Senaste kommentarerna i forumet

Det enkla svaret är ju då att inte dricka. Allt börjar och slutar där.
De flesta av oss här har som mål att inte dricka alls, för att vi är så dåliga på lagom. Mitt förslag är att du hänger här, läser trådar. Du kommer att hitta de som är precis som du, och andra som har andra ”vanor” kring sitt drickande,
Gemensamt och bra är att här finns mycket stöd och råd! Läs Andra halvleks tråd för tips om böcker, poddar mm.
Allt gott!

När jag läste ditt inlägg tidigare idag så fick den raden mig att fundera.
Det är ju något i den här processen som är ursvår (det är jobbigt som f*n att bli nykter) och som kopplar i så många delar och tankesystem.
Jag har fått öva jättemycket i mitt liv på att jag och ”alla andra” inte är en meningsfull jämförelse, inte värd tankens kraft. Det finns nästan ingenting som är mindre meningsfullt att lägga energi på.

När ett av mina barn genomgick en helt livsomvälvande kris så var detta något vi pratade mycket om. Hennes förutsättningar i livet förändrades radikalt och det innebar ett vägskäl där det gick att fundera mycket över ”varför jag”.
Eller att älska sitt liv precis så som det är.

Jag förstår att detta är stort dragna växlar på din inte så allvarligt formulerade kommentar men det finns något där som stämmer överens för mig.

Det går att säga; tänk att just jag får ynnesten att uppleva mitt liv helt utan filter.
Delux-jobbig människa är jag nu för jag vet som jag skrev att det inte är kul varje dag att leva utan filter.
Jag vet också- och här lutar jag mig mot sina erfarenheter- att 10 glas vin och 2 öl är några filter för många. ?
Heja dig som är på så god väg! Och barnen blir glada av en nykter mamma, men allra mest är det ditt liv och känsla av mening som är viktigt här. Kram ?

Du har ju redan fått tips om alkispodden.
En av killarna där berättar om hur han älskade microbryggerier och ölmässor.
Allt för att kunna försvara sitt intag av Öl.?

Jag hade samma idé om rött vin...
Men ärligt talat kunde jag lika gärna köpt det billigaste rödvinet för det var ruset jag ville ha. Men det blev lättare att undvika problemet med en dyr flaska.
Följ Andra Halvleks tips om Youtube?
Finns ett bra Ted Talk också "Sobriety Rocks" tror jag det heter

Har vi klarat alla dessa åren så ska vi ju kunna fixa det här också.
Starkskör, tycker jag är ett perfekt ord att beskriva hur man mår.

Vi är oerhört starka som har kommit ut på denna sidan och då får man vara lite skör ibland.
Gråta en skvätt och släppa ut det sen reser vi oss igen.

Jag har också bett om advokat, det är nog viktigt så att allt blir rätt och riktigt.
Du vet att man kan ansöka om ekonomiskt stöd för advokatkostnad på tingsrätten.
Kolla upp det annars.

Ha det så fint ikväll????
Azalea

Jo, tänkte på det där med livets vardagslyx som i vin. Jag dricker vatten, a-fritt till mat som jag fortfarande älskar, för mig blev vardagslyxen snarare vardags-tragik, baksmälla och ett hittepå för att få berusa mig. Så lurigt var mitt drickande, nykterhet är numera min vardagslyx ?

Ja då får du fundera på hur du tänkte och varför det blev som det blev.
Inget bara händer. Du är den som lyfter glaset.
Men att sluta dricka långsiktigt med bara viljestyrka är svårt.
Jag tror man måste komma till insikt att man verkligen inte vill.
Upp igen och försök igen.
Vägen till nykterhet är inte spikrak.
Det ser du om du läser trådarna här.
Men viktigt att lära dig av misstagen och inte slå på sig själv och få ännu sämre självkänsla.
Kram⚘⚘

Ska försöka hålla mig till det också nu.
Jag har verkligen försökt vara lugn och metodisk när vi pratat men blir nån stans så förbannad och det blir ju sällan bra.
Du har helt rätt, han vet exakt hur han får igång mig och slutar inte tjabba förrens jag är där. Jag får aldrig en syl i vädret och till slut spricker jag.

I lördags ringde han och tyckte att vi ska vänta tills han kommer hem med bodelningen. Fasen, det är 4,5 månader dit och jag vet inte ens( tror inte) om han kommer hålla sig nykter då.
Jag vill ha ett slut på all väntan och bli klar med allt så man kan gå vidare och inte leva kvar i nån slags halv fantasivärld.
Jag är så tydlig med det men har inte hört mer sen.

Pust, tar en dag i taget nu och följa det du gör.

Tillsammans här är vi starka?Azalea

Oavsett vad målet är med vistelsen här så är det en bra början att vara ärlig med hur mycket som dricks och slinker ner
Tror Sveriges bästa slirare på sanningen finns här- tills den dag vi bestämmer oss förstås.
Bra att ni har varandra, så värdefullt att följas åt med gemensamma mål. ?

Att när man gillar att dricka i sociala sammanhang så söker man sig till det.
Väljer vänner som gillar att dricka.
Fundera på om det finns bekanta som du inte inte precis valt att umgås med på grund av att de inte dricker som du gör.
Kanske någon att ta kontakt med?

Vi har kommit så långt allihop och vi ska vara stolta över oss ?
Sen kommer det dagar då vi ramlar ihop av sorg, ilska eller skuld. Jag hade en sån vecka nyss men tack vare er som fångar upp en då är jag på banan igen.

Är så himla glad att höra av dig Bestemor och tacksam att ha er här allihop, ingen mämd men heller ingen glömd.

Håller dig och er andra i handen❤Azalea

Kan du berätta vidare...antabus som håller i sig i två veckor?

Ha det fint?

Så skönt för dig att ha lättat ankar.
Ha det nu riktigt mysigt och vila upp dig ordentligt.
Försök att släppa kontrollen på var han befinner sig och hur han låter även om det är svårt.

Gläds så med dig?❤Azalea

På 2 månaders dagen.
Bra att du hittat hit Herr Ågren?
I början är det mycket viljestyrka och att inte börja förminska sina problem med drickandet . Då är man snabbt tillbaka i ekorrhjulet.
Du fixar det här?
Kram⚘

Idag har jag också gått i mycket tankar. Jag tänker på när jag flyttade från staden jag är uppväxt till staden där jag studerade. Jag har läst tekniskt på universitet och där är det inte fråga om nykter nollning. Man vill vara med alla andra och jag var alldeles för osäker för att jag skulle sluta supa vid tillfället. När jag och min ungdomskärlek bröt upp lovade jag mig själv att jag inte skulle förstöra nästa förhållande och sluta dricka så fort jag träffade en tjej.

Det gick ca två år och jag söp bort min ångest från förra fyllan och låg med vem som helst som ville ligga med mig, bara för att få en bekräftelse på att jag dög. Så träffade jag min senaste tjej och tänkte i början att NU är det dags att sluta supa. Vi träffades dock på fest och hela mitt umgänge och sammanhang var kopplat till att festa.

Hade jag haft en större personlig mognad och säkerhet så hade jag sagt som det var till henne direkt, att jag gör folk illa när jag dricker. Förr eller senare. I början var allt superbra men sen så kom det smygandes på mig och jag betedde mig som en idiot, främst kom det efter att jag drabbades av utmattningssyndrom. Då förändrades jag till att alltid vara sur och irriterad, och att jag fortsatte dricka var det sämsta beslut jag kunde ta.

Jag kände alltid att jag redan förstört allt, att man inte kan vara med en sån som jag. Jag trubbades av mer och mer och kände en hopplöshet över att allt redan var för sent. Att jag inte kunde fixa något eller vara en bra person. Vilket gjorde att jag drack igen.

Nu är första gången som jag börjar se klart. Jag är så fruktansvärt lycklig över det, även om det bröt sönder vårt förhållande. Jag har världens chans med en helt ny stad där ingen kände mig sen innan :) Det var så jag kände när jag flyttade för att plugga, men då var jag inte redo för att ta tag i det.

Jag har fabricerat massa saker jag inte gillat med studentstaden, som att det skulle vara dåligt väder, m.m.
Egentligen handlar det om att jag inte kan gå runt med huvudet högt för jag är rädd att stöta på någon som tycker att jag är en jävla idiot... Jäklar vad det ställer till med alkohol.

Dag 44 snart klar i alla fall och bilen fungerar fortfarande :)

Du gjorde det ?????
Vi hörs igen!

Att lämna den man älskar är inte alls en enkel sak.
Man har byggt upp ett liv med fina minnen genom åren och det är ju så man vill ha det även framåt.
I mitt fall hade vi det Jätte bra under 20 år innan alkoholen flyttade in hos oss.
Det blev aldrig detsamma igen hur mycket jag än önskade det och försökte "hjälpa " till eller till och med förändra mig själv.
Det startade min resa som jag har skrivit om i min tråd.

Det här med medberoende smyger sig på sakta men säkert och till slut har man tappat sig själv och det kan ta tid innan man kommer på det själv och märker hur man har förändrats.

Du känner nu själv att du inte mår väl och det vore bra om du försöker hitta till en Alanon grupp i din närhet, finns också online nu, eller stödsamtal som finns via vården eller privat.
Det är dig själv som du måste ge all kärlek just nu och finna ut vad du mår bra utav.
Den viktigaste personen i ditt liv är du själv❤

Kram Azalea

Idag fullkomligt väller sorgen över mej. Jag har meddelat exet om skilsmässa. Skickade ett genomtänkt brev där jag helt och hållet utelämnade någon kommentar om honom. Han reagerade känslokall som vanligt. Höll med om att skilsmässa är bäst.
Istället för att bli lättad så känner jag en sådan sorg över att aldrig ha lyckats nå hans hjärta. Han känner inte ens att han mister någon som är värdefull för honom. Jag blir sårad och än en gång tillintetgjord.
Hade jag väntat mej en annan reaktion?
Ja, inte vet jag. Jag hade väl hoppats på att åtminstone få göra honom på något sätt berörd.
Vilket egentligen vore helt utanför hans normala mönster.
Så nu har jag gråtit mej igenom dagen.
Som vanligt lika påverkad av allt han gör eller inte gör emot mej.
Jag förstår att det kommer att ta tid att läka som människa.
25 år med psykiskt våld från första veckorna sätter spår.
Barnen som nu är vuxna har också farit illa. Han var styvpappa.
Jag valde honom.
En sorg att bära.
Men min strategi just nu är att inte prata i telefon med honom. Jag befinner mej långt ifrån.
När jag får min lgh är den på en annan ort. Skyddade personuppgifter. Jag vill få känna mej trygg. Måste skydda min själ lika väl som min kropp.
Azalea, Backen och Oslo, var rädda om er.
Vi klarar det! ❣

Trevlig tråd. Grattis till två månader!! ?
Jag är på min andra dag nu, det går bra.
Apropå saker som blivit bättre. Jag märker det redan i dag att det känns mysigare att sitta i soffan och glo på tv. Bara för att jag inte tänker på mina öl. Jag tänker på att jag ska vara nykter och börja må bättre. Verkligen få vila ut och slappna av utan ångest. Och bara av de tankarna verkar jag må bättre. Annars hade jag redan i dag börjat fundera på om jag ska handla veckans första kasse öl på tis, ons eller tor. Plus skuldkänslan att jag borde vänta till fredag. Så även om jag inte druckit varje dag, har alkoholen funnits med som ett gissel de flesta dagar i veckan. Bakis, full, 2:a dagensångest, eller funderande på nästa ölomgång. Nä nu blir det ändring på detta ?

Utan en droppe alkohol. Jag har sömnmätare via klockan och den visar att min "sömneffektivitet" dvs hur bra min sömn är gått upp med ca 20 %. Tidigare hade jag (även nykter, drack väldigt sällan men för mkt när jag drack) ungefär 1-2 timmars djupsömn per natt. Nu har jag mellan 5-7 varje natt.

Där ser jag hur mkt alkoholen och främst ångesten från den faktiskt påverkade mig även om jag inte trodde det eftersom jag "så sällan drack". Har inte haft ångest på 79 dagar. Längsta ever.

Har en ångestproblematik i grunden så lite högre ångestnivå kommer jag väl alltid ha (sen jag var typ liten) men att vakna utvilad varje helg och inte ha ångest är det bästa som finns!

Mannen du lämnar känner dej så väl. Vet hur du triggas och går igång. Sedan kan han förnöjsamt luta sej tillbaka och njuta.
Kan ni istället hålla konversationen skriftlig en tid?
Det är lättare att inte gå in med hela känsloregistret då.
Jag gör så just nu. Har meddelat mitt ex om skilsmässa. Vi har skickat några meddelanden fram och tillbaka. Jag orkar helt enkelt inte höra hans röst. Oavsett vad han säger. Hur är det för dej??????

Så är det gjort, flyttat. Nu i dag kom sönerna, åh som jag har gruvat mig för deras reaktion, vad dom ska tycka om sin mamma som river upp dom ifrån det braiga. Men dom är glada, precis som förra gången och nu har vi pratat lite mer, jag har förklarat lite mer. Vi hade sån tur att vi kunde flytta till vårat förra hem och nu känns allt som en hemsk dröm. Mannen och jag var överens förra veckan, att bli särbos. Till slut nådde jag fram att vi inte var bra för varandra längre, att jag var medberoende och lät inte han må bra när han gjorde det. Och han höll med, listigt av mig att inte även säga att han fick mig att må dåligt när jag mådde bra ?
Han for med sin brutna rygg som planerat långt upp i landet för att köpa bil, började fredag eftermiddag med att sms måltidsbilder, han hade tagit en tidigare buss och valde att gå på krog, nykter. Ringer sen när han vet att jag är på fest och är allmänt konstig, berättade att han träffat 4pers varav en han gått på kurs med och dom valde att följa med. Dom var unga och partybusiga, min man var nykter. Sen dog hans tfn och jag blev orolig, stressad samt vin i kroppen. Vi i sällskapet som känner till allt hjälptes åt att hitta nån som kunde fara ner på stan för att kolla till honom. Det är hans nya nyktra sällskaps ordförande, han lät jävligt brydd 01 på natten. Sen får vi ett livs tecken då vi känner lite tpgkonduktörer som kunde ta reda på om han var på tåget. Skönt. Fick ett tfn samtal på lördag eftermiddag från honom, då han ringde från sin sons tfn. Kändes skumt och konstigt alltihopa. Mitt gäng flyttade åt mig igår, ryckte plåstret som dom sa, nu i eftermiddag ringde han, nu funkade telefonen och han var helt slut. Känns skumt, men jag tror på vad han säger att han överdoserat sin medicin av misstag. Men så otroligt tröttsamt, sista timmarna i fredags för mig blev kaos, lördagen var jag helt slut och åkte hem och idag pendlar man mellan skuld, frihet, trötthet. Han tyckte förstås att det var onödigt att jag ringt ordförande, men jag sa att det fick han förklara. Måtte det få vara lugnt och skönt, länge ❤

Så kan det få vara. Vi är ju starksköra mitt i vår beslutsamhet. Att gå igenom en bodelning är svårt. Själv kommer jag att ta hjälp av advokat trots mina minimala ekonomiska resurser. Jag vet att en sån process klarar inte jag ensam.
Det är en styrka att be om hjälp.
Det är en gåva att ha vuxna barn som stöttar. Det är den verkliga rikedomen i livet.
Vi kommer igenom det här också!????

Men den var inte kul. Fick mig en skopa ovett vilket jag var värd utav ett par vänner som står mig mycket nära. Har burit mig åt som en idiot men minns inte mycket av lördagkvällen. Kan bara be dem om ursäkt vilket jag gjort och hoppas jag inte förstört vår vänskap.
Kanske det här som skulle till för att jag skulle vakna. Tror det faktiskt?.

Så glad att läsa att du är trygg, hoppas nu får din vila som du såväl behöver ❤ ingen som inte varit där vet hur du har haft det, vi som är här kan ana. Nu kämpar vi vidare att lyfta oss, ifrån den där skiten. Stor kram ?

Underbart! Den tredje kommer att gå av bara farten.

Kram