vad som får mig att gå upp på morgonen. Det är inte för att jag ser solen lysa vid horisonten utan för att monstret alltid jagar bakifrån. Jag stiger upp bara för att undkomma smärtan av att inte göra det, inte för att dagen lockar.
Ständigt denna kamp men vad är det för kamp? Vem är monstret? Vad är smärtan?
Smärtan kanske i grund och botten är en saknad av det större syftet, känslan av att det man gör har ett samband med den jag vill vara och vart jag vill. Vem vill jag vara? Vet jag ens det...
Jag vet ju inte ens vad jag vill även i min ensamhet när allt sorl är borta.
Om jag inte vet det, hur ska jag då kunna veta om där jag är nu är rätt eller fel, vad jag ska kalibrera kompassen mot.

Nej, idag har jag inga svar på någonting. Tänker faktiskt lite på alkohol. Det där förskönade falska minnet av dess njutning och stunden av andrum och problemfrihet. Köpt problemfrihet, på bekostnad av sin hälsa och ångest. Nä det är väl ändå bättre nu, antar jag.

Kommer osökt att tänka på Kierkegaard: ”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv”.
Det måste vara helt förödande att leva som du gör nu. Dels det som alkoholen gör med psyket, dels att leva med någon som så systematiskt talar om för dig att du är lat, värdelös och ful. Du är något annat. Hoppas din målbild kan hjälpa dig att våga.
Tror att dina barn också skulle vara tacksamma för lite lugn.

Vi behöver humor i det här eländet också. Jonathan Unge har nog verkliga problem med alkoholen, eller har haft åtminstone.

En annan sak med nykterheten är att jag skrattar så mycket hjärtligare, riktigt niece ?

Kram ?

Lite rituellt känns det allt. Gjorde detsamma faktiskt. Vaskade mer än en halv vinbox sista kvällen den 8/2, shit vad det stank rödvin i köket ?

Kram ?

Den är rolig med Jonatan Unge :)

En annan som jag fann förvånansvärt rolig häromdagen var denna:

Problem Drinking vs. Alcoholism: Is There a Difference?
(borttagen länk, försäljning, Admi)
Ett citat (apropå att alkohol är ett gift..)
"I drink arsenic, but very, very rarely..." :-D

Idag fick det bli cykelrunda på lunchrasten eftersom jag jobbar hemifrån. Jag måste ta alla chanser att få dagsljus och sol.

Har en tendens att få årstidsbunden depression så jag måste mota Olle i grind. Dagsljus, motion, D-vitamin och rosenrot ingår i det kitet. Nykterheten kommer att lägga sig som lätt fluff ovanpå ?

Funderar faktiskt på att köpa en ljusterapilampa också. Googlar runt lite.

Kram ?