Senaste kommentarerna i forumet

Till slut sitter de som berget i medvetandet ?

De första 20 gg är du medveten om att bolaget ligger där, sen blir det som vilken affär som helst som du inte brukar besöka.

När min hund dog var det plågsamt att komma hem. De första 20-30 gångerna jag öppnade ytterdörren var det så plågsamt att sakna hans överlyckliga välkomnande. Men det gick över. Allt går över.

Kram ?

Ja det låter som en jättefin tanke palasso! Det handlar om din inre kraft! Jag har flera flaskor vin hemma som jag har haft enda sedan starten på min nyktra resa, men aldrig öppnat någon, för jag har bestämt mig, du har bestämt dig, du kan allt du vill! Jag tror mycket på att få uppleva dom positiva effekterna med att vara nykter. Det bidrar till att man vill fortsätta att vara det, man kan utsättas för hur mycket prövningar som helst, men det är bara din egen viljestyrka som inte tar benen till systemet, som inte öppnar den första flaskan vin, som inte för glaset till munnen, vill du klarar du det. Och vi är många här som gläds så oerhört åt dina nyktra kommentarer, tänk så stolt du kommer att vara när du klarat av att få förbi systemet och kan skriva det till oss, för det vill du, du vill skriva att du gick förbi och att det kändes skönt ?? Jag längtar tills jag läser det inlägget ???

Din fina trädgård är så symbolisk för nykterheten. Planera, göra jobbet, ha tålamod, njuta av resultatet ?

Kram ?

Hej svenne! Och välkommen hit! Här är vi många som har haft samma problematik som dig. Forumet har hjälpt mig på min nyktra resa. Idag har jag 52 nyktra dagar. Det har absolut inte varit någon lätt och rak väg men nykterheten har fått mig att må så mycket bättre. Att kunna njuta av livet på riktigt är bara en av fördelarna. Så varmt välkommen hit och hoppas du finner styrkan i att ha tagit dig hit, och att lusten att vilja sluta dricka infinner sig i takt med att du läser och skriver här, låt oss som är något före dig få vara inspiration ?? Jag önskar dig allt gott på din ny funna motiverande resa ?

Tyvärr kan jag inte gå åt nåt annat håll, men vet att man måste förändra mkt i sin tanke, och stärka sin egen självbild genom att uttala saker högt för att påverka sin inre styrka. Så får kanske hitta mig affirmationer som stärker mig mot att ta mig in där. Kanske " Jag vänder dig ryggen, för jag vill, kan sluta dricka, och du ska inte längre förstöra mitt liv" För att ytterligare förstärka kanske även peka finger :)

Har egentligen vetat detta under hela mitt 57-åriga liv. Men har aldrig uttalat det och har förmodligen inte heller tagit det på tillräckligt stort allvar. Därför har jag aldrig lyckats ta itu med mitt problem. Jag löser i stort sett alla problem som dyker upp i mitt liv, men när det kommer till alkohol så fixar jag det inte. Har försökt förändra mitt drickande så många gånger, men inser att jag alltid faller tillbaka. Har försökt med mängder av olika strategier men inget har fungerat. Hur stark viljan till förändring än är, så finns det uppenbarligen något annat inom mej som Inte vill tillräckligt mycket. Varför? Kan inte förstå.
Livet är inte så långt och jag önskar inget hellre än att få leva resten av det i frihet. Men så länge jag lever med min alkoholfixering känner jag mig inte fri. Vill inte längre.
Vill förändra men vet inte hur.

Allt annat är gjort och kan inte göras ogjort, men du är tillbaka här och det är huvudsaken!

Du har att göra nu om du ska läsa ikapp - du har missat massor! Och när du läst klart är du supertaggad att börja räkna nyktra dagar igen ?

Du klarar det, klok som en uggla ?

Kram ?

Palasso du är så välkommen hit ?? Jag har varit inne och läst hos dig och kommenterat idag! Precis som du skriver är dag tre en konstig liten plattform, man önskar av hela sitt hjärta att man ska klara sig längre men är så rädd och orolig för att man ska ramla dit. Men precis som jag skrev hos dig är varje dag viktigt, dag tre är lika viktig som dag 53. Men det är så glädjande att du ser och finner styrka här, jag kommer göra allt jag kan för att fortsätta peppa och motivera dig och andra att kämpa sig igenom varenda dag, för varje dag är precis lika viktig ??? grattis palasso till dag tre ?

Ja det är bra att ta tempen på tacksamheten, ungefär som att stämma av hela fulla filmen ?
Låter som du har det väldigt bra, på många olika sätt. Heja extra mycket att du kommit igång med yogan och cyklingen, det betyder mycket, inte minst för känslan kring den egna kroppen (för mig iaf)
Oavsett vikt så känner jag mig alltid som jag sträcker på mig och är stolt, här är jag!
Extra impad av att chokladförbudet funkar, den lagen är ännu inte förhandlad och klar i denna riksdag...
Kram njut av dagen idag. ?

Så heter mitt konto. Gör som du och för över 500 kr varje lördag. Den här veckan förde jag även över resterande ”skuld” jag hade för mina första 22 nyktra veckor eftersom det känns viktigt att kontot är komplett.

Kram ?

Gick in på din tråd idag som du kallar " dag tre". Är själv på dag tre idag ( Har en egen tråd), och jag har läst nästan alla inlägg idag. Inser när jag läser alla inlägg vilken styrka det finns i detta forumet, och hur mkt omtanke och kärlek som alla vi är omringade av vi som kämpar. Så gott att ni som har kommit en bit, är med och kämpar, peppar och kommer med så mkt insikter och kunskap.

Grattis AmandaL för dag 52. Jag är där om 49 dagar :)

Att vara en fin förebild för sina barn och barnbarn är verkligen en otroligt härlig känsla när man kommer en bit i nykterheten.
Det som överraskar mig är ju att nykterheten är en jäkla ego-boost, JAG får mer närhet till dem. JAG får möjlighet att vara närvarande när vi umgås. Det är där känslan av att göra det för min skull- får bränsle.
Försök att alienera dig så mkt från vin/sprit/öl att Systembolaget skulle kunna vara en.. jag vet inte vad man sällan är sugen på; järnhandel.
Önskar dig en fin och nykter start på veckan! Själv grejar jag heldag i trädgården, något som verkligen hjälp mig hålla mig nykter.
Kram.

Kan du gå åt motsatt håll? Även om det blir en omväg. I ren protest liksom? Vända Systembolaget ryggen.

Jag tror på att bokstavligt talat riva upp rutiner och bygga nya nyktra rutiner.

Pulshöjande aktivitet rekommenderas mot ångesten.

Och tänk inte så mycket - gör bara!

Kram ?

Jättebra med tredje dagen nykter! Grattis till det ? och hur ska man komma längre fram på sin nyktra resa om man aldrig börjar? Man måste ha dag ett, dag två och dag tre för att komma till dag 365. Du ska vara stolt över dina dagar, varenda dag är precis lika mycket värd, dag tre är minst lika viktigt som dag 363. Ju längre du klarar kommer självförtroendet men den jobbigaste och tuffaste resan när huvudet svajar är i början, så du ska vara stolt över dina tre dagar ?? Mycket bra jobbat ?

Nizet, det är en jätteviktig lärdom. För jag antar att du inte hade tagit det här beslutet om du varit nykter? Det du beskriver är en konsekvens av att du drack alkohol, och när man kommer till den insikten känns det plötsligt lättare att göra nånting åt det. Jag antar att du inte vill fortsätta med att göra ”det dummaste beslutet någonsin” igen, och det kommer du inte göra när du förblir nykter. Ta det som den viktigaste lärdomen i ditt liv hittills, och du har redan fattat ett livsavgörande beslut nu när du slutat dricka! Väldigt bra och starkt gjort, av med den hemska upplevelsen och börja leva mot vackrare och nyktra minnen ?

Det som känns skönt att det går bra att vara utan A. Ja dagarna går och ”redan” nu en vecka sedan. Hmm, inte endast ett felaktigt beslut utan det dummaste jag kunnat göra. Oavsett hur det blir så hoppas jag att det känns bättre när all ovisshet är borta och jag slipper fundera på om, men eller kanske. Målar naturligtvis upp en bild av de värsta scenariona som finns och det spär också på ångesten och trycker tillbaka självkänslan. Lätta att bli dömd på en händelse när jag i hela mitt liv varit skötsam.

AndraHalvlek och Se klart- för peppande och välkomnade igen till detta forum. Ja jag tänker mkt på att bli morfar och farfar och vilken förebild jag ill vara mot de små, när de växer upp. Självklart även för mina barn. Är nu inne på min 3:e dag som nykter, och det har funkat bra, men jag kommer gärna in i tanken att 2-3 dagar gör ingen skillnad, och känner att fler dagar ska till innan jag känner att jag är igång ordentligt. Känns dock skönt nu att ha haft några dagar nyktert inför jobbstarten imorgon.

Lite besynnerligt är det att min arbetsplats ligger i samma hus som systembolaget. Har 10 m till butiken när jag kommer ut ur min arbetsplats, så jag kommer ha detta att kämpa mot när jag ska hem. Har så många gånger slunkit in där när jag sen tidigare bestämt att jag ska sluta. Vet faktiskt inte hur jag ska hantera det, men får tänka på vad du "Se klart" skrev till mig. Allt hänger på mig, mina beslut och framför allt min vilja, och att jag gör det för min skull.

Tack ännu en gång för kraft och styrka från er båda.<3

Palasso

Det där med sug är lurigt, det kan komma när du minst anar det och när du kommit långt på din nyktra resa, dagar och veckor kan gå utan någon som helst alkohollust, sen sitter man plötsligt där och känner sig sugen ??‍♀️ Men är jag verkligen sugen på riktigt? Är jag verkligen sugen på att bli full? För det är det jag blir. Är jag sugen på att ringa eller smsa något gammalt ex? För det är det jag gör. Är jag sugen på att vakna upp med huvudvärk imorgon? För det är det som händer. Är jag sugen på att ligga nerbäddad hela dagen och gråta och känna mig misslyckad? För det är dom känslorna jag framkallar? Nej det är klart att jag inte är det! Jag vill inte göra bort mig som full, vill inte ringa gamla pojkvänner eller ragg och ”ge bort en del av mig”. Jag vill inte kräkas imorgon, missa träningen eller känna känslan av att jag är en värdelös människa. Jag vill vara stark idag, stark imorgon och jag vet vad som får mig att stanna stark, stanna nykter ?? Så även en obehaglig sug tanke kan slås bort genom att fundera över konsekvenserna, inte romantisera. Konsekvenserna är vad som är, dom kommer. Vill jag ta i dom, absolut då kan jag dricka. Är jag inte beredd på att tackla konsekvenserna. Då måste jag låta bli. Så jag låter bli, idag också 52:à dagen ???

Jättestort grattis till dina 22 nyktra dagar, helt fantastiskt att du upplever hur fina fördelar det kommer och att din ångest lägger sig ? att romantisera alkoholen är vad en alkoholist gör. För vi vill ju egentligen bara dricka oss fulla, men det är du som bestämmer över ditt liv nu, du vill inte vara bakis i panikångest attacker, du vill inte förstöra din kropp med giftet alkohol längre. Du bestämmer att du vill må bra. Alkoholen lurar dig, precis som ett riktigt elakt gift gör! Var på din vakt, och fokusera på det bästa med nykterheten. Att livet kommer åter till dig och att det är du som bestämmer över ditt liv. Du styr ditt mående ?

NiZet, det är precis det alkoholen gör med oss. Vi tar felaktiga beslut, beslut som man trodde man aldrig skulle fatta. Men så fort man börjat dricka glömmer man bort vad som är rätt och viktigt i livet. Antar att titeln på ditt inlägg ”dag 8” är antalet nyktra dagar, så stort grattis till att ha varit nykter i över en vecka. Den första veckan är jobbig då man så nyligen haft en jobbig eller pinsam fylla som gör sig påmind med ångest. Men ju fler nyktra dagar du får desto längre bort kommer den här fyllan och man börjar bli glad och lycklig igen. Jag tror på att du vill och kan. Njut av dagen tillsammans med barnen i skogen och grillning. Det nyktra livet är vackert ?

Brukar normalt vara en dag jag spenderar i ett mörkt sovrum med maximalt ångestpåslag.
Idag är inte en sådan dag och så tänker jag att det ska fortsätta.
Redan efter 22 dagars nykterhet upplever jag ett friskare tankesätt. Mitt i allt dyker dock romantiska tankar om fest och dricka upp. Varför skulle jag någonsin behöva dricka för att känna mig lugn eller nöjd med mig själv igen?
Relevant fråga, i vilket fall som helst gäller det att ständigt ifrågasätta alkoholen och vad den gör med oss som individer.
Just nu en lätt resa framåt men jösses vad snabbt jag kan komma in i nya tankemönster och finna mig planera för ett återfall längre fram.
Märkligt skrämmande, eller hur?

GP

Hej myran123! Jag har också haft problem med alkoholen som gav mig extremt mycket skam, skuld och ångestkänslor. Idag är jag 52 dagar nykter och det känns fantastiskt. Som att jag fått livet tillbaka. Jag vaknar utvilad på morgonen. Jag tränar utan att flåsa efter första ansträngning. Jag känner mig stark. Jag är glad över mitt liv igen. Det är ingen lätt resa att bli nykter och ingen annan än du själv kan bestämma dig för att det räcker. Men när du har bestämt dig är vi många här som trampat stigen framför dig som du kan känna inspiration och motivation från. Jag hoppas du finner din inre kraft ??

Bra du försöker upprätthålla ”normala” rutiner trots det som hänt.

Ha en så bra dag det går ?

Tack Kennie!
Känns skönt att veta att det finns fler som jag. Jag tror varje gång att jag har kontroll. Men jag får nog tyvärr erkänna att jag inte har det. Jag får sån ångest och känner mig som en usel mamma. Och så gör jag samma sak om och om igen. Jag skäms för att jag inte har kontroll. Jag vill helst att ingen ska veta det.
Jag får nog testa ditt råd om 3 vita månader. Skulle verkligen behöva det. Problemet är väl att jag måste förklara varför jag inte dricker alkohol. Då spricker min bubbla.
Tack för fint stöd.

Tack snälla miss lyckad för att du stärker mig i min tro på mig själv ♥️

Mannen fortsätter att dricka så fort han är ledig. Han jobbar igen efter sin semester och jag undrar jag om hans drickande nästan blir värre då. För då är han trött och utarbetad och ska maxa sina två lediga dagar på nåt sätt. Han ska hinna dricka och vila. Och i veckorna dricker han också... Det vet jag ju. Ska han jobba kväll dagen efter så dricker han dagen innan för han hinner ju ändå vila.

Han blir lite mer aggressiv i sitt drickande också. Hamnar oftare i bråk osv. I vårt liv ihop jag ju alltid tyckt att det varit värst från oktober och framåt vintern. Då brukar han bli destruktiv. Och vi är ju på väg åt det hållet.

Igår sökte han nästan gräl med mig över telefonen samtidigt som jag hade gäster hemma. Jag var riktigt irriterad för han förstörde för mig. Men det positiva var att jag var beredd att säga ifrån om det skulle krävas. Han ville komma hit senare men jag vågade stå på mig och säga att det inte funkade riktigt. Jag måste så gott jag går se till att vi inte träffas när han dricker.

Min ena son var förbi honom på kvällen för att göra en sak och sedan sa han till mig att hans pappa hade druckit. Han ville inte att han skulle komma hit till oss sedan. Då blev det lättare för mig att se till så att han inte kom hit.

Och då var han ändå snäll mot sonen. Men full. Och det räcker. Även en snäll full förälder är en läskig förälder... Det ska alla som dricker veta om.

Han var svartsjuk igår också och han berättade för sonen att han kände sig ensam. Då kände jag att om han kände sig ensam borde han hållt sig nykter och bjudit hem sina barn. Då hade jag dessutom kunnat umgås med mina gäster helt ostört.

Det är så viktigt att jag fokuserar på mina framsteg för det är lätt för mig att börja oroa mig för vintern nu och vad det ska göra med hans humör. Jag måste fortsätta stå emot och stå på mig och sätta gränser. Tydliggöra att när han är det minsta berusad så ska vi inte träffas utan det måste få bli dagen efter eller nåt. Jag har lämnat honom exakt för att slippa möta honom full.

Det är nästan så att jag får ha några planer redo och kanske till med vara beredd på att kontakta socialtjänsten om det skulle bli lika illa som i höstas. Nu skulle det vara enklare för mig tror jag. I och med att vi inte bor tillsammans. Alltså jag menar om han låter allt gå ur över barnen. Om han bara skadar sig själv låter jag det vara men om barnen skadas så vill jag göra nåt.

Jag har insett att jag egentligen bara har en vän som jag berättar allt för. Många av mina vänner vet mycket och jag kan prata men igår när mannen ringde och störde mitt i att mina vänner var här så sa jag inget. Egentligen hade jag behövt säga det för att må bra. Berätta varför jag var ofokuserad och tyst ibland. Berätta att han dricker och att han stör mig. Men jag kan inte. Det är så tabu. Och de skulle inte förstå ändå. Säkert försöka förstå och stötta men har man inte levt i det här så vet man inte hur svårt det är.

Men jag är glad att det finns en person i alla fall som jag kan säga allt till. Jag hade blivit tokig annars tror jag...

Det är en skam i att inte kunna bryta sig loss heller. Skulle jag berätta för alla hur jag har det så skulle jag behöva skämmas över att jag ändå har honom så mycket i mitt liv. Ingen skulle förstå. Jag inser ju det. Hur puckat det är att jag ens bryr mig om hans åsikter osv. Men jag önskar att jag en dag kan sluta bry mig. Jag är så trött på honom. Hur han tar sig rätten hela tiden till att styra mig på nåt sätt.

När man har barn ihop går det ju inte heller att bryta helt. Egentligen skulle jag vilja flytta till en annan stad och börja om nästan. Glömma honom. Men det går ju inte så därför tar allt sån tid.

När barnen är vuxna.. Då kan jag bli fri på allvar. Då behöver jag inte ens svara hans sms om jag inte vill. Allt beror på hur dessa kommande år kommer att vara. Om jag ens vill ha honom i mitt liv eller inte. Just nu måste jag ju.

Livet fortsätter och han är en del av det hur jag än vrider och vänder på det.