Senaste kommentarerna i forumet

Dina kloka och empatiska inlägg berikar verkligen det här forumet ?

Och din nyktra resa fixar du galant!

Kram ?

Vad tycker ni? Ska man berätta sanningen till anhöriga varför man valt att lämna? Min kille är 30 år och alkoholen har inte tagit över hela hans liv än. Men han styrs väldigt mycket av den, dricker en vin-box själv i veckan för att sova och lindra ångest. Jag är väldigt orolig för han nu för han har stängt av sin telefon och jag får inte kontakt med han...

Nästan vindstilla. Årets Gäddfestival med 200 deltagare fick ovanligt bra väder i år. Det brukar tydligen ösregna. Fiskare är en tålig sort.

Dagen började med bleke i havsvikarna. Bleke betyder stilla spegelblankt vatten. Därav har länet fått sin namn, som är väldigt gammalt.

Tänkte på dig Torn ? När jag läste i tidningen om Gäddfestivalen, med bilder på båtar med två-tre personer stående i varje båt med fiskespö i handen. Just den siluetten ”båt med stående fiskare” är vanlig att se häromkring.

Själv ska jag cykla. Leta efter några hittaut-kontroller på en liten ö tror jag. Om turbåten fortfarande går. Äta lunch på något ställe jag hittar på vägen. I självsamhet.

Kram ?

Kan det vara något dåligt samvete.
Tentan.
Något du anser du skulle gjort men inte gjort.
Något du sagt.
Något någon sagt till dig, som du blev upprörd, ledsen över.

Jag kan ha samma känsla, men oftast så genom brutal ärlighet mot mig själv så kommer orsaken fram.
Och ibland är det småsaker som jag överdramatiserar.

Känner dock att detta har blivit bättre sen jag slutade med alkohol.
Har lättare att vifta bort problemet och förstorar det inte lika mycket längre.
Men det finns fortfarande utvecklingspotential här?

Igår fick jag mail från dem som bygger LSS-boendet dit vi hoppas att yngsta dottern kan flytta. Inflyttning 1/4. Nu är det dags att söka gruppboende-plats för henne hos kommunen i skarpt läge.

Och som av en händelse har jag ett sådant möte inbokat på tis 29/9 kl 15. Nä, det är förstås inte som om av en händelse. Allt är noga planerat och förberett förstås.

Det finns sex lägenheter. Håller på och byggas nu. En av dem hoppas vi att vår dotter får. Men jag vågar inte ropa hej förrän jag har skrivit på kontraktet!

Vi har börjat prata om det med dottern. Tittat på bygget. Hon förstår inte hur hon ska kunna bo där ? Hon är lite tveksam. Svarar oftast argt ”Inte än” om någon frågar om när hon ska flytta hemifrån.

Hon är så mammig och pappig ❤️ Som en liten femåring i en kvinnas kropp. Hon är lika lång som jag, väger nästan lika mycket. Väger mer än sin pappa ? Men hon vill ändå krypa nära och tanka närhet flera gånger varje dag. Pussas, kramas, klappa på kinden. Hon får dock inte sitta i våra knän längre ?

Ena stunden som en femåring, andra stunden ilsken tonåring, tredje stunden väldigt ansvarsfull och plikttrogen. Och väldigt hemmakär ❤️

Att hon vant sig vid två hem som ger henne trygghet är en stor gåva, nu ska vi introducera ett tredje hem. Hennes eget.

Och det här är förstås lika jobbigt för oss. Yngsta barnet ska flytta hemifrån. Men inte någonstans inom oss får vi tveka ett enda dugg, då känner hon av det och hennes egen tillvänjning blir då svårare.

Vi får köpa en riktigt bra bäddsoffa och sen får vi sova hos henne tills hon en dag säger ”Du kan åka till lägenheten/huset nu, det här är mitt hem.” Den dagen kommer, jag vet det. Och det får ta den tid det tar.

Efter ett drygt år är hon så ”inbodd” på sin dagliga verksamhet att hon är redo för nästa steg. Och vi föräldrar också.

Mina egna flyttplaner lägger jag helt på vänt ett-två år. Under övergången behöver hon tryggheten i det här hemmet att falla tillbaka på då och då.

Kram ?

Grattis till dina 5 månader.
Bra att du skriver om dina sug så långt in i nykterheten.
Det gör att jag som inte kommit så långt blir mer på min vakt och inte tror att nu är allt fixat bara för att jag inte känner något sug just idag.
Kämpa på. Du är värd detta⚘

Tänkte bara höra hur det går. Är du OK?

Jag har läst din tråd från april och framåt, och det känns väl ändå liiite bättre idag, trots sugattackerna? Det är bra att du "sprattlar emot" och inte tvekar att ta till Antabus om så skulle behövas. Klokt. I krig och kärlek är alla medel tillåtna, och det här är krig.
Du har ju klarat 5 månader ??, med din inställning klarar du dig igenom det här också. Suget går ju över, förr eller senare.
Envishet, vita knogar, samtal, medicin, använd det som behövs. Och gneta vidare, en dag i taget.

Lilla vän, skriver så fast jag inte vet din ålder. Så där ska du inte ha det, lyssna till gros19, det är kloka råd. Och kom ihåg det är inte ditt fel, jag tror det kommer kännas skönare för dig att få berätta för någon annan du litar på ❤

Men så häftigt, du gör det. Ja vilken resa du gjort under dessa veckor. Förstår att dom närmaste veckorna kommer vara otroligt tuffa, men det lättar. Förstår din sorg att lämna det som var med djur och gård, ingen vet vad framtid har i beredskap. Hoppas så att du kom/kommer iväg i lugn och ro och inga uppslitande känslor och jag hoppas så innerligt att du får sova gott inatt med de dina. Stor kram till dig

Vad fint att läsa er kommunikation. Ni har båda barn och har kommit fram till att lämna.
Jag tröttnade på att arbeta i en bransch där uttrycket "champagnen är på kylning" varje fredag, för ca 25 år sedan.
Idag vet jag vem som fastnade i ett missbruk och vem som är beroende. Det börjar ofta med ett riskbruk som uppstår i arbetslivet. Inom försäkring och bank så är 10 % alkoholister. Hörde jag av en trovärdig källa. Men jag kan inte referera till den då jag lämnar ut för mycket. Antar att google kan avslöja det efter sökningar.
Det är inte intressant. Det intressanta är att detta upprepas. Jag ser yngre generationer fastna för samma problematik. Och jag undrar hur statens vinstintresse för människors osunda alkoholkonsumtion kan gå före människors hälsa. Men av det jag sett och förstått, så handlar allt om pengar.
Och tyvärr så är det upp till varje människa att ta sitt ansvar.
Och vi ska leva och erfara. Sen ska vi gå innan vi själva går under. För det finns ett liv bortom missbruk som heter hälsa.
Och det livet kommer alla att uppnå som klarar av att släppa taget och skaffa ett nytt och friskt liv.
Så svårt. Men det går. Det finns hälsosamma miljöer. Det finns hälsosamma människor. Det finns så mycket som är sunt och friskt.
Och det kan ta tid att finna det. Men börja resan inom er själva, landa och se till att välja medvetet när ni väljer en ny partner i framtiden.
För ni som lämnar. Ni har en framtid. Och det har även de som ni lämnar om de vill. Och det är deras ansvar.

Ta hand om er på alla sätt. Med glädje och god hälsa.

Fantstiskt,vilken resa du gjort.
Från att ha levt i förnedring och psykisk misshandel så har du ända hämtat hopp och styrka härifrån och inne i dig själv.
Starkt jobbat,forumet var min livlina i många år och arbetet med själva medberoendet startade på riktigt först när jag lämnat.

Stå på dig,var stark och häng härinne om du tvekar om du gjort rätt val.
Jag ska hålla dig i handen i tanken.

Välbehövligt men väldigt ovanligt för att vara jag. Känner mig nästan lite förvirrad!
Ha en skön lördag!

Och detsamma, inspireras av din resa och kloka inlägg!

Tack för dina vänliga ord i min tråd, de gjorde mig glad! Och tack för alla kloka, ärliga och inspirerande inlägg du gör på forumet!

... tankar och god kraft genom regnet.
Tänker på dig ofta. Härom dagen funderade jag på en sak som du inte alls behöver svara på. Men det slog mig att du är så väldigt öppen med det som händer i ditt liv. Din dotter, ditt mående och dina tankar. Men du skriver aldrig om hur mycket du dricker?
Det måste man som sagt inte men för mig blir det lite som en vit fläck på kartan att inte ha någon aning om ifall en kväll med alkohol är ett glas, en flaska eller två.
Tänker förstås på dig, och funderar över om det skulle kunna hjälpa dig att minska på vinet- istället för att känna att du misslyckad när du inte fixar att hålla emot?
Det var bara en tanke. Kram till dig!

Hej
Det förvånar mig bara allt mer hur mycket tid vi lägger på att fundera ut hur vi ska förklara vår nykterhet för andra. När vi vissa dagar inte kan förklara den för oss själva utan bara måste ta oss igenom med siktet inställt på nån sorts framtid eller nästa timme...
”Gärna något alkoholfritt” brukar jag säga. Öppnar inte upp för några längre diskussioner men om någon frågar säger jag att min vita månad kändes så bra att jag har fortsatt av bara farten. Testa du med?
Önskar dig kraft att samla sina resurser hos dig. Där behövs dem. Vad andra tänker om vad du har i glaset är helt ovidkommande i det stora och hela.
Kram!

Jobbigt med de där tuffa dagarna men du har ju helt rätt inställning i att bara kötta igenom. Men som många också skriver, tveka inte att be om hjälp! Jag minns 4,5-5 månader som en oväntat jobbig tid. Som om ett gigantiskt pms-moln parkerade sig ovanför mig, och vägrade flytta sig.
Här finns några som håller stenhårt på dig och som är övertygade om att du fixar den här tuffa tiden och snart seglar in i nästa blankpolerade parkettgolv av nyktert liv. Krsm ❤️

Ta hand om dig ?

Livet är så mycket mer som nykter!
Nu handlar livet om mina barn, min fritid, jobb, träning, böcker, drömmar, relationer.. allt med en närvaro. En närvarande hjärna.
Checkar in här för att påminna mig om vägen. Har haft mycket med nya jobbet och inte orkat skriva och läsa här. Men inser att det är en viktig del av vägen. Forumet är fantastiskt!
Önskar er alla styrka och lugn för att fortsätta det nyktra livet! Ha en skön nykter lördag!
??‍♀️?

Det är faktiskt redan drygt åtta år nu så rubriken är föråldrad. Jag kan vara en förebild att det går att bli varaktigt nykter. Mitt vapen är att jag aldrig får tro att jag är botad och kan ta ett glas. Liksom jag är ”icke rökare” så är jag ”icke alkoholdrickare”. Det är många år sen ETT glas frestade mej, kanske aldrig. Jag såg ett antal glas för mej. Att dela en flaska vin var ointressant, för lite...
Det gäller också att snabbt sluta tycka synd om sej själv. Jag har själv druckit mej till ett beroende och detta är konsekvensen. Det är ingen mänsklig rättighet att få dricka alkohol. Det bästa är att det är så mycket bättre utan.

Kikar in o hoppas allt är bra här. Jullan

Härligt att du tar det lugnt, stressen är en av våra fiender. Det gäller att på riktigt ta och läsa av vad vi behöver. Annars tror jag att glaset närmar sig med stormsteg. Åtminstone hos mig. Ha nu en lugn o vilsam helg. Kram Jullan

Känns som att jag bara hoppar in och skriver här när det blir skit. Bla bla bla psykisk ohälsa tar tusentals år att bli bättre ifrån. Men jag tror att det är bra att jag håller i att skriva, för det går ju faktiskt bättre, och jag tycker om att kunna se tillbaka och se att jag växer. Vissa dagar försöker någonting inuti fortfarande sitt bästa för att ta sönder mig, men jag märker att jag slår tillbaka, med full kraft. Det är bra, det har satt sig i ryggmärgen att det är jag som har kontrollen.
Det säger att jag ska ge upp, att jag är värdelös och pinsam. Nähe, säger jag, jag ska fortsätta ändå och jag skiter väl i om jag är pinsam.
Det säger att jag ska spränga alla mina relationer i luften och börjar göra det. Förlåt, säger jag, lyssna inte på mig när jag pratar såhär för det är inte vad jag menar.
Det lovar att det håller käften om jag köper alkohol, drar in mig på toaletten och fräschar upp mig så att jag kan gå iväg. Absolut inte, säger jag, jag ska köpa tortillabröd och majs till ungarna vad fan.
Jag är utmattad, ledsen, har ett sugande svart hål mellan revbenen. Men jag ger inte upp.
Tänker på er alla fantastiska, läser nästan allt men kommenterar ganska lite. Tycker om att ni finns.

5 månader nykter ?, känns fint att notera det. Annars är sugen jätte jobbiga nu. Parerar, tränar, och sprattlar emot allt vad tygeln håller. Torn, jag försöker ha ett positivt synsätt o göra saker som känns skoj, de hjälper, men inte fullt ut. Använder alla mina vapen för tillfället o har inte alls som avsikt att dricka. Men det är en tung period nu, som med säkerhet kommer kommer stärka mig på sikt. Har oxå ett ess i rockärmen, nämligen antabus. Blir det för farligt, tvekar jag inte en sekund på att börja äta dom igen. Nykter 24 h till och vem vet? Imorgon kanske läget är helt annorlunda... kram alla kämpar