Senaste kommentarerna i forumet

Kära Spegel.... sänder bara lite tanke och omtanke.... vi kommer inte lösa allt idag... men vi kan jobba på att lösa saker.... en dag i taget... tänker på dig... tittar in igen lite senare ikväll... KRAM

Måste bara skicka en hälsning, vännen. Fy, vad jobbigt du har det nu.

Men jag tror på dig. Du klarar det. Inom dig finns styrkan. Den du har arbetat upp under de här månaderna. Du är så bra.

Skickar massor av värme och styrka.

Kram

Det kan jag förstå, har varit rökare o vet att själva tanken försvinner till slut ?
Skulle inte existera att jag röker men klankar inte ner på dom som gör det då jag vet hur besvärligt det var att sluta ?
Sen har jag förvalt svar om någon ska bjuda cigg: nej tack jag känner mig lite förkyld!
O choklad är ju en ganska harmlös last ändå om det inte blir kubikvis förstås ?

Ja i vi ska nog vara glada att alla event o fester blir inställda i år. nästan lite vårat år ändå. Det ger oss en möjlighet att slippa utsätta oss för situationer o platser där vi normalt hade kommit på fel tankar ?

Jo jag förstår precis, jag tänker inte heller redovisa för folk, iaf dom som tjatar o dricker. Utan dom får helt acceptera att jag inte dricker helt enkelt.
Men det brukar tyvärr ibland komma till det ändå, o det är helt riktigt av dig. Som jag sagt innan så brukar jag ta upp min hälsa så får dom dåligt samvete ?

Har bara varit öppen med några vänner men så sa min bror några väl valda ord oxå åt mig. Lägg av med ölen o börja jobba så ska du se att allt löser sig. Så visst, nog vet dom o dom som säger något bryr sig.

Jag överraskad frun med att grilla igår kväll. Allt var fixa och klart när hon kom hem från jobbet. Idag har vi i princip varit ledig båda två. Jag har dock varit uppkopplad och deltagit i flera Skype möten. Det som inte ska hända när jag dricker alkohol inträffade igår. Jag drack på tok för mycket. Idag har ångesten legat på en konstant hög nivå. Upprepar det jag så ofta kommit fram till. Var fyllan värd dagens dåliga mående, svar NEJ! När ska min hjärna fatta att jag på allvar mår bäst utan alkohol. En dag i taget.

Allt bra här, ska just dra i väg på en liten artsatsning några timmar (Bergsimpa) så hinner inte skriva så mycket nu.
Tack för era kommentarer! Det är alltid lika uppskattat.

Ha en fortsatt bra kväll!

Kram

Håll bara ut, det är a djävulen som visar sitt fula tryne igen.Hen kommer när man minst anar det. Det går tillbaka. Jag sänder multi styrka till dig.

Mötet med rektorn kan ha varit en utlösare. När samtalet gick bra, det vill säga du blev bra bemött och införstådd med att rektorn inser allvaret med detta, så släpper anspänningen *pang*

Då blir man dödens trött. (Jag brukar likna det vid att jag nästan blir nedklubbad med ett vedträ i bakhuvudet - så starkt känns det.) Trött+belöning för att något har gått bra = stort vinsug. Stor igenkänning på den känslokombon!

Ofta går jag runt med en viss anspänning inför ett möte eller samtal utan att ens vara medveten om det. Förrän efteråt.

Utmattningen gör dig, och mig fortfarande, extra känsliga dessutom. Den mentala kraften blir aldrig igen som den har varit innan sjukskrivningen för min del tyvärr. Jag kan mobilisera mycket ork, men inte lika länge längre.

Det var en stor sorg att inse i början, men nu känns det faktiskt helt okej. Jag har inte behov av att göra tusen saker - tio riktigt bra saker känns bra för mig ?

Kram ?

Välkommen hit här hittar du mycket fina och kloka råd o berättelser att ta del av.

Tack snälla, det var fint att att du skrev ❤️

Kram tillbaka!

Har läst en del av dina inlägg och känner att jag vill säga åtminstone något.

Ibland orkar vi inte kommentera så mycket då vi själva inte alltid mår så bra. Så känner jag just nu men vill ändå säga att dina inlägg berör.

Vill mest önska dig lycka till och hoppas verkligen att du snart får återförenas med dina barn.

Kram

Odette, vill bara säga att mitt försvårande av att dricka när min man jobbar hemma är främst att frakta hem alkoholen. Att smyga ur gömmorna är även jag specialist på. Tyvärr. Tycker ibland att det är uppenbart varför jag går in i sovrummet då och då, men har ju alltid en högst trovärdig förklaring, så varför skulle han fundera...

Läser en massa trådar, men orkar inte kommentera så mycket just i dag.

Självklart önskar er alla en fin helg.

I dag är jag nykter. Gott så.

En dag i taget.

Kram

Tur att man ser till att man inte har A hemma längre för ikväll är hemsk. Både när det gäller sorgen och tomheten, men även ångesten, och jag känner redan att Immovane eller inte så kommer jag inte sova ikväll/natt.

Första suget på dagar.

Idag har det varit lite mer rastlöshet och tristess denna kväll. Tror jag börjar tröttna på ensamhet, avståndstagande, rädsla och oro för smittan. Tvättar nästan sönder mina händer... Att inte alls ha fysisk kontakt med någon annan, inte gå på massage, har ingen relation osv. Detta gör något med mig som individ. Sen tillkommer suget efter alkohol ikväll. Lite kämpigt..... Men låtsas att det är natt nu så jag kan sova bort kvällen. Jag har inte ro till att se på film eller så.
Jag har ändå varit ute på min långpromenad idag men inte träffat någon. Tur att det är en ny dag imorgon.

Dag 11 till ända

Kram Saskij ?

Idag har jag äntligen fått ägna mig åt mina små zucchinisar, tomater, ärter av olika slag, polkabetor, palmkål och kryddor såklart.
Jag är ju väldig novis. Men det är verkligen något jag kan pyssla med i skarven mellan arbete och helg, stunden då vinet tidigare bar mig över.
Lagar sen middag efter en stunds vila och plock här hemma. Allt känns lite eftersatt efter denna turbovecka både med jobb och känslor. Helgen känns oändlig på det bra sätter från fredag kväll,
Tänk att det hände förr att jag även en helt vanlig fredag som den här avslutade med att hälla i mig ett sista glas medan min man borstade tänderna. Usch så jävla eländigt och sorgligt det var.
Där är vi inte, hörni.
Idag är jag nykter om jag glömt säga det. Ja, utan att tveka. Kram njut av er kväll och Kristina Lugns panoramafönster är vad som öppnar sig om den här sidan den lortiga älven som det är att vada i, när man tror att man inte kan sluta dricka.

Om en vecka har jag varit helt nykter i fem månader. Och nu är jag helt plötsligt extremt sugen på rött vin. Jag vill ha viiiin! Varför kommer detta över mig nu helt plötsligt? Det har ju gått så bra. Ganska länge nu... Jag funderar. Har haft ett uppföljande samtal med flickans rektor i dag. Det var ett bra samtal. Rektorn hade informerat sig, pratat runt och kom utifrån det med ett par förslag. Jag är nöjd så. Men inget har ju löst sig på grund av detta. inte än i alla fall. Jag är också fortsatt extremt trött av den där utmattningen. Orkar ett mindre projekt per dag. I dag har jag orkat inhandla lim och limmat en skylt. Har till och med börjat lägga mig i sängen dagtid för att jag helt enkelt behöver horisontalläget. Är så trött att jag inte orkar sitta upp ens. Är det den här frustrationen över flickans situation och som jag drack flitigt på förr som nu ger sig till känna igen tro? Rektorssamtalet. Den förlamande tröttheten som gör att jag inte kan ge utlopp för min frustration med fysisk aktivitet. Då är det ju enkelt löst med att ta "ett" glas vin. Livet blir lite mer uppåt. För en stund. Efteråt blir livet högst otillfredsställande.

Skit också.

En dag i taget, jättebra att vara inställd på jobb med sig själv, när det känns kämpigt- så minns att det är jäkligt kämpigt att dricka också.
Det blir bättre- hela tiden! Lycka till, skriv och läs här, den bästa medicinen tycker jag.

Jag är otroligt glad för din skull! Och jag är övertygad om att du verkligen tar vara på den här andra chansen.

Själv är jag nykter dag 100 på måndag ? Vart tog tiden vägen liksom?

Kram ?

Förresten hur går det för dig?
Och hur länge var det som du hållit dig till denna livsstilsändring eller vad man ska kalla det? ☺️

Hej igen!

Såg inte att du skrivit två meddelanden. Jag mår fysiskt bra igen, men psykiskt hemskt.

Vad skönt att det funkar för dig att dricka som du gör eftersom det verkar passa dig och vara det du vill.

Jag kommer fundera på det, för som jag skrev till dig förut vill jag kunna njuta av det där glaset champagne ute och liknande som jag kunde förut.

Jag tror dock inte att jag kan göra det förrän jag är ute ur min depression, för det är den jag självmedicinerar på fel sätt... Och kanske jag inte ens kan om depressionen försvinner. Det återstår att se.
Kram!

Tack jag medicineras också för min ämnesomsättning. Jag har alltid ”jobbat på” att vara smal och lyckats...ja, till sista året. Jag tror också det kan vara så för många att alkoholen gör att vi lägger på oss mer.

Det enda kruxet med mig är att när jag nu slutat med vin så byter jag ut det med mat ist. En annan snuttefilt så att säga...så jag får se upp!

Ha en fin kväll :)

... det här med vikten som du och Odette skriver om gäller även mig. Jag har dålig ämnesomsättning som jag medicineras för och har alltid "tänkt" att mina 10 kilo + beror på det (för jag äter bra osv) men nu när jag dragit ner så mycket på alkoholen så visar det sig ju att... det var den som var huvudboven. Så du/ni märker säkert skillnad bara av att låta bli att dricka/dricka mindre, det verkar vara mångas erfarenhet :)

Jag har försökt läsa ikapp din tråd lite (efter att du lämnade en kommentar hos mig :) och förstår att du haft förjävliga abstinenssymptom och ångest. Hoppas verkligen det lättar. Hur mår du just nu? Tänker på det du skrev (återigen hos mig men även här) om din tidigare relation till alkohol samt din mammas historia. Som du kanske förstått så tror ju jag personligen att det finns sätt att återgå till en "normal" relation till alkohol, beroende på vad man har för förutsättningar givetvis. Har man en gång haft en normal relation till det så är ju det en bra förutsättning. Har man genetisk betingning för beroende är det en negativ. Och så vidare. För mig funkar detta just nu och jag tror på att jag kan klara av att hålla i det! Du kanske kan fundera på om det kan fungera för dig också längre fram, när det värsta lagt sig?

kram så länge, skriv gärna!

Jag har antecknat antal dagar på varje lördag och antal veckor på varje söndag på väggkalendern.

Och jag har ringat in datumet 9 också förstås! Jag har gjort det för hela maj - i förskott dessutom. Snart fyller jag nog i för juni också. Rätt så kaxigt ?

Så jag har lite koll på antal dagar även om jag i huvudsak räknar antal månader nu. Borde kanske *ta i trä* eller nåt men det känns faktiskt som om månaderna bara kan rulla på nu. Bring it on!

Eftersom jag har lite koll (jag kollar på väggkalendern av andra anledningar i princip dagligen) så vet jag att jag når nykter dag 100 på måndag. Vart tog tiden vägen liksom ?

Önskar dig Torn och alla andra här på forumet en skön och vilsam helg. Själv ska jag kursa imorgon, en ”bemötandekurs” på video genom tjejjouren. Men jag hinner nog cykla och ta en höneblund också.

Kram ?

Ja, så är det ju. Man måste ta the good and the bad. Men det är jobbigt när allt känns ”bad”.

Nej, min ex-make bor i USA och träffar barnen väldigt sällan. Några gånger per år. Min dotter och de andra barnen är ju fast i Spanien. Och jag fast här :(
De är med min mamma. Som går på knäna. Hon är 73. De har ju varit ”inlåsta” i månader. Skolorna och allt är ju stängda, så det blir långa dagar med mycket tankar även för dem.

Njut av lasagnen!

Jag tänker nästan aldrig på det längre, mer än när jag skriver och läser här. Känner inget sug, mer än efter choklad ?

Nu är ju det här är en vår/sommar då typ allt ställs in. Inga kalas och liknande att utsättas för frestelse. Hittills.

I början våndades jag massor över vad jag skulle säga till folk. Nu har jag mer och mer landat i att jag har ingen redovisningsplikt alls faktiskt.

Så min plan är helt enkelt att helt lugnt säga nej tack och be om ett alkoholfritt alternativ. Inget mer.

Står folk på sig och undrar varför jag inte dricker så berättar jag valda delar - om jag har lust, eller så svarar jag nog ”det har du faktiskt inte med att göra”. Då blir de nog tysta i alla fall ?

Kram ?