skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Det kändes så gott att få era svar...och att ni kunde koppla min kraft till att jag ska kunna bli nykter! Jag har aldrig tänkt så även om jag tänkt ibland att jag måste nog äga en styrka inom mig. Under tiden som det här höll på så dog ju även båda mina föräldrar, svärmor, min syster och min man blev sjuk i cancer...jag tänkte ibland att...jag står fortfarande upp och jag arbetar. Så det finns nog en styrka ändå!
När jag skrev och berättade och ni svarade mig..så kände jag..att det här behöver nog jag. Jag läser om er resa Charlie70, Andrahalvlek, Se klart, Vinäger, Kaveldun, Torn, AmandaL mfl...och jag längtar att få komma dit där ni är...och jag ska komma tid. Jag ska vakna klar i knoppen, sova bättre, ha lyster i huden, utöva mina intressen mm mm. Jag vill bara se och höra och känna allt positivt som nykterheten gör med mig!!
Ni som har följt mig ett tag..har kanske sett ett mönster att när jag inte skriver då har jag druckit...för då skäms jag så förfärligt...så jag drack alkohol i måndags och igår...varför vet jag egentligen inte ....vana? Tristess? ..Troligtvis...nu när jag skriver så har jag druckit en öl och ett glas vin...dumt...jag vet...jag ska inte dricka mer.
Imorgon kväll..ska vi bort och jag kommer att vara chaufför...det känns bra!!
Men..idag är jag så ledsen..imorse satt jag uppkopplad för att delta i Viktväktarnas workshop...det ringer på min telefon...dolt nummer..tänker att det är från internetbehandlingen men jag svarar inte ..tänker att den som söker mig ringer igen (brukar annars alltid svara på dolt nummer). Strax därefter ringer ett okänt nummer och jag klickar fram att jag kan inte svara. Jag får då ett sms att det gäller en blå Saab som står skriven på min man och det är en polis som har skrivit meddelandet. Magen vänder sig in och ut...det är nämligen så att vår dotter har lånat vår ena bil. Jag lämnar mötet med Viktväktarna och ringer polisen som berättar att vår bil står i diket ca två mil från där vi bor. Nycklarna sitter i. Poliserna är hyggliga och kommer hem med nycklarna. Min dotter har inte haft en fungerande mobil på ett tag utan vi skriver på messenger och hon skriver från sin dator. Jag skriver till henne men får inget svar. Min man och jag åker till bilen. Den står i diket. Motorn har trillat ner och det har nog även brunnit i bilen fast man kan få en känsla att den som kört bilen inte har skadat sig iaf inte med allvarliga skador. Vi åker hem. Till hennes lägenhet. Hon är inte där. Jag känner mig trött och illamående. Så otroligt ledsen och orolig. När jag har skrivit vid ett tillfälle då jag frågar vad som har hänt skriver hon inget. Men när vi är hemma igen så får jag ett meddelande av henne där hon ber om förlåtelse och att det var inte planerat men att hon körde snabbt...nu var hon hos en vän som hon känner sig trygg hos...och jag tänker att det är någon tillfällig vän. Så brukar det vara..någon som känner sig lika ensam som hon. Jag svarar henne att en bil kan vi ersätta att det allra allra viktigaste är att hon är oskadd. Efter det har jag inte haft någon kontakt med henne...jag vet inte var hon är. Min lilla skitunge...jag längtar efter henne och vill hålla om henne. I hennes lägenhet var det kaos...hon behöver...stöd för att få ordning i sin lägenhet...men hon är så himla stark och vill vara så självständig att ibland blir det hennes fall. Jag tänker på dig Andrahalvlek som lär din dotter olika maträtter...så himla jäkla klokt!! Min dotter som vill vara självständig..ska få vara det...men hon behöver stöd i sin vardag för att nå dit..men hon är inte där att jag kan tala om att hon behöver det..utan hon behöver nå dit själv...å jag kan vara lite klurig så att hon kommer att förstå...hon har faktiskt bett mig om att följa med till optikern. Så det är lite tungt ikväll...och jag vet...det blir inte något lättare med alkohol...jag vet.
Jag vet att jag inte behöver känna att jag lurar er ...men så känns det...men lita på mig...jag är motiverad att bli nykter...men min väg dit...är väldigt krokig och mycket fram och tillbaka.
Kram till er:)
skrev Se klart i Det är min tid NU!
skrev Se klart i Det är min tid NU!
Jag tänkte bara säga att jag har läst och läst om ditt inlägg. Det är starkt och modigt att våga skriva, men framförallt att våga känna. Det är få människor som ser livet i vitögat, står kvar. Många dricker istället. Andra har tvångsmässiga andra beteenden, du vet ju allt detta.
Men inte mindre är det en stor sak att våga känna det som man gått miste om (inte för alltid förstås, det menar jag inte). Människor bygger sina liv på att allt ska vara bra. Hur många läser vi inte om här (mig själv inkluderad) som dricker för skam eller tomhet och för att rädslan att känna den är större än ångesten som kommer av att dricka.
Jag har inte ett enda klokt råd, trots att jag är mycket äldre än du. Vill bara säga att jag hejar massor på dig och tycker du är så bra! Kram ?
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
Datorn/telefonen kan ju verkligen sluka dagen. Det finns alltid något mer att titta på/läsa.
Ja. Exakt. En. Dag. i. Taget.
?
skrev Se klart i Nu får det vara nog!
skrev Se klart i Nu får det vara nog!
Vad härligt det är när man får kika in i en så bra, men också sorgsen diskussion. Torn, har nog ”bara” tänkt på ditt namn i svensk bemärkelse men kanske mer som en förlängning av Tor. Tänk vad fantasin liksom lever sitt eget liv här- när vi vet nästan allt- och inget- om varandra ?
Tack för att du delar med dig. Jag hör också till de som oftast gick och la mig när jag blev för full. Eller kräktes först, diskret. Det gjorde att jag sällan upplevdes som fullast på festen. Jag vet inte vad jag ville med den där berusningen när jag tänker efter nu, men till viss del hör förstås kroppens tillvänjning.
Jag märker att jag har allt svårare för att se berusade människor både irl och på film. Mår så dåligt av att tänka på hur det är att inte ha koll på läget.
Men nu har vi det. Jag blir också allt mer övertygad om att aldrig, aldrig dricka mer. Den tanken har mognat fram under sommaren. Som du beskriver så finns inget att sakna.
Nu har jag haft en veckas ledigt också och det går bra det också. Jag tycker dock inte längre om de där lite fejkade ”drink-stunderna”, då jag dricker a-fritt. Det är som om kroppen minns att berusning ska komma, och blir ”besviken”. Tycker jag blir onödigt rastlös. Kaffepaus funkar bättre för mig numera.
Men så gott det lät med havskräftor! Stor stor brist i min del av landet, utanför Stockholm. Snyft. Kram och så skönt att allt är som det ska. ?
skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!
skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!
Dag 21 - kväll!
Klockan är nu 19.
Om jag vill kan jag fortfarande förstöra kvällen så det inte blir tre hela veckor, jag har ingen lust alls till det. Men oj vad dumt och onödigt det skulle vara. Det kanske har kommit något sting av sug tidigare idag, när jag hört några grannar sitta på sin balkong och uppenbart ha lite extra trevligt, men i övrigt bara lugnt. Jag har varit lite småseg o trött idag, det har varit okay att sova bort lite av dagen, men även få ny kraft av att vara ute.
Lite tillbakablick över dagen, jag tog min joggingtur på morgon, en ny sträcka som är lite backig. Pust.. där fick kroppen jobba. Men skönt duscha sen. Jag fick besök av två av mina syskonbarn (10,13 år), då deras pappa en stund skulle göra ett ärende. De skulle få hälsa på farbror under tiden ?, vi gjorde väl inte så mycket, pratade, grabben gick runt i lägenheten och lyssnade på Spotify i sin telefon, och tjejen hon satt och spelade något spel. Sen när brodern kom hit åt vi lunch ihop, till barnens besvikelse hade jag glömt köpa ketchup (hade bara chillisås, och det går ju inte) till varmkorven... Vad hände sen, jo, såsmåningom tog jag mig ut på en längre cykeltur, och satt och filosoferade lite i en park i stan.
Nu hemma, poppar musik och ska snart träna kvällspass. Solen skiner ute och livet är bra. I mitt gamla liv hade jag en sådan här kväll med nästan 100% säkerhet hamnat med flera flaskor öl på balkongen, poppandes musik högt, varit kung ett par timmar, och slocknat vid 11-tiden... och tänkt ”aldrig mer” dagen efter.
Det jag har gjort hittills idag kan jag göra om igen, och igen, och igen, utan att tänka ”aldrig mer”.
Så ska sommardagar vara, och övriga livet. Inte göra saker som man faktiskt vet bara leder en vilse.
:-)
En sak med att inte dricka - dagen efter, då slipper man ha raspig röst och vara lite rädd någon ska höra det och kommentera. Givetsvis hör de ibland det. Men säger aldrig något.
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
Tack @VillJuOcksåLeva
Jag måste öva på det där, hamnar gärna bara framför datorn annars. En. Dag. i. Taget.
skrev Peter på landet i Ej motiverad
skrev Peter på landet i Ej motiverad
Som någon sa, kolla runt här på forumet, sen Alkispodden, litteratur, Youtube, Craig Beck gillar några vet jag!
skrev Se klart i Botten
skrev Se klart i Botten
Jag har själv haft min första nyktra semester, den innehåller mer än vanligt! Det går bra, en dag i taget precis som alltid. Kram ?
skrev Se klart i Ej motiverad
skrev Se klart i Ej motiverad
Det är nog svårt att beställa motivation här, men precis som Villjulevaockså skriver så är det många på forumet som skrivit i både blod, svett och tårar om deras/ vår motivation, här finns också flera som tipsar om böcker och filmer, youtube och bloggar. Så det finns väldigt mycket att ta del av. Hoppas du hittar din kraft, då är forumet en enorm hjälp. ?.
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
Vad bra du hittade på något distraherande idag! Hoppas det blev ett bra köp :-). Jag tror det är extra viktigt i början att just fylla tillvaron med aktiviteter av olika sort, det kanske inte har så stor betydelse vad, men något som gör att man inte bara sitter och kollar i handen efter flaskan/glaset som brukade vara där.
skrev Vjlo i Ej motiverad
skrev Vjlo i Ej motiverad
Hej,
Välkommen hit!
Jag undrar om du inte på någon liten nivå är du antagligen motiverad eftersom du startar en tråd här :-) Det och att du säger att du vill sluta. Första steget!
Ett tips som fungerat för flera här är att läsa i de olika trådarna som finns här på forumet, och kanske skriva egna svar i dem. Du kan även använda denna tråd du skapade nu och skriva av dig mer om dina tankar, så kanske du själv får insikt i vad som gör att du känner att du inte har (nog) motivation.
skrev gros19 i Att lämna någon man älskar...
skrev gros19 i Att lämna någon man älskar...
Testa nya saker, tror det är nödvändigt, krävs för att utvecklas som människa och det tycker jag är vad livet handlar om.
När jag läste ditt inlägg kom jag att tänka på en sak jag gjorde för ett par år sedan. Hade en önskan om att jobba på en folkhögskola, en speciell skolform som tilltalar mig. En måndag förmiddag, minns det väldigt väl, ringde jag upp rektorn på den folkhögskola jag drömde om att få jobba på. Hade aldrig tidigare jobbat som kurator vilket var min önskan, men harformell kompetens och erfarenhet tycker jag. Jag frågade om man hade behov av kurator. Svaret jag fick var, om vi har behov av kurator, om du visste hur jag letat, det här är som en skänk från ovan.
Så fick jag mitt drömjobb och en ny värld öppnade sig. En fantastisk miljö både inne och ute, en mänsklig atmosfär, ingen stress, fantastiska kurser. Har själv gått på konst, meditation m.m. och dessutom förmånen att få träffa alla dessa fantastiska ungdomar som kämpar med sina liv.
Allt detta p.g.a att jag gjorde något nytt så pröva så mycket du kan och försök att inte låta rädslan styra ditt liv. Man har förmågor man inte tror och enda sättet att få veta det är att pröva något nytt.
Vill också säga Nordäng att jag är inte inne på forumet så ofta, men har läst en del du skriver och du förmedlar ett lugn och en visdom som är balsam för själen. Tack för det. ❤
skrev Neta i Ej motiverad
skrev Neta i Ej motiverad
Ge mig tips om du har några
skrev Neta i Ej motiverad
skrev Neta i Ej motiverad
Ge mig tips om du har några
skrev anonym14981 i Botten
skrev anonym14981 i Botten
Snart semester, ska bli skönt. Men samtidigt lite pirrigt. Jag kommer ta antabus själv under 2 veckor, så nu gäller det att mota adjävulen i grind. Gubben o jag ska på mc-semester med andra som dricker, men måttligt. Det kan nog trigga kan jag tänka. Ska alltså ta antabus själv i samtidigt konfronteras med a. Men jag är ju en stor kicka nu, så det ska väl gå bra hoppas jag. Kram till alla som behöver
skrev Peter på landet i Ej motiverad
skrev Peter på landet i Ej motiverad
Läs på! Skaffa dig insikter om Alkoholens baksidor
skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!
skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!
Min ex-sambo har också gjort GBP. Man tål alkohol sämre efter det, allra helst om man tagit bort en del av magsäcken. Det är tyvärr vanligt att GBP-opererade blir alkoholister istället, men det vill inte vården prata högt om. Så din oro är inte obefogad, tvärtom.
Kram ?
skrev Andrahalvlek i Nyinflyttad från idag
skrev Andrahalvlek i Nyinflyttad från idag
Jag tror att det är jätteviktigt att vara förberedd inför aktiviteter som tidigare varit förknippade med alkohol. Vad ska man säga? Hur ska man göra? Egen alkoholfri dricka med sig?
Sen är jag säker på att du får lika roligt utan alkohol. Roligare! Mer närvaro, större lyhördhet för nyanser, ett större lugn. Och sen kan du skratta åt dina fulla vänner ?
Kram ?
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
Idag var det tydligt att jag har en specifik tid om dagen när jag dricker. Avgrunden som kallas eftermiddag. Kl 13 till 18 är jag som mest obekväm. Idag distraherade jag mig med att fynda i FB-grupper, körde och hämtade ett bord. Har också anmält mig till volontärarbete en gång i veckan. Det verkar lagom.
Känslor idag: Ensamheten efter separationen, förhållandet som gick upp som en sol och ner som shit on fire, är påtaglig. Skammen över vad jag blivit, avskyn för den egna kroppen. Rastlöshet, otålighet. Men ändå är där också känslan av att jag är lite mer ok idag än för en vecka sedan.
skrev Neta i Ej motiverad
skrev Neta i Ej motiverad
Hur ska jag göra när jag inte är motiverad men vill sluta dricka
skrev Pilla i Nyinflyttad från idag
skrev Pilla i Nyinflyttad från idag
Då vi ska träffa vänner som jag tycker mycket om.
Och har även druckigt masdor med alkohol med dom.
Känslan har alltid varit att det blir för mycket.
För mig är det inte så just nu
Vi har träffats förrut och jag har sagt att jag mår bättre utan alkohol.I allafall till en av dom.
Pilla
skrev Pilla i Det är bättre såhär!
skrev Pilla i Det är bättre såhär!
För dina rader i min tråd.
Jag blev glad av påhälsning.
Du är helt otrolig,dubbelvirka.
Jag får kolla upp vad det är för något.Låter svårt i mina öron.
Skönt att du har energi och allt bara flyter.
?Pilla
skrev Neta i Ej motiverad
skrev Neta i Ej motiverad
Är ej motiverad hur ska jag göra för att bli det
skrev Pilla i Nyinflyttad från idag
skrev Pilla i Nyinflyttad från idag
Du har humor,jag skrattade gott åt din jämförelse med dina barn och monster
Ja Bara hiva ut dom!?
kram Pilla
Har sån ångest över mina tidigare fyllegregrejor...
Vill knappt skriva det här...
Men men...
Spytt över massa balkonger på nedanvåningens balkonger vid festtillfällen.
Spytt i egen jackficka i bussen på väg hem.
Första veckan på nytt jobb åkt på kickoff och blev svinfull och försökte hångla med en anställd kvinna. Bytte jobb pga detta...
Dyngrak på Julfest med minnesluckor och vet fortfarande inte vad som hänt.
Varit otrogen på fyllan.
Ljugit och gråtit och dramatiserat en jävla massa skit och osanning!
Haft sex med måååånga kvinnor jag inte skulle ta i med tång nykter.
Spytt på tåg på väg hem.
Pissat och skitit ner mig i sängen pga fylla.
På ohotad första plats * trumvirvel*
Skrämt min son när jag kom hem dyngrak sist vilket jag ALDRIG kommer förlåta mig för!
Jag har väldiga problem med mina tidigare erfarenheter... vill så gärna ha den ogjorda...
Funderar på att prata med nån terapeut om detta.