Senaste kommentarerna i forumet

Så ska det låta! ”Baam, håll käften!”

Kram ?

Tack för att ni svarar mig. Jag är där och vill sluta men man tappar tron på sig själv när man försökt Så många gånger å sen trillar man tillbaka för att man tycker man är duktig å hållt upp nån vecka.. jag har till och med druckit så mycket en kväll i våras att jag fick stanna hemma från jobbet. Hände också i höstas en gång.. Det är ofta jag går till jobbet å hoppas ingen ska känna lukten efter mina glas vin kvällen innan. För ca 7 år sen bestämde jag mig för att sluta röka, jag bara bestämde mig för att det var äckligt å det gick. Men spriten det är nåt helt annat ett jäkla gift. Men nu är jag här ska hälla ut min box med rött innan kvällen, å börja min första dag nykter..

Ledig dag imorgon, en snabb ingivelse kom. Familjen fortf bortresta på semester medan jag ska jobba helg.... bara några öl ikväll!! Impulserna kommer som en blixt från klar himmel. Nej du A ? ikväll vinner jag. Ska löpa mig till den kicken istället

Grattis till 7 nyktra månader! Du är en sann förebild på det här forumet. Sjukskriven pga utmattning, dotter med funktionshinder, och ändå har du slutat dricka och förblivit nykter!

Känner också att det snart är läge att ta itu med vikt och motion. Smidig som ett kylskåp är inte ett tillstånd som jag trivs med ? Men viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Som rubriken lyder. Fast jag förstår att ansvaret är HELT OCH HÅLLET MITT att det som hände och jag tar ansvaret för det - får man klaga på folk som var med under kvällen och som jag kan tycka nu är jäkligt hycklande?

Ni vet den där känslan när man på ett sätt vill säga ifrån och säga emot för man tycker sig bli orättvist behandlad men samtidigt är man ju den som bär all skuld så man tiger och tar emot men det gnager inuti och man ältar i skallen allt man skulle vilja säga...

Det är så stora förväntningar på semestern. Alla ska må bra och allt ska vara så lyckat och roligt. Och sen blir det kattskit av alltihop.

När jag har mått som sämst psykiskt så har det oftast varit semester och julledigt konstigt nog. Rubbade rutiner, påtvingat umgänge, påtvingat leende, rastlösa och uttråkade barn. Plus mycket alkohol.

Senast förra sommaren hade jag sådan panikångest att jag fick avboka en resa i sista stund, jag kunde inte förmå mig att låtsas mer. Jag vågade inte köra bil ens.

Du är kanske där nu. Du kanske ska ”sjukskriva” dig från alla åtaganden och bara koncentrera dig på att må bra igen. I liten skala, pyttesmå må-bra-saker.

Och i det konceptet ingår förstås nykterhet. Ett beslut man måste ta med hela hjärnan. Ett beslut man måste ta på allvar och plugga, plugga, plugga. Verkligen förstå inifrån och ut hur skadligt alkohol är för både kropp och själ.

Det är alkoholen som skapar din ångest, för att den vill ha mer och mer och mer. Ångest är tecken på abstinens efter mer alkohol.

Den här semestern närmar jag mig nykter månad 6, och jag mår bra för första sommaren på evigheter. Känner ett mycket större lugn, lyssnar inåt, struntar i vad andra tycker. Jag lever mitt liv för min egen skull.

Sen måste man förstås ta viss hänsyn till barnen, men de mår ärligt talat bra av att få ha lite tråkigt. Då föds deras egen kreativitet.

Barn idag ska ”matas” med aktiviteter från morgon till kväll och jag tror ärligt talat att vi gör dem en björntjänst.

En kvart i taget låter toppen! Lyssna på din magkänsla.

Kram ?

Onkel f, det är dom här dagarna som garanterat kommer. Låt det komma bara, tänk att det är just bara en känsla. 24-timmars regeln e rätt bra nu, då lurar du suget lite. Till imorgon klarar jag, 24h. Då tar jag ett nytt beslut.... inte för alltid är oxå en bra tanke som lugnar suget lite. Jag dricker inte just nu, hur framtiden ser ut vet jag inte. Raska promenader och att skriva o läsa hjälper oxå. Det kommer lätta, promise. Skickar cyberstyrka. Jullan

Ja, det blev ju lite sammanfattat alltihop. Öppenvårdskontakten är bra med seriösa specialister och samtalskontakter, Min dotter hade tidigare haft behandlingskontakt med annan specialist som försökte hjälpa henne, trots alla råd och försäkringar om motsatsen hade hon länge en förhoppning om att kunna dricka "normalt". Remitterades till aktuell mottagning i våras och redan efter några besök gjordes en LVM-anmälan därifrån, då situationen då liknade den nuvarande. Det blev en lång utredning men det vände ganska snabbt efter anmälan och sen var det som sagt en lång period när det fungerade.I slutet av den lades utredningen ner. Hon följs noggrant med bl a blodprover och levervärdena har ibland varit mycket dåliga, sedan blivit ok. Enligt läkaren kan de stiga mycket snabbt även vid låg konsumtion i nuläget.
Så i det fallet - när det gäller vårdkontakt - är hon, och därmed vi, egentligen lyckligt lottade jämfört med många andra, det vet jag.
Hon har alltså haft ett återfall sedan midsommar ungefär, och hade förstås kontakt med öppenvården i början men då gick det lite upp och ner och nu har de flesta där semester, bl a läkaren och hennes vanliga samtalskontakt. Hon hade ett långt samtal med läkaren före dennas semester. Nästa vecka är hennes vanliga samtalskontakt tillbaka.
Men självklart kan, och kommer jag att, kontakta både vårdenheten och socialtjänsten (har redan gjort orosanmälan dit för nån vecka sen) om hon inte snarast kommer ur detta läge (vilket det tyvärr inte ser ut som).
Jag har haft egen kontakt med en erfaren anhörigstödjare (med inriktning fr a på föräldrar till vuxna) och går också just nu en webbkurs för anhöriga hos beroendecentrum. Den är bra, men lite svårt att ta till sig när läget är så akut och mycket rör kommunikationen - jätteviktigt, men det är inte där de stora problemen finns i vårt fall. Jag är också med i en grupp för anhöriga till vuxna barn med beroende/psykisk ohälsa (i många fall finns båda) men den ligger nere nu i coronatider,
Gick du en anhörigkurs hos Nämndemansgården på "egen hand" eller var det kopplat till att din son fick/fått vård där? Har varit någon gång på alanon men kändes inte som om det passade mig. Så skönt att höra att din son nu är drogfri. Det känns bra att känna att du nog kan förstå mardrömmen vi lever i- för det är verkligen det som det handlar om!
Kan också tillägga att det känns som om min dotter först nu senaste tiden börjat kunna ta till sig insikten om att hon troligen aldrig kommer att kunna dricka mer, något som är mycket svårt för henne att acceptera. Hon har också varit på en del aa.möten senaste veckorna och fått nya bekanta där. Dock fortsatt att dricka,,, Men kanske är det på rätt väg ändå när det gäller insikten och det är kanske det viktigaste, Vi har också pratat mycket om att om man accepterar och genomför den frivilliga vård som vården anser nödvändig så behövs inte tvång, även när där finns en anmälan,

IronWill! Ditt namn är passande, järnvilja att stå emot! Vet inte om det är helt opassande av mig som precis börjat med detta att ge dig "tips" när du kommit så mycket längre och verkar så klok, men med stor portion ödmjukhet vill jag ändå säga att OM den där bjudölen återigen utövar frestelse för dig -hyva den åt fanders.

De som hälsar på dig kan faktiskt avstå från öl just då, och om de inte kan det så kanske de istället behöver ett tips om detta forum? Skämt åsido (med all respekt) - de människor vi har runt oss kan få behöva acceptera att hos oss bjuds det inte på alkohol.

Grymt imponerad av din resa, och ser fram emot att vandra vägen efter dig ?

Du kommer stadigt att behöva mer och mer för samma ”lyckorus” samtidigt kommer du att totalt sett att må sämre och sämre hela tiden. På kort sikt kommer du att ha det tufft och sakna ruset men du kommer samtidigt att behöva det mindre och mindre. Ge dig fan på att sluta och sitt inte hemma och sakna det. Ut och gör något distraherande. Saknaden är störst hemma i soffan.
Kämpa på.

White guide-appen ska jag ladda ner! Här i närområdet har man ju full koll på alla bra matställen, och det måste ju finnas motsvarande överallt. Men kräver mer förberedelse nästa gång som sagt!

Kram ?

Så jobbigt förnedrande med drickande, tänk att vi kan slippa. En dag i taget, skönt

Jag ska tänka på suget som en svart tjock gammal labrador som kommer smygande och gör en lov runt mig. Kastar en blick på mig ”nu då?” Hunden får sen lägga sig ner igen, med en djup suck, utan godsak inhämtad den här gången heller.

Kram ?

Eftersom du är här är det kanske inte bara lyckorus som blir av a. Försök hålla upp en period o se vad du vill o behöver.

Om du inte har pressen från din man så gör du det här enbart för din skull. Jag bor ensam. Kan dricka hur mycket jag vill, men gör det inte eftersom jag har slutat dricka för min skull.

Kram ?

Även om det inte är så ”bara” förstås. Men det är enorm skillnad på att vilja sluta dricka och att verkligen bestämma sig för att göra det. Är du där? Det är en process som tar olika lång tid för alla. En del är redo direkt.

Kram ?

Precis så ska det här forumet funka! Som inspiration, tröst och aha-upplevelse. Kan vi, så kan du!

Kram ?

Klart att det kommer att gå bra! Jag tror på dig??
?

Fortfarande trött, sover och vilar/gör inget sängliggandes 22 timmar per dygn ungefär. Tog mig ut på en promenad i morse på 30 minuter men var helt slut när jag kom hem. Så det var inge bra idé.

Har fått provsvaren och har inga fel där, så det är väl i huvudet då antar jag. Men detta är inget nytt. Bara att vänta ut att jag känner mig mer energifylld. Det kunde dock inte komma snabbt nog då jag ska till psykologen i morgon för min utredning. Vi ska sitta hela förmiddagen och jag vet inte hur jag ska orka. Känner att det är mos i huvudet och det kommer ta all min energi. Kommer säkerligen bli sängliggande en hel vecka för det, det kommer bli en sån urladdning. Kan inte ringa och sjukanmäla mig till det, det kan innebära att jag får vänta månader innan nästa chans, det är inte aktuellt. Sen kanske det är bra att jag inte är på topp heller när jag ska dit så de ser, men är väldigt bra på att dölja det där för andra.. och även om jag inte ska så går det av ren natur, har ju gjort det hela livet.

Har ätit glass till frukost, inte särskilt vettigt. Men när jag var liten så sa en doktor till mig att "är man sjuk så får man äta glass till frukost". Så det tar jag fasta på. Detta går ju helt emot mina nya rutiner, men jag behövde väl bara det helt enkelt.

Väljer att inte dricka i dag, ja även om jag skulle vilja så skulle jag inte orka.. varken handla eller dricka. Men väljer att inte dricka för att jag inte vill. Istället vilar jag mig inför morgondagens pärs.

När dammet lagt sig är det så lätt att hamna i tankarna "var det verkligen så illa? Nu har jag ju lärt mig". Har också gjort som du skrev att du gjorde, jag har skrivit ner vad som hände som fick mig att fatta det här beslutet. Har använt programmet här och involverat både partner och mamma så nu är det upp till mig att hålla detta..

Det är nog bara att bestämma sig. Sök inte lyckorus. Se om du kan hitta välmående på sikt. Kämpa på. Hoppa över en kväll No matter what och ser hur är det känns.

Ja jag får börja sluta dricka nu. Har druckit varje kväll i snart tre veckor. Hur tusan slutar man då? Vinet ger mig lyckokänslor som jag aldrig annars kan känna... Det är vinet som gör att jag blir lycklig? det räcker att jag dricker i tre timmar tills jag blir tillräckligt berusad sen går jag å lägger mig, samma visa varje kväll eller helger när det inte är semester..

Vården ger väl det till oss fyllskallar för att motverka B-vitaminbrist? Lär ju inte skada i alla fall.
Tag de tillskott du mår bra av. Bara placebo? Om du mår bra av dem, vem bryr sig?

Onkel F

För kramar och styrka?!
Det är väl bara att fortsätta lära, som du säger. Hade också föredragit om jag kunde fört över mina sjuka beroendebeteenden på lite mer nyttiga saker. Träning, städning etc.. Men faktiskt när jag tänker efter så har jag varit i dessa båda också bakåt i tiden..?. Som sagt, det är väl nu först som poletten verkligen har trillat ner. Att mina beroendemönster sett rättså lika ut genom åren, det är bara substansen eller beteendet som skiftar. Och ibland blir jag så trött på mig själv. Och det känns som jag inte kommer någonstans..?. Men jag vet nog innerst inne att det inte är sant. Att jag gör ett bra jobb och jag tar mig sakteliga framåt och en bit ifrån beroendebeteenden för var dag?! Klart det blir bakslag på olika sätt emellanåt, men jag har inte alldeles tappat fokus för det?✨..
Fokus idag är inställt på att vara nykter vad som än händer, och att inte gå direkt till sötsakerna om det börjar kärva..?.

Ha en fin dag☀️!
Kramar!
/Fibblan ?.

Läser din tråd och vill börja med att ge dig en stor kram.

Det här kan bli något bra.
Ni har börjat prata och din fru har börjat ändra sig och är nu medveten om problemet.

Vad har då orsakat problemet?
Vad flyr hon ifrån?
Hur kan ni hjälpas åt att komma vidare? Vad kan hon förbättra och vad kan du förbättra?
Hur kan ni tillsammans ändra på livssituationen så att hon känner att det blir lättare att hålla sig borta ifrån alkohol?

Jag tror och hoppas att ni kommer att lösa detta tillsammans om ni lyssnar på varann och din fru får möjlighet att analysera vad hon flyr ifrån ellervad ho vill "dämpa". ❤

Mina tankar kring detta jag läst.
Önskar er framgång och lyckade två!