Senaste kommentarerna i forumet

Så är det, han måste ta ansvar. Jag lyssnade på djävulsdansen idag och kände igen mig i mycket, det var sån aha upplevelse. Jag lyssnade även för 4-5 mån sen, då kände jag bara att det där är inte jag. Så det jag vill ha sagt med det är att det är en process igång hos en fast man inte tror det, en process till ett tillfrisknande. Jag har förnekat min medberoendehet, trodde det var något man var, men det är någon man blir. Jag blir nån annan för att han är inte sig själv, sorgligt, så förbannat sorgligt och jag är så innerligt trött på skiten. Min äldste sa idag efter att jag fråga om dom tyckte det var konstigt att han bor i husvagnen, att ja det känns konstigt, och jag frågade om vad han trodde mannens söner tänkte ja, antagligen att det är helt stört. Jag sa att jag ska fixa det här, frågade om dom tyckte det var otäckt att vara hemma när inte jag var hemma men nä det tyckte han inte. Så nu börjar arbetet med att lösa problemet, mitt problem så får han lösa sitt bäst han vill

Skönt att du känner dig fast förankrad i ditt beslut ??

Kram ?

Klokt att du ser över dina alkoholvanor! En vit period på tre månader är vad de rekommenderade mig här på Alkoholhjälpen. Läste mycket fakta om alkohol under tiden och upptäckte hur mycket bättre jag mår. Har sen inte haft lust att dricka igen, livet är så mycket mer harmoniskt utan, och jag är den jag egentligen är och kan stå för i alla lägen.

Verkligen perfekt sätt att fira månadsdag! Klokt av dig att förbereda dig inför hösten med bok och AA-möten.

Kram ?

Har precis börjat lyssna på ”The Alcohol Experiment” av Annie Grace. Tröttnade på ”Skål ta mig fan” efter totalt 8-9 genomlyssningar.

Ställer timern på 30 min och det är perfekt repetition innan jag somnar.

Håll i. Håll ut.

Kram ?

Jag har sagt jag vill inte det här, jag vill inte leva såhär, jag vill skiljas. Då flyttade han ut i husvagnen 200m härifrån. Så då hade han löst problemet. Så det är ett tungt lass att dra, men jag är där nu.

Vilket bra sätt att fira fem månader! Och bra att du har koll på när det kan bli svårt och en plan för vad du ska göra!

Jag läser och läser.
Mitt hjærta brister men samtidigt så ger tråden mig hopp.

Jag kan inte førstå och har inte förutsättningar att kunna sätta mig in i situationen din heller. Det låter som du lever under en otrygg psykisk press.

Så jag vill sända deg en kram och styrka och hoppas att du kan finna din ro. Din valda omgivning med frid och kärlek.

Det låter jobbigt att du får sådana slängar av sug.❤️ Jag blev ju av med mitt sug ganska tidigt, men jag minns att runt månad 4-5 så hände det mycket med med ”tänket” bla var det då jag helt slutade att lägga tankeverksamhet och kraft på saker som inte går att göra något åt. Tänkte mycket mer positivt. Hur ligger du till där? Sedan är det som jag skrivit förr om, viktigt att göra saker man tycker är kul. Man måste ersätta tiden som man förr lade på att dricka med andra roliga, givande saker. Då försvinner suget av sig självt. Nu är vi ju alla olika, men för min del har detta varit avgörande under hela min nyktra resa, även nu.Efter ett tag så blir saker som man förr uppfattade som jättetråkiga, riktigt kul. Tex putsa fönster.?

Ha det bra! Kram

Du får några ballonger också!

Kram ?

...Rinner ju droppen över. Så var det för mig oxå.
Vi hade en händelse i somras som jag inte kan förlåta( kommer inte gå in på vad), jag känner att jag litar inte på min fru överhuvudtaget efter det, livrädd för vad händer nästa gång vi får en sammandrabbning, ska det ske igen eller blir det värre.

Förstår din vånda, jag gick ju med mina tankar om skilsmässa i ungefär ett år och händelsen i somras blev droppen som fick det att rinna över i ett vattenfall kändes det som.

Ta din tid, det behöver du, även om det kan kännas svårt försök kanske att sätta upp några egna mål du vill nå, dels för dig själv och dels tillsammans med barnen att se fram emot, kan vara skönt att ha när det är som jobbigast nu.

Jag har själv drömt om massa saker jag skulle vilja göra med barnen och för mig själv det senaste året när jag funderat på skilsmässa som jag vet inte skulle vara möjligt tillsamman med min fru då vi är väldigt olika med vissa saker vi skulle vilja göra.

Kämpa på, läs/lyssna på boken och försök att ta dig ur medberoendet.
Förstår man vad medberoende handlar om blir det oxå lättare att göra något åt det.

att slippa vinsug?! Mitt kommer och går, men just ikväll är jag vansinnigt nöjd att det uteblev, trots trötthet här också. En känsla som tidigare helt klart framkallat tankar på vin..
Håller med Torn angående jobbtempot dock..?, men jag skippar väl också föreläsningen..?. Men visst låter det bra med lite pauser i form av exempelvis en cykeltur även i vardagsstressen..?!
Kramar!
/Fibblan ?.

att vi är inne i rullorna av bra beslut igen?! Nykter fest till helgen låter superbra ?! Heja dig finaste FinaLisa ?!
Kram och godnatt!
/Fibblan ?.

Tack finaste Lisan?!
Ville bara skriva ett inlägg om hur glad jag är över att jag gör så bra val för mig och min kropp ??!
Trött som bara den. Kör jag över den känslan genom att hälla alkohol ovanpå..? Nä! För jag är smartare än så och rädd om mig själv och det jag byggt upp☺️!
Kram och godnatt
från en nykter katt?!
/Fibblan ?.

Men frågan är ju egentligen om du måste förklara eller säga nått speiellt.

Folk har ju gått ifrån varandra før mindre saker än detta. Att man har tappat känslorna, respekten, passionen osv..

Jag upplevde det som ganska uppenbart när jag sa det.

Jag orkar inte detta nått mer. Jag vill inte leva mitt liv såhär.

Vad tänker du själv att du vill säga?

Tack. Jag blir glad för ditt svar. Fint att skrivas med nån som verkligen førstår.
Boken skal jag köpa på en gång!

Ja jag har en vännina som jag har pratat med länge. Det var också hon som allra førsta gången öppnade mina ögon.
Jag har nämligen inget luktsinne (ja verkligen en dålig kombination med en alkoholiker) och hon pratar jag med dagligen.

Jag har också berättat det för min familj och en annan nära vän för att kunna hantera känslorna den sista tiden.

Och det känns lite bättre nu. Man skal säkert genom dessa vågor av känslor. Känns så hopplöst där och då. Riktigt mörkt. Men det blev bättre nån timma senare.

Jag har skaffat mig en PT som drar mig till gymmet många gånger i veckan. Också idag. Det är skönt för huvudet mitt.

Ja, jag har tänkt lite på det där.
För nog før att han gick igår, så stämmer det nog inte helt. Han hade nog inget annat val. Jag har mer eller mindre pressat han ut.

Vi har ett hus tillsammans, det hyr vi ut idag eftersom vi egentligen skulle ha vart i thailand i 6 månader från 1 juli. Corona kom och vi ändrade vårt beslut till att dra till spanien den 1 sep. Vi hade ett tillfälligt boende i väntan på att vi skulle dra.

Den 23 aug kom jag på honom att dricka vodka direkt ur flaskan i vårt sovrum. Det var min uppenbarelse.
Jag hade sett liknande scener förr och flaskorna hade den sista perioden økat i omfang.
Men det var min droppe.
Jag bestämde mig för att det var sista gången. Så inom loppet av 48 timmar så gick jag igenom en storm av känslor. Avbokade resan, skolan, boende, flyg och skaffade mig en ny hyreslägenhet som jag och barnen kunde flytta in i 1 sep.

Hans värld rasade och eftersom han blev hemlös han också från 1 sep så tillät jag honom att bo på nåde hos oss. Så länge han var nykter.

Och här startade en resa som inte har vart speciellt lyckad. Jag kan helt enkelt inte förlåta. Alla gamla historier och alla lögner har kommit till mig hela tiden. Jag kände mig aldrig nöjd med att han «bara» hade blivit nykter. Det höll inte.
Jag har førlåtit så många gånger. Bett om han skal sluta smyga. Bett om att bjuda mig in i hans värld. Gjort allt i min makt för att förstå eller försöka hjälpa. I gengäld har jag bara fått nya lögner, nya svek..

Så jag känner på ett sätt att det är för sent. Han drog det helt enkelt för långt. Han svek mig en gång för mycket...

Han bad aldrig om hjälp, han ville aldrig sluta. Han gjorde det valet, om och om igen.

Så de sista tre veckorna har jag straffat han på ett sätt. Han går på antabus, men jag klarar inte att tro på att han skal klara det. Jag tar han till läkare och ber dem ta blodprover. Jag vill ha bevis på att han nykter. Men jag vill också ha nått mer.
Förlåt och tacksamhet kanske?

Det får jag inte.
Jag har förstått att det är ganska vanligt, men det spelar ingen roll. Jag känner mig så irriterad på han. Vad fan, kan du inte se vad du har gjort, hur du behandlat mig. Barnen.

Efter ett samtal med han idag (det bästa på länge) där jag berättar allt detta så säger han att fråns hans perspektiv vill han ha en bekräftelse på att han är duktig. Hejarop och erkännande. Det har han inte fått av mig.

Snarare har jag vart iskall. Och detta har skapat en isfront här hemma. Båda besvikna. Det hanterar vi inte så bra, för vi har det normalt inte så. Vi är normalt ett par som skrattar tillsammans, delar det mesta, har gemensamma intressen, många drömmar och finner på otroligt mycket tillsammans, som familj. Vi reser så fort vi kan och gillar att umgås tillsammans. Så har det också varit i denna alkoholperioden. Konstigt nog.

Fram till den söndagen.

Då ändrades jag. Och då ändrades allt. Makten flyttades över. Jag ville ut. Och jag skulle ta barnen med mig om han inte valde annorlunda än det han hade gjort de sista årena.

Men efter snart 4 veckor i detta iskalla, helt olevbara förhållanden så blev han nästan tvungen att dra. Det är ju min lägenhet. Jag har ordnat den, den står i mitt namn, med min depostion. Så sån sett hade han inget val.

Jag blir lite osäker när vi pratar idag (på hans inch) och han säger att han bara menade att dra några dagar. Men så tolkade jag det inte alls igår. Då satte vi ju upp meglingstimme och han sa att skulle ta med barnen till en airbnb lägenhet varannan vecka. (Nått som tycker är en mycket dålig ide)

Men nu menar han visst inte det längre. Fick han kanske kalla fötter?

Jag å andra sidan funderar vidare. Kanske det är det rätta att avsluta detta nu när möjligheten finns. För även om jag älskar honom så känner jag lika starkt..

Han slutade för sent. Han drog det för långt?

Klarar jag ens att gå vidare tillsammans med han? Får vi det lika bra igen eller är vår relation över nu, oavsett om blir nykter føralltid eller inte?

Jag skal ge deg lite tid. Inte förhasta mig. Han är borta just nu, och till skillnad från igår så känner jag mig lugn.

Jag bestämmer över mitt liv.

Tack. Jag ser fram emot det. Idag fanns inget sug öht.

Du vet ju vad jag tycker om ditt jobbtempo, så jag drar inte upp det igen.? Hur går det med körsången numera förresten? Och cykelturerna. Kan ju vara bra att försöka prioritera in lite sådana saker som du verkligen tycker är kul och mår bra av. Även på vardagarna. Så kanske du åtminstone slipper drömma om ditt jobb.?

Ha det gött! Kram ?

En tung dag 10 med trötthet, ångest och tårar blev till en fin kväll.
Ljummen hundpromenad, levande ljus, nybakat bananbröd och en kopp te.
Och min första bukett var färgsprakande och höstvacker.
Tillförsikt.

Ut med allt bara - allt måste ut i friska luften och luftas!

Min alkoholiserade ex-sambo snackade SÅ mycket skit om sitt ex, allt var hennes fel. När jag till slut förstod hur mycket han hade ljugit för mig, så skämdes jag för vad jag hade tänkt om henne.

Hörde någon gång att en man som pratar skit om sitt ex är ingen bra man. Det kanske ligger något i det.

Själv tycker jag att det är oerhört osexigt att prata om sitt ex överhuvudtaget när man träffar någon ny.

Du ska vara glad att du kom undan med hälsan i behåll! Slicka dina sår, skrik och gråt och stampa i golvet. Köp en boxboll och puckla på.

Du kommer stärkt ur det här till slut. Nykter dessutom.

Kram ?

Bra möten, men så tröttande det är. Helt slut i skallen. Toppade dessutom den intensiva jobbdagen med en zoom-föreläsning på en timme med Katarina Wennstam via mitt engagemang i tjejjouren.

Hon är en känd författare, som genom sina böcker och statement i olika sammanhang, försöker bidra till att förändra samhällets syn på sexuellt våld mot kvinnor.

Endast 5 procent av alla anmälda våldtäkter går ens vidare till åtal. 5 procent! Och då är ändå mörkertalet vad det gäller antal anmälningar enormt!

Jag älskar människor som brinner för olika frågor. Jag blev väldigt stärkt i mina egna åsikter och fick en massa bränsle för kommande diskussioner.

Hoppas sova gott i natt. Imorgon är det spurt mot helgen, men jag jobbar hemifrån så det sparar en hel del energi. Så fort jag visar mig i lokalen blir det annars ”Du, när du ändå är här...” Blir avbruten HELA tiden. Suck.

Men det finns trots tröttheten ändå inget vinsug någonstans inom mig. Har inte ens tänkt tanken, förrän nu när jag skriver ner det.

Kram ?

Nödvändigt för att aldrig glömma tror jag. Just nu lyssnar jag på ”The Alcohol Experiment” av Annie Grace 30 min innan jag somnar. Varje kväll. Perfekt sätt att repetera!

Kram ?

Det beror inte på ångest att jag dricker. Jag får bara ett så otroligt sug ibland, ofta för att jag känner mig rastlös, uttråkad och har en dålig relation med den jag bor med. Suget kommer oftast på kvällen och jag kan bara inte stå emot. Jag vill verkligen sluta eftersom min far var alkoholist och jag vill inte sluta som han.

Jo jag tror att om vi börjar tänka på vin så behöver vi göra en aktiv insats för att motverka det? Det tenderar att bygga bo i sinnet och det är risk för att vi börjar dricka igen fast vi kanske inte tror det. Läs, lyssna på Alkispodden, kolla klipp på Youtube och motionera, lyssna på musik eller annat som gör gott!?
Heja oss o kram??

Det viktiga är att om vi börjar tänka på vin... nä jag skriver hos dig istället?