Senaste kommentarerna i forumet

Förstår att jag måste hitta något nytt
Har läst här inne ett tag och kan finna inspiration även om kraften och orken inte finns just idag. Denna dagen vill jag bara ska vara till ända.
Tack för dina råd/tips. Ska läsa om programmet nu ?

Om du känner igen, och testat många gånger är det liksom dags att testa något nytt.
Förslag: läs så mycket du orkar här.
Ta en dag i taget (eller en timme i taget funkar också)
Hitta kraften i dig själv och viljan att leva ett bra liv.
Fokus på fördelar.
Stanna inte vid eventuella ”nackdelar”
Testa programmet här på AH och kontakta en av handläggarna, ta hjälp.
Här på forumet finns mycket stöd, oändlig generositet och vilja att dela med sig. Här finns dock inte viljan och kraften för den måste hittas i sig själv.
Ångesten över gårdagen är snart borta om du håller dig nykter.
Välkommen förresten! ?

Tack och grattis dina 52 dagar.
Själv ligger jag i soffan och mår fruktansvärt dåligt idag. Blev alldeles för mycket alkohol igår och jag gjorde bort mig inför nära vänner. Känner mig så skamsen och önskar att jag kunde få det ogjort, men det går ju tyvärr inte.
Just nu känner jag bara att jag aldrig mer vill dricka. Har dock haft denna känslan så många gånger och tyvärr så funkar det bara några dagar sedan sänks garden och jag är tillbaka igen.
Vet inte vad jag ska ta mig till för att bryta detta mönster.

Det betyder som sagt mycket att man har "sällskap" här på forumet när det inte finns någon att prata med irl. Jag ser att du är omtänksam med så många här- det är fint! Jag startar om idag... skriver här och letar inspiration och du är en bra källa!

Kram till dig och grattis till alla dina nyktra dagar!!!

Du sprider glädje och energi som vanligt- tack!!! ;). Hoppas allt är bra med dig! Läste i din tråd att du föll tillbaka, men hoppas att det bara var för en dag. Vi är ju starka!!!!!! :):)

Kram!!!

Så är det. Som förälder är det omöjligt att blunda och tänka att de får ta eget ansvar. De blir så sjuka så det är helt omöjligt. Sedan måste man såklart sätta vissa gränser och försöka att inte möjliggöra.
Om det visar sig att han inte överlever detta vill jag ändå nånstans veta att jag fanns där och gjorde vad jag kunde för att hjälpa till hjälp.
Enligt den gamla skolan ska man " stänga dörren" . Annan forskning visar att det är viktigt med så tidiga insatser som möjligt så inte hjärnan skadas så mkt.
Och många fd missbrukare vittnar också om att de aldrig hade klarat det utan sina anhöriga. Det enklaste för en missbrukare är att fortsätta att missbruka, att dämpa allt de känner.

Jag mår riktigt dåligt. Det är 3: e sommaren med kaos och denna sommar har jag tyckt Corona + vädret varit skönt. Jag har bara kunnat strunta i semesterplaner och bara gjort vad jag orkat för dagen. Har sållat mkt bland vänner, vilka jag orkar umgås med. Jag är så förtvivlad över min älskade sons situation, men jag blir oxå nästa lite avstängd, orkar inte ta in allt, och jag handlar väldigt rationellt. Sedan kan gråten komma efteråt eller i nån helt oväntad situation.
Det är som en pågående mardröm. Att han för 2 1/2 år sedan var som vilken kille som helst visar hur snabbt det kan gå. Han har en mkt stark beroendeperson i sig. Jag försöker verkligen att påminna mig om att han är sjuk. Och jag är glad över att jag gått i grupper mm som hjälpt mig att förstå hur en beroendehjärna funkar ( och inte funkar ). Att hjärnan faktist blir skadad och att det är därför de tar så galna beslut.

Det finns en podd som heter beroendepodden som gett mig mkt tröst. Det är en kvinna som är nykter alkoholist som intervjuar personer som lidit av olika beroenden men kommit ur det. De berättar om hur de hamade där, vägen ut, tillfrisknandet och hur de lever idag. Även den som levt i ett heroinberoende många många år kan tillfriskna till slut.
Kram

.. helt rätt! Jag borde "sjukskriva" mig från allt... Mina barn är vana vid att jag alltid finns för dem och att jag alltid är pigg och fixar (utom när jag somnar i soffan på kvällen av för många glas vin). Men, nu tror jag att det bara får vara... att jag ska ta det lugnt och läka. Det jobbiga med det är ju att barn idag aldrig har tråkigt eftersom det finns en hel värld i telefonen... och där fastnar de timme ut och timme in... medan mamman får dåligt samvete (som kan dövas med a).

Så tacksam för dina kommentarer i min tråd- det betyder så mycket meed någon som förstår. Det är också inspirerande att läsa din tråd!

Kram till dig och hoppas du får en fin dag!

Tack för support- det betyder mer än du tror :). Ibland känner man ju sig så ensam trots atat jag har barn, vänner, syskon... men, jag har ju ingen att prata med om den här kampen som pågår. Då är det så fint med någon som förstår... hittar också inspiration i din tråd!

... där står jag och trampar. Ont konstant, trött av barnfix, ledsen av att inte lyckas med mina föresatser, ledsen för att inget är som man tror i nätdejtingvärlden. Dövar allt med alkohol, in i dimman varje kväll (jag dricker aldrig dagtid). Nu är det dags för förändring! (Även om jag i ärlighetens namn har svårt att hitta motivationen... Varför liksom? Kommer jag orka att möte mina demoner? Och vad ska jag göra som känns roligt/avkopplande?).

Suck, jag blir så trött på mig själv... Tänk om jag fick vara någon annan en dag? ;)

Kram till er alla där ute!

Gros19
Jo jag känner till det. Tyvärr så krävs det ambulans el dylikt för att få till det, men jag tvekar inte en sekund att ta till både polis och ambulans om situationen kräver det. Förra vecka åkte han ambulans pga att han tagit för mkt subutex. Han ville först inte med men då fick han 2 alternativ. Ta ut en läkare för bedömning el ta dit polis. Han valde läkare. Läkaren sa att han måste in och hotade med tvångsintyg. Då följde han med. På akuten ville de behålla honom 12 timmar för att övervaka, men han vägrade. Då gick de med på att inte tvångsomhänderta mot att han åkte med mig hem och att jag ringde polis om han avvek. Där kanske jag borde stått på mig, men man orkar ju inte som anhörig. Läkarna borde ha tagit honom kvar. Nu föll ansvaret på mig istället, att ställa klockan och kolla hans andning, att han inte kräkts osv. Men i det läget var jag tacksam över att överhuvudtaget få med honom hem till mig. Sedan dess har han kört för fullt, all in i väntan på beslutet. Dock så är han mån om att ha kontakt med mig varje dag så jag har lite koll, men samtidigt är det ju omöjligt. Vi kan prata i telefon o han låter ok och sedan tar han en överdos direkt efter. På helgerna är man ju hänvisad till socialjouren också. De säger att det krävs mkt för att ta det akuta beslutet. Ja, du vet säkert hur man får kämpa!

92 dagar nykter, ser man på?är faktiskt väldigt stolt över mig själv. Den där, jag är värd det bästa känslan infinner sig. Siktar mot ? dgr, en dag i taget förstås. Kramiz

... och igenkäningsfaktorn är hög! Nu är ju inte jag på samma plats som du (ännu), men jag har varit där förr och förstår hur du menar. Det är som om livet innehåller mer utan alkohol, det finns så mycket mer tid och ett annat lugn, en annan närvaro. Allt blir mer "på riktigt" istället för att man flyr in i dimman... Heja dig- du gör det så bra!!!

Den här friheten,som jag känner den här sommaren.
Jag kan göra allt jag velat och vill göra.Utan att behöva planera
Hur jag ska kunna förflytta mig med vin i kroppen?
Det är så lätt.Jag kan göra vad jag vill och känner mig tacksam?
Dels mot mig själv och detta forum.
Imorgon är det 7 månader sedan detta beslut om att inte dricka alkohol kom till mig.
Jag fortsätter jobba med detta och blir jag inte påmind så påminner jag mig själv.Om att jag inte Vill tillbaka till träsket.Jag känner en respekt nu som inte fanns förrut.
Kram Pilla

Tack AmandaL för att du fick mig att tänka annorlunda. Du har så rätt att resan börjar nånstans, och man får ta varje framgång som nåt positivt. Jag är ödmjukt stolt, och tacksam för mina dagar <3

Vilken resa du har gjort! För längesen befann vi oss på samma plats och nu har du rest dig, vandrat till toppen och kan nu blicka ut över det som är livet. Själv befinner jag mig fortfarande på samma plats... som inte är botten, men åtminstone halvvägs. Tänker nu att kan du så kan jag- vilken bra förebild du är.

Tack?

Ja, Se klart att se det som en Järnhandel eller Bygghandel passar mig som handsken. Är ingen Handyman, och gillar inte med att bygga, snickra och fixa, så varför skulle jag gå dit då. :) . Varför köpa en hammare eller spik, när jag aldrig använder det.
Ja visst är nykterhetens en EGO boost. Har haft den känslan i korta perioder förut. Vet ju hur bra jag mått av det. Så gäller för mig att ta mig dit nu igen, men den här gången inte sänka garden, utan försvara mitt ställningstagande.
Tack för tips och trix, och din omtanke.
Kram

Under juni och juli har jag nu drucket massor, ska ta en vit månad nu

Myran123, mycket av din ångest är förknippad med att du dricker. Jag har också skämts över mig själv, självhat är en alkoholist näst bästa kompis (alkoholen är den bästa) och vem vill känna självhat? Jag har tänkt som du, vem kan älska mig för jag är en pinsam alkoholist. Men i takt med att jag slutade dricka började jag tycka om mig själv, jag hatar inte mig själv längre, jag tar beslut jag är stolt över, jag är snäll mot mig själv och min omgivning. Så om du vill bli av med all skuld och skam du känner, så ta bort alkoholen ur ditt liv, för när den försvinner tar den skuld, skam och ångest med sig! Mot ett liv utan ångest ??

Hej Amanda!
Tack för dina ord. I nuläget känns det som en lång väg att gå men jag vet att jag behöver börja gå på den. I nuläget skäms jag över mitt beroende och framför allt inför mina barn. Vem vill ha en mamma som jag?

Bra MrX!
Starkt jobbat!

Dee

Härligt att din nykterhet är naturlig. Hårt jobb bakom! ????
Jag känner igen det du beskriver. Men jag blir lite frustrerad när min omgivning fortsätter att dricka och inte ser det jag ser med klara ögon. Jag måste luta mig tillbaka och acceptera att alla vandrar sina vägar ensamma. Att mina behov och drömmar inte är andras. Därför är det så skönt att komma in här, där vi går på samma stig. Även om på distans ?
Här hämtar jag det sunda tänket. En del av min strategi.
Heja dig!??
??‍♀️

Men gud vad skönt allterbra att veta vad det är så att rätt behandling och åtgärd kan sättas in, skönt att du kommit fram till vad som orsakat dina besvär! Och stort grattis till dina snart 100 dagar nykter. Vilken vinst du gett dig själv, härligt att läsa om och inspireras av ???

12 veckor, närmar sig ? dagar ??
Nu vet jag iaf varför jag hade ont i magen, så ont att jag inte ens kan sova.
Har även varit yr, mått illa och varit trött.
Har tydligen gallsten.
Började googla symptom osv, kom fram till att det va gallsten. Så Jag och sonen kollade mina ögon, dom är ju helt gula. Har inte sett det tidigare.
Precis börjat nytt jobb, så det kunde inte kommit på en sämre tidspunkt ??

Det var det lilla nizet! Fortsätt att skriva och läsa här för att samla kraft och motivation. Jag tror på dig, ångesten blir mycket mindre i takt med att alkoholen försvinner ut ur ditt liv, det har jag fått uppleva, all min ångest är helt borta och då med jag av svår panikångest och oro förut. Heja det nyktra friska livet ???

Du har helt rätt, om jag varit nykter hade det inte varit något konstigt, skillnad på att känna dig nykter och inte förstå att det är helt galet och, ja en lärdom som svider in på bara märgen.
Nu får jag starta om och försöka höra allt så bra det går för mig och mina barn, antar att det är en lång process att läka och förlåta sig själv.
Återigen tack Amanda.