Senaste kommentarerna i forumet

Ville bara komma in, kom på i dag att det var ju i går som var din årsdag. Så stolt över dig.

För mig går det upp o ner, får ingen stabilitet tyvärr och använder A för att dämpa ångesten stundvis dessvärre. Men jag vet att jag kommer åter. Väntar fortfarande på utredningen och får ingen hjälp från sjukvården tills dess så befinner mig i någon slags ingenmansland, reelles kanske borde kalla det frizon. Men just nu är det okej, det har varit fruktansvärt. Kommer komma tillbaka, för jag vet att det funkar... och du är min inspiration. ❤️

..på allt eller inget.
Vi är många här som har den ’talangen’ ...och svårt med gränser och att be om hjälp.
Göra precis ALLT och lite till...och sedan krascha.
Det jag tycker är bra är att du ärligt beskriver läget...hur du dricker, inte mår bra osv.
Det är väl steg ett - att se att livet faktiskt inte fungerar och att alkoholen är ett långsamt självmord.
Och sedan ta en dag i taget. Kanske inte känns efter precis varje dag om det är rätt att vara nykter ...( för alkoholen kommer att försöka övertyga dig om motsatsen).
Men varje dag - vara nykter!
Och så....över tid...får du mera kraft.
Jag ser det hos mig själv och jag ser det tydligt hos andra här...som har lite längre tid i nykterheten än jag.
Livet blir inte underbart på stört ...när man slutar dricka ( kanske för några få...men j tror att majoriteten upplever mkt upp och nedgång)
Men det blir aldrig så jävla svart som det är att vakna bakfull med munnen full av aska och ett skenande blodtryck/hjärta.
Välkommen hit!

I spoke too soon. Så fort jag åt lite frukost kom katarren och smärtorna tillbaka. Oavsett medicinen.

Dock är det en bra sporre att inte dricka. Det är definitivt inte värt det. Hoppas jag kommer ihåg det.

Ja stirra i en bok räknas absolut! Ibland spelar jag o min man kort eller yatzy när barnen somnat, det låter väl som en riktigt festlig lördagkväll? ? Haha, men det e rätt skoj faktiskt.
Tycker att denna värme som nu bombarderat västkusten gör att man blir så trött o mosig i huvudet, så man är rätt slö när kvällen kommer, inte mycket man orkar med då.

Hur känns det för dig nu? Hur ser veckan ut?
Kram

Märkt hur mkt på mitt arbete som kretsar kring alkohol bland kollegorna, bilder på sociala medier hela tiden, jämt diskuteras vad som ska drickas, vi har ledigt var femte vecka, då skryts det om 7-dagars fyllor. Det är jäkligt jobbigt och min hjärna tolkar det som ett slags normsliserande, ” alla andra super ju konstant, kan väl inte va så farligt”

Det är ju en stor uppsida, att slippa bakfulla morgnar där kaffet smakar pest, ångesten hänger tyngre över en än Bergmans Sjunde Inseglet, magen i kaos.... Det är härligt med pigga morgnar, gott kaffe, klara tankar

Låter väldigt klokt att vi blir bättre på det vi övar på och att vi måste lära om nu som nyktra.

Det var fint att läsa om din relation till barnens pappa. Inte alla barn som får uppleva att deras föräldrar är goda vänner efter separationen. ?

...i sig GÖR något - på lång sikt ( skulle det stå)
Det går ju inte att redigera så här i efterhand här. Tänker att det är nyttigt för mig...som kan vara petig med språket och samtidigt ofta skriver lite för snabbt och halkar på mobilens hopplöst lilla tangentbord.
Men här får man gilla läget...stå för sina formuleringar ( jag gör mest tillägg när det blir obegripligt)
Det är bra ...för det utmanar mig.

Vilken underbar liknelse! Helst om man i sin ungdom stått i ett mörkrum och upplevt den magin ??

Kram ?

...innan jag ska iväg.
Du är klok och stabil Torn... står stadigt. Det där med att hjälpa andra är ju en av hörnstenarna i AA...och där lyfter man det som kanske den viktigaste faktorn för den egna nykterheten ( jag läser Stora Boken..AA:s texter)
När jag lyssnar på er som ligger före mig i nykterhet så är det rätt tydligt att själva nykterheten i sig för ngt...på lång sikt. Eller det är såklart ni som gör och tänker...men nykterheten är ett framkallningsbad..som långsamt, långsamt får fram skärpedjup och kontraster och skuggor ..i bilden.
??

...relationen med dina barns pappa. Och den relationen kan man ju aldrig lämna.
Tycker du skriver fint om acceptans...vägen dit.
Även jag har en god relation med mina barns pappa. Jag har också alltid tyckt mkt om honom - som människa. Och som pappa till ungarna.
Sedan fanns det olika anledningar till att vi inte skulle leva tillsammans ...men vi hade tjugo år ändå.
Ha en fin tisdag!

I början känns det som big nono att ens tänka tanken att berätta. Att berätta att man slutat dricka är att erkänna att man haft svåra problem med alkoholen. Vilket nederlag.

Men det tänket att berätta, när tillfälle ges, får mogna fram tänker jag. Det ska inte forceras fram, det får ta sin tid. Häromdagen tipsade jag om Alkispodden i ett lämpligt sammanhang tex. Otänkbart för snart fyra månader sedan.

Kram ?

Jag tror att jag har landat i att skippa tanken, och lita på de erfarna som säger " ta en dag i taget"
Nu har jag Campral som stöd och tycker att jag klarar dag för dag. Även om det blir en extra påfrestning när maken dricker. Samtidigt var det intressant att iakta hans stigande berusning. Efter 4 glas däckade han i solstolen. Jag tänkte ...Va de värt det?
Då gick jag därifrån och fixade i trädgården istället.
Nu ser jag fram emot kaffe i min morgonhörna som jag fixade igår kväll. ☕

Jag brukar tjata om att allt man övar på blir man bättre på. Och så är det verkligen.

Det gäller även situationer som tidigare varit vin-indränkta och som nu är nyktra. Att undvika de situationerna är inte lösningen. Tvärtom. Tror jag. Det gäller att ladda alla situationer med nya nyktra erfarenheter och minnen.

Jag är separerad sen hösten 2013. Sen dess har jag och barnens pappa etablerat en ny relation. Vi är mer som syskon nu.

Ingen känner mig så väl som han och vice versa. Vi har insett att vi aldrig kommer ifrån varandra, och vi vill inte det heller. Vi vill varandra väl och hjälper varandra i alla lägen hellre än stjälper.

Barnens pappa bor kvar i huset där jag också bodde i 14 år. Barnens barndomshem. Dit kommer jag som gäst sen separationen.

Många undrar hur jag ens klarar av det. Att delta som gäst i huset på släktkalas, eller som nu i söndags vid morsdags-firandet.

Ja, det var skitjobbigt de första 20 gångerna. Men jag gjorde det för barnens skull, för deras pappas skull och för min skull.

Beslutet att separera var hundra procent rätt, det tyckte vi båda. Nu fick vi ta konsekvensen av det. Jag fick vänja mig vid varannan-ensam-vecka. Vänja mig vid att vara gäst i mitt eget gamla hem.

Och vet ni vad. Det gick bra. Det gick mer än bra. Vår separation omtalas i vår omgivning som ”århundradets lyckligaste separation”. För att vi är goda vänner efteråt. För att vi tog konsekvensen av det beslut som vi båda trodde stenhårt på.

Precis samma sak gäller med nykterheten. Tror jag. Jag tror stenhårt på det beslutet. Nu ska jag ladda alla situationer med nya nyktra erfarenheter och minnen.

Kram ?

Finns att köpa på tex Ica, hälsokost och även systemet tror jag. Det är the som är jäst på nåt sätt...
Brukar smaksättas lite olika men aldrig sött. Alternativ till öl kan jag tycka. Testa. ?

Idag är det mer sprängande schema men det ska klaras utan för mycket stress tänker jag. Viktigt.
Nu börjar min dag vid datorn. Tänker att den blir bra, att jag löser problem som dyker upp. Att jag inte måste ansvara för mer, just nu.
Att jag inte kan ansvara för mer!. Se begränsningar är en viktig lärdom för mig och hitta bra nog inom ramarna.
I övrigt skiner solen här. Som alla nyktra morgnar vaknar jag med en känsla av livet och kaffesug. Lika starka drivkrafter, haha.
Nykter idag. Kram ❣️

Innan låttexten var lite mer i Peps Perssons anda kanske? Azaleadalen- låter Astrid Lindgren för mig, idag blommar körsbärsträden. ??

Tack, jag ska ta till mig det du skriver. Jag pratar verkligen mer och mer med min man, lite i taget. Till vänner berättar jag också lite mer i taget, inte så att det alltid är på agendan- utan mer när det kommer upp. Men ska tänka på det som en del av tillnyktrandet, och tackar för påminnelsen.
Härligt med bad! I renoveringsprojektet här ingår badkar. Nu upp och hoppa! Skjuter dygnet lite i taget mot tidigare morgnar så får jag lite ostörd tid innan möten drar igång. Men näst viktigast först; kaffe. Ha en fin dag! Kram ?

Undrar lite över denna dagliga huvudvärk också. Har som sagt mycket sällan huvudvärk i vanliga fall eller när jag dricker A.

Jag dricker väldigt mycket vatten, så uttorkad kan jag inte vara.
Jag är inte orolig över det eller så, bara undrar om andra upplever samma sak fast det gått över tre veckor sedan A?

Jag vet inte om jag ska fortsätta skriva mina mat-scheman? Admin får väl ta bort om det inte passar här. Det är ju ett A-forum, inte ett mat-forum. Men samtidigt påverkar ju kosten hur vi mår och även, i mitt fall, är det ett bra fokus på annat än A.
Jag skriver tills vidare, då jag tycker det är lite trevligt att göra så här på morgonen. Alltid finns det väl någon som kan ta med sig något ifrån det.

Frukost; Avokado med kokt skinka

Annars är en annan frukost-idé denna; (För kaloririk för mig, men perfekt för någon som tränar.)
Äggröra med avokado och mozzarella – 1 portion

3 ägg
1 msk vatten
salt och peppar
1 msk smör/kokosfett
1/2 avokado
100 g mozzarellakulor
Färska örter

Lunch; Tonfiskröra och sallad

Middag; Stor sallad med kyckling, fetaost, rödlök och tomat.

Tack fina för orden och omtanken ❤️

Jag somnade sent trots att jag var så otroligt trött och vaknade tidigt. Förstår inte varför jag inte kan komma till rätta med sömnen fortfarande.

Jag fick tillslut i mig både fisk och senare även bär m.m och idag känns det som om magkatarren lugnat ner sig iaf mestadels efter irritationen från A’n.

Förstår fortfarande inte hur något ska gå framöver. Dels otroligt mycket praktiskt som stressar.
Men framförallt oroar jag mig över det icke praktiska - det mentala. För mycket stress och ångest etc som jag inte vet hur jag ska kunna komma att hantera.
Jag vet att man ska vara här och nu, men det funkar inte.

Våndas inför denna sommar. Våndas allt om jag ska vara ärlig.

Kramar ?

(23 dagar, minus 1.)

Just hemkommen från mitt jobb och tar mitt (nästan) dagliga kvällsbad. Har ännu så länge klarat mig från att tappa mobilen i badkaret, men en vacker dag så händer det antagligen.?

I dag när jag satt och pratade med en kollega så föll samtalet in på att för mycket alkoholdrickande inte är bra. Han berättade att han insett att han dricker alldeles för mycket och var inte glad över detta. Jag berättade då om att jag har varit nykter i nästan fem månader och varför jag hade tagit ett beslut att avstå alkohol, och hur bra jag mår nu. Jag såg hur det tändes ett ljus av hopp i hans ögon, och han bestämde sig för att ta en vit period med start direkt.? Jag har inte haft anledning att berätta om vilka problem jag haft för folk på jobbet, men nu föll det sig naturligt och kändes bara bra. Kan jag motivera någon annan att bli kvitt alkoholen så gör jag mer än gärna det. Här på forumet eller i real life, det spelar ingen roll.

Det jag vill komma till är att man ska inte skämmas för att berätta att man inte dricker mera. Jag har sett så många här på forumet som inte vågat sluta, fått återfall eller våndas för att det ska bli känt att man har, eller har haft problem med alkoholen. En del mår jättedåligt av sitt drickande, men tanken på att bli identifierad eller avslöjad gör att dom inte vågar sluta. Otroligt onödigt tycker jag. Jag känner mig enbart stolt över att ha lyckats bli ”frisk”. Skulle tex någon som har blivit friskförklarad från cancer skämmas för att berätta detta? Lite så ser jag på det hela.

Nu ska jag villigt erkänna att för mig var detta inte lätt i början. Efter 1 månad berättade jag under stor nervositet för några nära vänner och familjemedlemmar. Men med tiden så har detta blivit ett ickeproblem och det har stärkt mig mer och mer i min nykterhet. Jag har ännu inte berättat alla hemska detaljer för någon utanför forumet,men nu känns det som jag är redo för detta också om det skulle behövas. Och det känns väldigt bra att känna att det är inget jag skäms för.

Men låt det ta den tid som behövs, det är ingen brådska. Tänk dock aldrig att det är ett oövervinnerligt problem, för det är det inte. Tvärtom, man mår ännu bättre när det känns helt naturligt.

Godnatt eller Godmorgon, och ha en bra tisdag!

Kram

...det var det ju också - en låttext - såg jag när jag läste lite mer noga?
Men hela inlägget var ju som ett soundtrack till en riktigt fantastisk dag...
Lyssnade faktiskt också på Håkan H i dag...min favoritlåt Valborg.
Och mindes min ungdom i Azaleadalen...

Ni som följt mig vet att jag lämnat min man, numera ex. Han har fortsatt att dricka. Ingen förändring där. Vi har ibland träffas men då för att vi fortfarande har saker ihop som vi inte fått sålt. Jag kämpar med att hålla distansen, och han är nu trevlig, och frågar gång på gång, ska vi ut och äta, åka ut o.s.v .
Jag tänker att det blir värre om vi ses för ofta. Har uttalat det med till honom, att inget har ju förändrats, vi måsta bygga våra egna liv nu.
Men gudarna ska veta att det är svårt, i dessa Coronatider, där ensamheten är ännu mer påträngande, att säga nej till honom, att just åka ut en stund.
Då till min fråga. Jag tänker väl rätt? Det är väl dumt att umgås mer än det som är nödvändigt?
Då kan jag ju stå på ruta ett igen. Och jag vill inte tillbaka till det som var.
Men hjälp vad jag känner mig ensam många gånger.
Tacksam för era tankar?

Plantorna har skilda framgångar. Jag duttar med dem som små bebisar;,binder upp och VILL att de ska växa, inte dö, några i riskzon.
Med mig vet jag inte var det växer. Jag är bara så himla glad att slumpen ledde mig hit, gav mig en plats för detta stora projekt, låtit mig finnas här och utan att en enda dag känna mig ensam utan vetkligen få vara med. Tacksam.

Den har man ju svårt för. Liksom Jörn Donner-pappor och Paolo-myskillar.,, ohederligt (och vad gäller Paolo brottsligt).
Jag har haft ett mkt vin-marinerat umgänge. Funderar på hur det blir när vi är åter i det sociala livet. Har njutit av att bestämma själv och inte förklara mig för någon. Har gjort mig stark och som det känns nu- stadig.
Mest är det motviljan att livet ska ligga i formalin och klucka fram till pensionen, och sen eskalera. Tappa det, och ringa barn efter fyra glas. Nä.
Alla säger att det är så tråkigt att ha vit månad på sommaren. Jag tycker det är bra tid.
Hoppas du har en ok vecka (start) med de nyktra dagarna, och att jobbet lugnat sig lite. Mitt jobb är lika som hela denna vår, men jag har lugnat mig. Kram ??