Senaste kommentarerna i forumet

Ah! Du kommer ihåg! ? Ja, en hund blev det, han är nu 4 månader och han har hjälpt mig att vara nykter mer än nånsin. ?

Hur går det för dig? ?

Jag har varit här förut, flera gånger. Det hjälper mig för stunden och jag klarar av att vara nykter några dagar, ibland nån vecka. Sen är jag igång igen, ljuger för mig själv att jag visst klarar av att bara dricka ett glas... jo tjena. I går spårade jag ur totalt och skäms över mig själv så mycket att jag vet inte vart jag ska ta vägen. ? Så nu är jag alltså här igen. Hej.

Jag har fyra barn, ett vuxet och tre i skolåldern, jag är 43 år (vuxen på papperet kan tyckas) jag har ett ansvarsfullt arbete som chef, jag är separerad från barnens pappa sedan 4 år tillbaka. Jag träffade en ny för 3 år sedan och det är i samband med den senaste relationen som mitt alkohol-drickande tagit full fart. I en period drack jag varje dag ca 1 flaska vin. Relationen har varit otroligt giftig, han har varit otrogen flera gånger, ljugit och är troligtvis narcissistisk. Jag har försökt lämnat, men blivit lockad tillbaka flera gånger. Nu i april lämnade jag återigen. Sen har det varit ganska tyst, men han återupptog kontakten en sväng i slutet av maj och ville prova på nytt. Sen har han plötsligt ändrat sig och nu är han ”försvunnen”. Jag vill ju inte vara med honom, jag vill bara vara hel. Under detta senaste avbrott i relationen, från april till nu, så har det gått ganska bra med alkoholen.... jag har gått otroligt mycket långa promenader, druckit te på kvällen och undvikit att dricka alkohol så mycket som möjligt. Jag har druckit mellan en och tre gånger i veckan och hyfsat måttligt. I går var det inte måttligt... inte alls. ?

Jag mår såååååå bra när jag är nykter, både psykiskt och fysiskt. Jag klarar av svängarna i min avslutade relation mycket bättre, framför allt skickar jag inte en massa onödiga sms till honom ?.

Nu ska jag banne mig bli nykter denna gång! Jag vet ju fördelarna och det finns inga fördelar med att dricka. Inga! Det som ändå är skönt med gårdagens krasch är att barnen inte är här, de är hos sin pappa sedan 4 veckor tillbaka. Hade de varit här.... då hade jag slängt mig framför ett tåg i dag. Usch! ?

Nu blir det en fot framför den andra och sakta, men säkert, börja vandra på nykterhetens stig. Det ska bli otroligt skönt! ☀️??

Hur går det för dig? Blev det en hund?
Fint att du är tillbaks?

Vilken kamp du har tagit dej igenom.
Håll fast vid ditt beslut
Håll ut även när känslorna vill styra
Håll om dej själv ❤ Din tid är NU

Timbuktu <3

kastat linningväskan? Tänka sig hur vi var! Man gjorde liksom anordningar för att förebygga problem som kunde uppstå istället för att bli nykter. Så galet?

Nog är det så att det kommer upp minnen. Enomt mycket att bearbeta. Är du som jag? Plöjer igenom allt utan omvägar? Sån tur du hade med smycket!

Ha en fin dag o kram??

Här får ni ett låttips av mig som verkligen känns förknippat med den här coronavåren/sommaren: ”Det kommer en tid” med Linnea Henriksson.

Linnea är min nya favorit ❤️ Hoppas få se henne live någon gång.

Jag har en AH-låtlista på Spotify som hjälper mig i nykterhetsarbetet på två sätt:

1) Det håller mig sysselsatt, både när jag letar låtar och spelar musiken.

2) När jag spelar musik som betyder något för mig så funkar det som en direktlina till mina minnen och känslor - de kommer direkt som en flodvåg. Och då får jag chansen att leva ut dem och/eller lära mig hantera dem.

Med hjälp av musik kan jag både gråta och skratta på kommando typ. Och det jag behöver just då ger jag mig själv genom låtvalet.

Det måste förstås vara musik som betyder något för mig. Som jag hört många gånger. Som har en text som slår an något hos mig.

När jag spelar Linneas låt nu är den fin och har en fin text. Om jag spelar den låten ofta nu kommer den för alltid vara förknippad med den här sköra tiden som nynykter i coronatider.

Varje gång jag spelar låten i framtiden kommer jag känslomässigt förknippa låten med just den här tiden.

Jag hade väldigt svårt att sörja när jag separerade från barnens pappa. Efter 24 år ihop gick vi skilda vägar. Vi var överens om att det var det allra bästa. Vi var båda lösningsorienterade, gjorde det som skulle göras.

Men det var ju ändå sorgligt. Vi skulle ju bli gamla ihop. Vi hade ju älskat varandra så mycket - hur kunde den kärleken gå upp i rök?

Jag hade behov av att sörja, gråta skallen i bitar. Ingenting kom fram, jag jobbade på. Satte på mig mitt ”happy face” både utåt och inåt.

En dag spelade jag Roxettes gamla hit ”It must have been love”. En låt som spelades massor när vi blev ihop 1989. En låt som då var ”vår låt”. Och som jag grät! Fulgrät i timmar, medan jag spelade låten på repeat.

Sen slutade jag spela låten och gick och diskade. Där och då förstod jag musikens direktlina till mitt inre.

Jag har vissa låtar som får mig att slappna av, ofta sångmantra, och vissa låtar som får mig att dansa även om det ösregnar ute.

Och nu har jag en hel låtlista som följer mig på den här nyktra resan. Några låttips har jag fått av forumvänner. Låtar som jag spelat massor redan, till exempel ”I shall be released” med Jeff Buckley och ”When the party is over” med Billie Eilish.

Om och om igen har jag spelat dessa låtar - låtar som jag aldrig hade hittat på egen hand eftersom det egentligen inte alls är min musiksmak.

Jag spelar oftast varje låt många gånger i rad. Låten ”Resten av ditt liv” med Timbuktu kan jag spela 20 gg i sträck när jag är skitförbannad på en skitdejt. (Den låten är ett tips till dig An1.)

Finns det något som heter musikterapi? Annars har jag nog satt ord på det konceptet nu. Jag rekommenderar det verkligen!

Kram ?

Tack snälla andrahalvlek ♥️

Jag håller på att packa de sista sakerna nu. Eller nu ljuger jag... Jag dricker kaffe och laddar för att orka packa klart haha. Igår fick jag nästan kalla fötter och ville stanna hemma men nu när jag vaknade kände jag att det ska bli så skönt att slippa de vanliga rutinerna för ett tag. Bara en sån enkel grej som att slippa möta grannen varje morgon ska bli skön.

Och så det bästa: eftersom att jag inte dricker behöver ingen alkohol planeras och jag och barnen kan bada hela dagarna utan att deras eller min säkerhet riskeras.

Kram kram!

Och tänk en dag i taget, sen när det gått ett tag och man märker hur bra man mår så är det inte så dramatiskt längre att tänka sig alkoholfritt i ett längre perspektiv. Är själv förvånad över att jag har lika trevligt utan alkohol på middagar och fester, bara man håller ut den där korta stunden när andra slår upp första glaset så funkar det fint med alkoholfritt alternativ. Och lättnaden i att veta att man inte kommer tappa kontrollen, så skönt. Du klarar det här, och jag hoppas att du, liksom jag, kommer överraskas av hur lite det känns som en förlust. Har läst på mycket om hur alkohol funkar och skadar, det hjälper mycket också tycker jag.

för det goa förmiddagsskrattet efter din beskrivning av vad du skulle ha skrivit till henne :-))
Och jag blir lite road av att inse att även Mjölby har ett uteliv :-))) En ort som har en grotesk klump i infarten och som måste förklaras av ansvariga : En potatis :-)))
Ett tips är ju att åka till Mellansveriges mest kända blomsterhandel straxt utanför och ta en fika och köpa nån fin växt bara åt dig själv !

Ha en väldigt skön dag och njut av värmen för det verkar bli sista dagen på ett tag nu.

Det är lite kämpigt att se vad du har lämnat efter dig.
Vi har fortfarande inte fått så mycket klarhet i vad som hände annat än att du är någon annan stans - och att alkohol ger skador. Både långsiktiga och kortsiktiga.

Jag själv går i någon slags tacksamhet över att jag har hunnit ta mig ut ur mitt missbruk och fått en andra chans att se på livet lite mindre krasst och med mer ljus i tillvaron, medans din familj inte riktigt visste hela sanningen - den som jag sett länge - och nu nås av en massa information efter din död om vad du egentligen höll på med, och din bästa vän känslohanterar med alkohol.
Någonstans mitt i det här försöker jag hitta den gyllene medelvägen mellan bitterhet över vad alkoholen gör samtidigt som jag försöker gå i tacksamhet över min nykterhet.

Ingen hade kunnat hjälpa dig ur ditt missbruk - för den sakens skull klandrar jag aldrig mig själv, eftersom du inte ville ha hjälp ännu. Vår tid är begränsad här på jorden, vi har alla val att göra, ibland kanske man inte hinner välja bara, trots att man har förutsättningar att göra det.

Mycket klokt av dig att skippa den träffen. Du har ju absolut inget att vinna på att gå ut med henne nu. Det gäller att fokusera på sig själv. Du kan ju testa att umgås med henne längre fram när du har längre nykter tid i ryggen. Kanske tycker du hon är trevlig att umgås med då. Om inte, så finns det väldigt många fina plantor här på jorden.?

Så klok kommentar! Det är verkligen frestande att dela upp alkoholisten i flera olika personer. Jag gör precis likadant!
Älskar den man som jag vaknar och dricker mitt morgonkaffe med.
Men sen, förändringen som börjar efter lunch?
Hur många olika personer måste jag/ vi stå ut med?
Fortsätt att prata med henne när hon är nykter. Då är du modig, och inte lika feg som jag.
Det FINNS hjälp att få för den som vill ta emot. Börja med hälsocentralen, medicin och samtalsstöd.
Oavsett om ni ska leva tillsammans eller inte så har ni barn ihop = evighetslång kontakt.
Berätta bara om hur DU mår och känner av hennes drickande. Undvik fokus på henne.
Då behöver eller kan hon inte sätta upp ett försvar.

...att vakna och inte minnas slutet på kvällen är fruktansvärt och själva bakfyllan gör ju också skammen ännu värre.
Låter klokt att prata med grannarna och dina barn och sedan starta programmet här.
Och skriva och läsa!
Du är inte ensam - vi är många här som kämpar med alkoholism.
Här finns igenkänning - och hopp!

fixa det här aeromagnus. Misstag och felsteg kan alla göra. Jag har ju själv börjat dricka efter två tidigare långa uppehåll.
Men av såna misstag får man nya viktiga kunskaper; har man en gång utvecklat ett beroende av alkohol så kan man aldrig ta det första glaset igen.
Fint att du fick stöd av kollegor.

Kämpa på i värmen nu.

/Pi31415

Det är en riktigt lång process som helt bottnar i att min man drack kopiösa mängder och var en stor fara för sig själv.
Ett flertal sjukhusbesök,ambulans.
Många gånger inlagd på avgiftning.
Sen har vi också gjort många orosanmälningar. Vi är flera i familjen som gjort det men även sjukvården och läkare
Det verkar som det krävs många anmälningar innan det tas på allvar av socialtjänsten.
Sen ska ju förvaltningsrätten säga sitt och ta beslutet och där blev han friad förra sommaren och släpptes ut efter 2 dagar.
Då skulle han hamnat i LVM efter att blivit hittad medvetslös med 4,89 i promille. Plus allt som hänt tidigare.
Det resulterade i att han nästan döp ihjäl sig. Han har ingen hejd när han börjar.
Så många anmälningar och det är ju av oro man gör dem. Oro för en människas liv.
Det är jobbigt att göra dem för det kändes som man svek och lämnade ut honom. Och han ansåg såklart att jag/ hade "sätt dit honom" men jag hoppas att han en dag förstår varför vi var tvungna att göra det.
Hoppas detta gav dig några svar på din fråga.
Kram Azalea?

Bra beslut. Du får ditt liv åter. Så klokt att skapa en tråd här?
Det, plus att läsa om varför alkoholen har så stark dragningskraft på oss och vad som händer med oss, våra signalsubstanser i hjärnan och varför vi fortsätter att dricka fast vi egentligen inte vill hjälper mig fortfarande efter nästan 6 månaders nykterhet.

Heja dig!?

Skriv här och få stöd! Läs på om alkoholen också?

Jag skäms över mig själv. Jag blir alltid kanon full. Nu äter jag antidepressiva också och då blir jag ännu fullare och så tar jag indiral för att inte bli så hetsig när jag dricker måendet gör bara att jag dricker ännu mer. Jag måste få ett slut på detta. Jag är kvinna, 41 år och har fem barn. Jag är lärare och har sommarlov nu vilket har resulterat i alldeles för mycket dricka. jag gjorde bort mig igår inför grannarna. Vi satt och drack öl och hade trevligt men sen blev jag plakat och minns inte ett skit. Min ena son har en kompis här och de fick lägga sig själva. Min granne hjälpte mig att lägga minstingen. Sjukt pinsamt, jag vill bara dö. Vet inte hur jag ska kunna ta mig ur detta eller hur jag ska kunna göra allt bra igen. Jag måste sluta dricka alkohol, inte en droppe kan jag dricka för suget blir för stort efter mer, tills jag däckar. Inte ens det gör jag som andra, jag bara fortsätter och fortsätter. Idag ska bli första nyktra dagen på ett långt och nyktert liv för mig. Men jag vet att det blir svårt, är rädd för att aldrig dricka igen. Men jag vill aldrig mer se mig själv så här misslyckad och ynklig. Jag vill aldrig mer ha sån här ångest, jag vill aldrig mer må såhär illa och ha såhär ont i huvudet och sova såhär dåligt. Jag skäms och jag ångrar mina val gällande alkohol så djupt. Nu gör jag ett nytt val som jag kan vara nöjd med. Stolt kommer det ta lång tid att bli, all skit jag utsatt alla runt om mig för måste först försvinna på nåt sätt. Jag kanske kommer säga till grannarna att jag bestämt mig för att bli nykter och be om ursäkt för att jag blev så full igår. Säga som det är att jag inte tål alkohol. Men inte idag, om någon vecka eller så.. Vill bara säga att det har betytt mycket för mig att vara inne här och läsa, det är det som gett mig hopp om att det går att sluta med alkohol. Jag har anmält mig till programmet också. Ska bli spännande att se vad det är för något. Ska berätta för min sambo idag att jag återigen bestämt mig för att sluta med alkohol. Kram till alla er som kämpar ❤️

att kunna tänka och känna så! Hur varje cell liksom klickar in detta nya förhållningssätt! Det är magiskt när det händer?! Så glad för din skull att du känner så?! Jag närmar mig det igen och känner igen det, eftersom jag upplevt det förut. För min del gäller det dock också att vara fortsatt vaksam som du säger miss lyckad, för jag vet också (och nu pratar jag utifrån mig☺️) att även det just nu känns självklart, så kan andra tankar smyga sig in..Gäller att han en liten vakt vid porten ??!
Ha en fin dag☀️!
Kramar!
/Fibblan ?.

Vaknade med lite huvudvärk, varm, men mår ändå bra :)

Fick ett sms i går kväll, lite innan 12 på natten. Det var en tjej som jag har gått ut med 2-3 gånger. Vi har inte varit ute det senaste året, dels pga. att jag varit nykter en stor del av det, och dels pga. att hon inte hört av sig. Är inte särskilt förtjust i henna i ärlighetens namn, det är inget fel sådär men hon snackar mycket skit och vill bara prata om män och sexuella relationer. Sånt intresserar mig inte alls att prata om, speciellt inte med någon som jag inte känner på djupet. Så, när vi har träffats har det i stället blivit fokus på A, det har varit en anledning för mig att komma ut och få dricka A och "titta på folk" och "visa upp mig". Nu i går innan kl. 12 så fick jag då ett sms från denna donnan där hon frågade om jag inte ville hänga med ut och ta ett glas på någon uteservering i Mjölby, hon skrev även att ingen annan kunde (det får än ju att känna sig såååå speciell). I Mjölby!? Hon skrev flera sms, undrar om hon var full? Har känt vibbar av att hon också kan ha problem med A och att hon är mycket ensam. Men vem fan är jag att döma liksom? Usch vilken spegling.

Jag svarade i vilket fall inte på sms:et förrän nu i dag. Skrev att jag inte kunde i går och inte i dag och att jag försöker hålla mig borta från uteserveringar då vi har en pandemi. Egentligen önskar jag att jag hade skrivit: "Du är så jävla tråkig och ointressant så nu när jag inte dricker så skulle jag hellre umgås med en planta än med dig. Jag vill absolut inte ta en drink med dig om jag är den sista på listan. Jag vill inte ens ta en drink om jag är först på listan. Du är basic!!!" Men det skulle ju inte hon må bra av och jag skulle få ångest av det, hon jobbar ju ändå på min arbetsplats även om vi inte jobbar tillsammans.

Så det var spännande... eller inte. I dag är planen att fixa frukost, kika på mitt favvoprogram på tv, ta en promenad i kväll och så ska jag försöka arbeta lite med jobbet, så jag inte har lika mycket nästkommande vecka. Blir det något städ så är det bara toppen tänker jag :)

Väljer i vilket fall att inte dricka i dag, istället gör jag bara sånt jag mår bra av.

Det längsta jag har gått utan alkohol på över 10 år ?
Inledde dagen med en lång promenad i solskenet. Gick ensam längs vattnet med en bra podd i öronen och bara njöt av stunden och av hur bra jag mådde. Väl hemma blev det frukost med jordgubbar och mjölk ?
Idag är en bra dag ??

Hoppas ni alla får en helt magisk dag ?

Samma mönster varje kväll.
Drickandet börjar långt innan middag. I bästa fall möts jag av en överdrivet positiv man som jag
" bara" behöver bekräfta.
Förr eller senare växlar det om till att bli en självgod typ som jag gör allt för att hålla mej undan.
I går var han inte direkt otrevlig, men nedsölad av rödvin, gick han omkring och började måla utomhus! Hittade på en massa praktiska saker att göra med mer eller mindre bra resultat. Vissa helt galna. Så att jag måste stoppa.
Då kom hans dåliga humör och dåliga ord.
Tack och lov kunde jag dra mej undan, göra en tidig kväll.
Snart vaknar ännu en man, med snälla ögon och mild röst. Han minns ingenting och kommer inte att kommentera sin galenskap.
Hur sjuk blir man innan man erkänner?
Jag var långt ifrån hans stadie när jag insåg hur fel det hade blivit.

Jepp det gör jag. Det skall jag fortsätta med. Som en påminnelse om att värdesätta och bevara nykterheten. Den tar jag inte lätt på.

Så oändligt tacksam för detta forum. Den är en livlina. Aldrig glömma vad jag har i bagaget. Och fortsätta jobba med det. Med glädje?

Skrev just hos Charlie att suget är min terapi. Det kommer mer sällan nu men när det kommer så är det som blixten från en klar himmel. Är säkert olika hur det yttrar sig och kanske det ändras med tiden??
Oberäkneligt är det. Ofta triggat av vackert väder. De minnen jag har... behov av avkoppling och att behöva glömma släppa livets bekymmer.
Det senaste året har varit en kavalkad av stress och oro över olika saker jag inte kan påverka.
Men mitt i detta har jag ändå lyckats bryta drickandet. Envis som en åsna. Stark som en?

Andrahalvlek, Tack! Tror verkligen grejen för mig nu är att jag bestämt mig. Kommer det upp i min skalle att prova att dricka är dikeskörning på g och dit vill jag inte komma. Har ju provat det och vet det inte funkar. Men jag är beredd???

Tack det samma Torn! Min terapi att läsa o kommentera, så mig lär du inte slippa?
Miss lyckad, jepp det hör nog till att anhöriga och barn är oroliga. Inte konstigt. Så omtänksamma barn du har. Så fint!?
Pilla, samma här? Så skönt så! Att bestämma själv, få självrespekten åter. Att vakna pigg utan att fundera på om vad man sagt och gjort och om någon varit och hälsat på kvällen innan... Guld värt?Jo det känns jättebra med ett halvår. Så mycket lättare i livet att inte dricka. Det skriver du väl också under på??

Nu njuter vi. Så gott det går i denna värme? Vaknat vacker dag 181 idag?
Kram?

Den dopaminduschen vi är vana vid att få med jämna mellanrum skapar en kemisk rolighet. Inget annat. Det finns inget tråkigt i att varje stund veta vad man gör, skratta åt det man tycker är roligt på riktigt, prata om det man vill med de man vill, vara ärlig mot sig själv, sina vänner och sina barn, att vakna varje morgon till en NY fantastisk dag, att lägga sig i tid för att man är TRÖTT för att man faktiskt känner att man är trött, att inte oroa sig för att man förstör sin hälsa, att kunna köra bil när som helst, att veta att eventuell glömska inte beror på gift osv osv... Listan kan göras huuuur lång som helst!

Tack för grattis!

Du fixar det igen. Upp på hästen igen. En dag i taget.