Senaste kommentarerna i forumet

jag förstår ditt resonemang... samtidigt så vet ju även du att om du tar ett återfall.. så börjar allt om... ångesten förvärras.. skammen gentemot dina barn ökar... ny veva med hemska abstinensbesvär... sorgen ökar... allt blir värre... jag önskar inte min värsta fiende detta... och allra minst dig :( ... jag hoppas innerligt att du försöker tänka om... det är ditt val såklart.. men jag tycker du kommit en så bra bit på vägen att nu backa bandet igen känns inte värdigt dig.. du är för fin och din relation med dina barn är så pass skör att det vore att leka med elden... men det e bara min åsikt. jag fattar hur du känner tro mig... jag förstår !! Men försök att tänka om här... om du tar ett återfall nu.. så tänder du elden som du nu försökt släcka.. och du kommer ångra dig min vän.... du kommer ångra dig... tänk på din dotter... hon vill kunna känna att mamma kan jag lita på... även om hon inte kommer märka ditt återfall.. så kommer DU veta inom dig.... kära Spegel.. försök att inte göra detta.. om du kan... hjälper dig gärna att komma på andra saker som du kan göra för att få tankarna bort från alkoholdjävulen... den vill dig ENBART ILLA.. och det är inte vet de få minuterna av glädje och lugn som det skänker... det e en falsk farlig jävel vi har att göra med... och jag hoppas du håller dig så långt bort som du kan nu... i detta känsliga läge... jag vill dig bara väl Spegel... jag vill så gärna att du ska hitta en annan väg... sänder dig styrka och varm kram. Idag är det 18 grader varmt snart och strålande sol... kanske ska du försöka ta dig ut en stund.,, inte i stan men en promenad på gärdet eller annat naturområde... om du orkar.. sitta hemma med dina tankar är nog inte bra just nu.. KRAMAR .. Du är värd mer än detta här... Du ÄR det!!

Härligt att läsa.

Tar du typ gaviscon istället då? Min äldsta dotter har haft sådana problem sen tonåren.

Hon dricker inte kaffe eller alkohol, men går ändå på ständig underhållsdos omeprazol och toppar med gaviscon när hon ätit fet mat eller ätit sig proppmätt.

Hon har sex-sju kuddar så hon halvsitter och sover. Ingen operation är aktuell så länge omeprazol hjälper säger läkarna. Tack och lov har hon inte hjärtproblem.

Jag hade halsbränna när jag var gravid, det är överjävligt jobbigt ?

Kram ?

Älskar kaffet här på jobbet men det är lite struligt dricka det nu för var på läkarbesök och doktorn sade till mig att sluta med den medicin jag ätit i typ 10 år.
Det är en protonpumpshämmare som minskar magsyran. Skall inte äta den då det konstaterats att den inte är bra om man har hjärtproblem.
Den kan orsaka hjärtinfarkt vilket jag haft (med hjärtstopp dessutom), så jag måste sluta.
Det konstiga var att läkaren inte talade om att den fasas ut sakta. Det blir en väldig rebound när man slutar tvärt, magen producerar massor med syra?Och då är ju inte kaffe bra alls.

När jag tittar i backspegeln är det bedrövligt hur jag misskött min hälsa och gömt huvudet i sanden angående den.
Är skyldig min familj och mig själv att ta hand om mig. Inte stått överst på priolistan. Har varit i alkoholträsket hela jag.

Men nu så!?
Kram?

UL är vanligt ultraljud. De kollar att slemhinnorna inte är förtjockade. Det kan uppstå om man har östrogendominans, dvs mer östrogen än gestagen (gulkroppshormon).

Så var det för mig under några år, vilket ledde till oregelbundna och enormt rikliga blödningar, som i sin tur ledde till järnbrist. De förtjockade slemhinnorna måste liksom ut.

Enda sättet att komma tillrätta med det var att medicinera med gulkroppshormon. Men nu tror jag faktiskt att mensen äntligen har packat ihop och dragit för gott.

Det var verkligen skitjobbigt under flera år för mig när mensen betedde sig som en senil gammal kärring ? När jag började prata om det med äldre vänner förstod jag att det är en vanlig åkomma i klimakteriet.

Men för mig var den åkomman helt ny när den kom som en kalldusch. Det är ju ingen som helst logik i att man ska blöda MER på slutet?

Kram ?

Godmorgon AndraHalvlek?

Vad är UL för prov? Jag håller m dig jag har aldrig varit med om att någon pratat m mig om klimakteriet el frågat om alkoholen. Jag kom t gyn det året min syster fick tillbaka äggstockscancern. Tänkte att jag hade inte varit på en gynkontroll på åratal. Träffade en fantastisk kvinnlig gynekolog. Opererade bort mina äggstockar för fyra år sen.
Brukar själv berätta om mina alkoholproblem. Och kanske inte senaste gången jag var på vårdcentralen men innan dess frågade läkaren mig om jag var/hade varit utsatt för våld. Rökningen däremot brukar man ju fråga om. Har många laster men fr rökningen har jag klarat mig.

Ha en fin dag☀️?

Ja...sömnen..

Låter gott att du mår så bra Torn. Å fisket låter så himla skönt för kropp och själ☀️

Själv har jag nog sovit över åtta timmar men varit uppe en el två gånger på toa. Är så trött när jag vaknar...trött i hela kroppen. Igår drack jag inte alkohol. Tänker att det blir bra den dagen när jag får göra en utredning kring min sömn ifall jag har sömnapné el ngt annat. Dessutom tror jag att en lång nykter period gör att kroppen kan återhämta sig ...inte känna sig så stressad vilket också påverkar sömnen. Läkaren som jag pratade m fr Internetbehandlingen sa att man går inte ner i djupsömn när man har druckit alkohol. Så idag tror jag på dag nummer två i nykterheten??

Ha en fin fredag?

Du verkar verkligen ha landat i insikten nu att du inte vill ta första glaset. Been there done that.

Det är som att spela rysk roulette typ, risken är för stor helt enkelt. Ibland går det, ibland går det inte och du vet aldrig när det blir vilket.

Jag tror att lugnet som infinner sig då, när den insikten verkligen har landat inombords, frigör enormt mycket energi - för att snickra verandor och bygga hus.

Klart att du ska bygga ett hus någon gång! Låt den drömma leva och utvecklas.

Kram ?

...jag inte skriver här så ofta så tänker jag fortfarande ganska ofta på allt ovärdeligt stöd jag fått härifrån.
Och på alla oss krigare som kämpar sida vid sida mot monstret.
Keep up the good work!

Ha en fin fin klämfredag!
Kram

Det betyder mycket att få respons på ett inlägg.
Tacksam över det trots att det blir glest mellan mina påhälsningar här nuförtiden.

Tack!

Fem månader är värt ett femfaldigt hurra: HURRA, HURRA, HURRA, HURRA, HURRA ???

Minns när barnen var små och man kunde svara nästan exakt hur gamla de var. ”Tre månader och 12 dagar.” Lite så känns det nu också.

Kram ?

@pilla tack, mitt inre liv underhåller mig vissa dagar och gör mitt yttre liv lite krångligt andra dagar. Men mestadels är jag glad att jag kan underhålla mig själv, som små barn ?blev ännu tydligare utan vinet så att säga.
Ska fundera på detta med svärdöttrar, om jag har något klokt att säga. Men ibland tänker jag generellt att livet kan bete sig som det beskrivs i Markusevangeliet (tror jag det är...) Det onda jag icke vill, det gör jag. Det goda jag vill, det gör jag icke.
Nu vet jag att du vill inget annat än att göra gott så det var väl egentligen en dålig liknelse, men ja det där med vad som är gott och ont är inte helt lätt att reda i. Jag återkommer i din tråd när jag klurat lite.
Dagen väntar och min man som ”trodde vi hade gått upp”, tyvärr inte jag som gick och la mig igen.
Men njutet att på helgen bestämma sin egen kmh, ur sängen. Här ligger farten kring 15. På vardagarna 120.
Det finns ett skojigt och möjligen aningen föraktfullt klipp på youtube med ett par som förklarar vad Carpe Diem betyder för dem; ”För oss betyder det fredagsmys”.
För mig betyder det ”solig ledig morgon”.
Kram. Jag är nykter idag, för intresseklubben att skriva upp ✍?
❤️

Jag är helt övertygad om att klimakteriet har varit en stor pusselbit i mitt dåliga mående och mina utmattningsdepressioner, både år 2007 och 2018.

Jag tror att jag kom in i förklimakteriet redan då jag var 36 år nämligen. Då tror jag att mina könshormoner började svaja, och det är just svajandet som gör att man mår dåligt.

Att jag bara tror och inte vet beror på att gynvården är ungefär lika svår att få tid hos som psykiatrin, och att kunskapen generellt är ungefär lika usel hos resten av läkarkåren.

Inte en enda gång under alla mina kontakter med vården sen 2007 och fram tills nu har någon läkare, sköterska eller psykolog ens försökt att ställa frågor om varken klimakteriet eller mitt drickande.

Fortfarande är det här bara min egen hobbyteori. Fortfarande kan jag bara utgå från mitt eget mående, det är det enda facit jag har.

Nu tror jag *ta i trä* att jag äntligen har kommit till menopaus, och då bör könshormonerna stabilisera sig på en lägre nivå så småningom.

Jag har en läkartid på gyn nästa vecka (ett år sen förra läkarbesöket) och då ska jag ösa upp alla mina tankar och teorier på bordet.

Jag ska kräva att blodprover tas för att mäta mina könshormoner. Jag ska kräva UL för att få veta att mina slemhinnor i livmodern mår bra.

Efter flera år med olika hormonmediciner, som tyvärr bara förstärkt mitt dåliga mående, så är jag nu helt utan den typen av mediciner. Så ska det förbli om ingen ytterligare skit tillkommer.

En del är oerhört känsliga för hormontillskott. Jag tålde aldrig p-piller som ung. Jag var konstant deprimerad i puberteten. Hade svår nedstämdhet veckan innan mens i alla år. Känslig sort helt enkelt.

Om du tror att ditt förklimakterie, som kan pågå redan från 40-årsåldern, kanske påverkar ditt psykiska mående så vill jag rekommendera Klimakteriepodden.

Nu senast två bra avsnitt:

#124 Klimakteriet och hjärnan
#125 Synen på klimakteriet

Kram ?

Det är liksom ett eget kapitel i den här boken. Något som förvånar mig är att jag fortfarande vaknar varje morgon och tänker som när jag var tonåring; gud hjälpe mig och låt mig sova... men efter en kopp kaffe klarnar det mesta. Kanske ska köra en kaffe- detox men jag får se med det. Idag har jag iallafall vaknat först i huset, och efter frukost ska jag gräva en rabatt. Sen får vi se. Göra pasta är en tanke. Att inte göra pasta är en annan...
Önskar dig en bra dag på jobbet.
Ps. Om frågan inte känns för personlig, vad säger din fru om att du inte dricker? Var det så att säga en issue hos er?
Kram ??

Stort Grattis Charlie70?

Så bra du är??Jag längtar att kunna klara att komma dit. Jag ska dit??

Ha en jättefin fredag☀️

Kram?

Hej, jag läser dina rader och vet inte om du skrivit eller läst tidigare. Jag skrev ett par trådar och raderade mina egna ord i mina trådar, däremot inte mina kommentarer i andras trådar. Jag skrev väldigt utlämnande och i ett ögonblick så kände jag att några kunde lista ut vem jag var och att jag lämnat ut mitt ex för mycket så jag tog bort innehållet i just mina trådar.
Läs här och skriv här. I din takt. Utforska vidare dina funderingar om din sambos drickande. Hur vill du ha det? Gå och prata med en professionell, kurator eller psykolog eller någon som passar dig. Vårdcentraler erbjuder stöd om en frågar om det. Nu finns många appar och det är bra i denna tid. Sätt gränser. Lev ditt liv. Gör det du vill.
Stor igenkänning. Jag läser bra svar ovan och tänker att du behöver göra din resa och du väljer om du vill stanna och upptäcka, gå igenom en vardag med klump i magen inför helgen, argumentera för att han inte ska dricka och leva utan alkohol och han prövar få dig att dricka som "alla andra". Det är bara du som kan bestämma hur du vill ha det i ditt liv.

Jag visste nog från dag ett att mitt ex älskade alkohol och ändå valde jag att dansa efter hans livsstil i några år, men jag hade min anledning. Jag hade blivit utanför då jag har en bipolär diagnos och jag önskade träffa en man att skaffa barn med. Istället blev vi medberoende i varandras problemtik under några år, tills min vän tog livet av sig (också bipolär) och jag förstod att jag behövde leva mitt liv.

Jag förändrade allt. Idag medicinfri. Fri från medberoende och fri från allt som jag inte vill ha i mitt liv. Men då har jag jobbat med mig själv i nästan 20 år. 6 år innan jag träffade honom. 12 år med honom och nu 2 år efter honom.

Det är en resa jag aldrig skulle vilja vara utan. Utan samtalen med honom så hade jag inte heller levt det liv jag behövde erfara. Vi hade galet roligt många gånger och idag har vi kunnat ta upp en fin ton till varandra igen och hörs då och då. Jag frågar aldrig om han dricker, jag har kommunicerat fram allt och både jag och hans föräldrar har varit rädda för att han skulle dö genom alkoholen under en längre tid.

Han verkar ha kommit till en insikt efter ett par traumatiska besök på akuten, men det är bara han som väljer om hur han vill ha det i sitt liv.

Precis som jag väljer hur jag vill ha det i mitt liv. Vi fick förstås aldrig barn, jag ville inte skaffa det med honom när jag insåg vilka problem han hade och jag har insett att jag förmodligen skulle behöva medicinera igen om jag blev en mamma och jag vill aldrig någonsin gå på medicin igen.

Jag älskar livet nyktert på alla vis.

Ta hand om dig och ta reda på vad du vill. Det går inte på en dag. Du kan behöva ett professionellt bollplank och samtidigt öva och leva och känna efter.

Se det som en process. Ge det en tid för dig själv, som du önskar ha tagit ett beslut om förändring.

Vem bestämmer i ditt liv? Samma titel skriver Åsa Nilsonne en bok värd att läsa för övrigt.

Tack kära Fibbla, tänker mycket på dig också <3
Jag har nu varit ensam och utan arbetsuppdrag ungefär en månad. Bestämde mig ju när krisen drog igång för att ta det som ett tillfälle att lära mig vara jag. Jag stresspanikar ett par gånger om dagen, ibland många, men jag märker ju att det går framåt. Hanterar känslan av misslyckande, lär mig stå ut med tid.
Jag knegar mycket på mitt extrajobb inom LSS, och det gör ju att livet känns meningsfullt på ett annat sätt. I stunder jag kan vila i pausen från karriärhetsen tycker jag ganska bra om mitt liv.
Jag har också tagit tag i mitt kompisdejtande igen. Lärt känna en ensamstående mamma i stan. Herregud vad skönt att ha någon att hitta på grejer med i sommar.
Och om två veckor flyttar min kära mamma hit. Har kämpat i tio år för att hon ska kunna bo nära mig, och nu blir det äntligen av. Så hela vardagen kommer ju bli så sjukt mycket lättare.
Igår var jag och besökte familjegraven där morfar, mormor och en av mina morbröder ligger. Alla tre förlorade till alkoholen. Jag hann inte lära känna dem i livet, men känner ju såklart en speciell samhörighet. Tänker att de skulle bli stolta om de kunde se mig och min resa. Mycket tacksam över nykterheten idag.
Den här uppdateringen blev ju bara mer och mer positiv när jag började skriva. Det verkar som att jag har mycket kraft och ser fram emot fortsättningen på livet :)
Kram kram kram alla fina <3

Klappar mig själv på axeln! Den största euforin kring nykterheten har lagt sig. Tidiga morgnar känns så naturligt nu. Som om det aldrig funnits annat. Nu gäller det bara att hålla i. Inte glömma varifrån jag kommer. Inte ta det första glaset.

Kram!

Åh vad fint inlägg.
Vilken tillbaka blick du kan göra.
Jag unnar dig din känsla och blir glad för din skull.4,5 år.Det måste kännas fritt,fräscht,friskt,och rent!
Jag har läst idag.Du ger mig framtidstro också.Tack för det!
Kram Pilla?

Jo, jag går på beroendeklinik på hemorten, som iofs är Stockholm. Men, jag drog mig länge för att ta kontakten eftersom det finns kopplingar mellan ett av mina barns kompisar till förälder som arbetar där. Sjukt pinsamt ju! Eller? I stället tänker jag att jag är en person som tar mig själv och mina problem på allvar innan det rakar käpprätt åt h-e. Inget att skämmas för. Det är alldeles för många som inte tar den hjälpen. Hur pinsamt är inte det? Numera går jag dit med väldigt rak rygg kan jag säga.

Kram!

Vi fortsätter resan nu utan alkohol.
Det kommer en lättare tid också.
Ge inte upp.
Min hårda träning skapade stress hos mig som skapade sug.Så nu är det balans och hållbarhet som gäller.
Jag mediterar 5 minuter varje morgon.Har du provat det??
Kram Pilla

Den boken låter verkligen som om den kan bidra till personlig utveckling.

Kram ?

Tack för dina rader i min tråd!
Kanske du har lite tips för tanke sätt när du också har svärdöttrar?
det enda jag vill är att vara god,men känner att jag uppfattas ond.?Iså fall skriv i min tråd om du vill,kan och orkar vill säga?
Vilka läsvärda inlägg du har,se klart.Du verkar ha ett rikt inre liv?
Och du verkar vara så klok i ditt resonemang.Ha en fin fredag!
Kram Pilla

Jag har läst "Den fjärde åldern" av Patricia Tudor-Sandahl. Jättebra! Dock tycker jag bokens titel är lite missvisande. Det var nära att jag inte ens lånade den pga dess titel. Jag tänkte att den handlade om livet 70 plus och att det inte intresserade mig så mycket.

Den handlar om de 7 dödssynderna: Högmod, Girighet, Vällust, Avund, Frosseri, Vrede & Lättja samt om dess motsatser, de 7 dygderna: Ödmjukhet, Generositet, Kyskhet, Förnöjsamhet, Måttlighet, Tålamod & Engagemang.

Mycket kloka insikter och tankar kring detta som berör oss alla. ?

Va bra gjort med en vecka utan alkohol och nu skriver du här.Det vågade inte jag i början,va modig och klok du verkar va.Vill bara säga välkommen hit till detta fina hjälpsamma forum?
Kram Pilla