Senaste kommentarerna i forumet

Hej torn!
Har varit alldeles för dålig att kommentera trådar här på sistone... du verkar klara det galant :-) och kör på med dom positiva inläggen. gillade din historia om fisket, att man inte ska reta upp sig på saker man inte kan påverka. Jag ser också att hålla ut är riktigt viktigt för mig, det kommer att vända!

De där stigarna är ju lite kluriga, iallafall mina!
Tack för att jag fick skriva lite här, kanske är en liten skenmanöver för att själv våga närma sig vissa saker! Ps.under den värsta tiden med min dotter drack jag väldigt strängt, endast då jag visste att hon gått och lagt sig - och sov.,,
Ps2. Hon mår bra idag! Lycka ??

Har även druckit i min ensamhet för att koppla bort hjärnan, bli mer produktiv och orka ta tag i hushållssysslor. Det började när jag kände att jag för ofta blivit för full och skämt ut mig på krogen etc. Började oroa mig för att någon kan ha sett mig som inte borde ha gjort det, minns inte vad jag sagt etc. Då slutade jag gå ut och började dricka ibland hemma istället när jag varit ensam hemma etc. Nu har jag helt slutat slentriandricka hemma och ”passar istället på” när man träffar en väninna etc, lite som ett barn på julafton liksom, helt lyrisk! Dricker alltid något glas innan man möter upp vännerna ibland jag till och med lagt ner någon 1/2 vin i handväskan. På restaurangen går jag in på toaletten och halsar ur flaskan. Så sjukt. Men i stunden känner jag mig smart och fiffig på något vis, får nästan en kick av smusslandet även om jag skäms och är livrädd för att bli upptäckt. Har en sjukt romantiserad bild av alkohol, trots att det hänt 1000 dåliga saker i samband med att jag druckit kan jag liksom ändå bara minnas de bra stunderna, den där härliga känslan en solig dag när allt är perfekt och man fått i sig de första 1-2 glasen och allt känns underbart. Känner mig så patetisk. Läser boken ”jag som var så rolig att dricka vin med” och känner igen mig i typ allt- visst måste jag vara alkoholist då?

... men med lite olika variationer sett till livsstil ålder och sånt.
Jag tror att ca 98% av alla svar du kommer att få här är att hålla dig nykter. Det är dessvärre ett råd som låter tråkigt och icke förhandlingsbart men väl över den sorgen, så blir livet bra igen. Sant!
Läs här, skriv här, du är verkligen inte ensam, vi är många, vi hjälps åt. Kram ?

Tack Torn för att du håller räkningen på oss. Ja men vi ska ju följas åt, jag ser det som ett gott nog skäl att fortsätta vara nykter, vill inte förlora dig här och er som betyder så mycket, Glad att du har det så bra!
Jag njuter av FREDAG. Oj vad jag ska vara ledig i helgen. Det är som med allt annat/ tanken på fredag känns lite krånglig ibland, men väl här har jag inte en tanke på vin.
Min man dricker ju knappt nåt längre, men gärna en drink på fredagen, helt fine med mig.
Ha en fin eftermiddag allihop. Jag tar några minuters paus innan em-jobb som ska avslutas i tid, tänkte jag. Kram ?

Och Odette, jag är väldigt glad att du kommer hålla koll på mig ☺️?
Hoppas du kan komma att känna att jag kan vara ett stöd för dig också. ❤️

Dagar utan a. Över tre veckor. Det känns så bra. Mår helt okej fast ångesten kommer och går lite. Värst på fm och jag mår som bäst på em och kvällarna. Sover galet bra. Solen skiner lite mellan varven så passar på att ladda med mer d -vitaminer. Hoppas alla får en härlig helg. Min 4:e nyktra?? jag är fasiken ganska bra och får lära mig att klappa mig själv på axeln lite oftare. Kram

Ja, det är skönt att vi alla kan hjälpa varandra. ?

Skönt med promenad, det tycker jag var duktigt. Eller duktigt är fel ord, men bra av dig! Att göra något du kände för och som kändes lagom just idag.

Skulle gärna smaka din lasagne, blev jättesugen!
Matlagning är terapi även för mig, men just nu blir det enklare mat som omeletter med grönsaker, matiga sallader. På sin höjd gör jag en kyckling/grönsakswok. Men nyligen orkade jag bara koka pasta eller så drack jag vin ist för att äta - så det är ett steg framåt.

Jag tycker också det är viktigt att berömma sig själv, även för det lilla. Jag är en ”list-person” ☺️ Så jag skriver listor på vad jag vill göra den dagen och det är en liten vinst för varje sak jag bockar av. Men ingen oro, mina listor är mycket korta nu och jag pressar mig inte.

Det jobbigaste idag (och de flesta dagar) är att få tiden att gå. Och DET gör mig ledsen, för livet ska ju inte handla om att få livet att gå, utan att njuta av livet, vara i själva livet, närvarande.
Jag känner inte att jag har ett värdigt liv.

Jag är kvinna i 30 årsåldern med sambo ännu inga barn. De senaste 6 åren har mitt förhållande till alkohol varit problematiskt. En större livskris med påföljande ångest, depression och sjukskrivning gjorde att jag började självmedicinera med vin. Var ett tag med väldigt mycket destruktivt festande, blackouts, fruktansvärda bakfyllor och pinsamheter som inträffade i samband med det. Senare året har det blivit betydligt bättre men jag faller hela tiden tillbaka. Hur får man till en hållbar, långsiktig lösning? I två omgångar har jag det senaste året lyckas vara helnykter 3 månader i sträck, sedan börjar jag tänka att det inte är så farligt och att jag minsann kan dricka 1-2 glas vin vid festliga tillfällen. Det brukar gå bra ett tag men sedan slår det plötsligt slint i huvudet och de där oskyldiga glasen utvecklas till en riktig karatefylla. Det är som att min egen hjärna lurar mig till att dricka. Den totala konsumtionen är inte speciellt hög men de tillfällen jag dricker då dricker jag som om det inte finns någon morgondag. Får sådan ångest över det och jag har verkligen haft änglavakt många gånger, hade lätt kunnat bli både rånad och våldtagen när man vinglar hem sent på kvällarna men jag har aldrig ens tappat bort mina nyklar. Känner mig som en riktig bedragare på något vis, min sambo känner till mina problem (och är väldigt trött på mig) men utomstående ser mig som präktig, försiktig och hälsosam. Sedan har jag så oerhört svårt att släppa saker, saker som hänt på fyllan för flera år sedan grämer mig fortfarande, egentligen har det inte varit så farlig saker men för mig känns det inte bra för det är saker som jag aldrig skulle ha gjort som nykter. Tillfälliga sexuella förbindelser, blivit utslängda från krogen, hemskjutsad av polisen, mm. Sådant kan jag fortfarande älta och skämmas över nu flera år senare.

Känner mig helt desperat- hur lär man sig att förstå att man inte kan börja dricka gång på gång? Eller kan man lära sig dricka normalt? Nu vill jag ta 3 nyktra månader igen, orkar inte tänka längre än så men är verkligen livrädd för att jag sedan ska falla tillbaka
Någon som känner igen sig?

Tack för snälla ord Torn ❤️ Ja, jag pysslar på lite här hemma. Försöker hålla ångesten i styr på så sätt.

Hur mår du idag?

tack för fina ord ... vi hjälper varandra och det tycker jag är så fint. Vägen må vara krokig men det är vår vilja att inte ge upp som jag beundrar hos oss alla. Det finns så mycket bra där ute och orkar man se de små positiva sakerna så brukar det kännas bättre i alla fall för mig. Jag tog en timmes promenad runt sjön där vi bor precis.. solen lös och fåglarna kvittrade.. sa hej till ett par hundar ( ÄLSKAR HUNDAR) och andades djupt... tog in naturen och accepterade inom mig att det var den träningen jag klarade idag. Himla bra! Inte mega prestation.. ingen mil på löpbandet.. bara en promenad.. men ack så skönt för själen och kroppen. Jag tycker man ska berömma sig själv för de små sakerna man klarar av en dag när man helst vill gömma sig under täcket ... eller tömma en BIB... att ta ut diskmaskinen kan vara en JÄTTEPRESTATION.. ibland.. och orkar man då göra det så är det nått man ska berömma sig själv för.. små saker.. det lilla i livet är viktigast.. inte att springa marathon varje dag och prestera konstant och vara hela universum till lags.. ringa alla vänner och engagera sig till tusen procent konstant... det e inte nyttigt. utan..... man gör en LITEN plan för dagen... kanske två tre saker som man känner att man kanske klarar av att uträtta.. så gör man dem i lugn takt.. och berömmer sig själv inombords. Det tror jag e nyckeln. Alla e olika och har olika förutsättningar mentalt och fysiskt. VI duger som vi ÄR.. här och nu.. en viktig sak till... Spegel du är inte fånig som pratar om diskmaskinen.. du är inte fånig ALLS... du är en jäkla kämpe som tagit dig igenom en FRUKTANSVÄRT TUNG TID... och att du står på benen idag ska BEUNDRAS. Jag är stolt över dig. Igår var jag orolig för dig.. faktiskt... i och med att du kände dig så förtvivlad... men idag tror jag faktist att du har lite mer luft i hjärta och själ... vägen kanske blir lång nu.. men en sak i taget... du kan och du vill. Döm inte dig själv alls.... allt kommer bli bra.. även med din dotter.. men en sak i taget... först ska du bli lite mer stabil själsligt och fysiskt.. så att du orkar ta de utmaningar som kommer nu... att du fixar det.. är jag bombsäker på... det läser jag mellan dina rader.. styrkan finns där hos dig... det e uppenbart... och du har stöd här inne från oss.. och jag kommer hålla koll på dig ;)... låter som du har en bra plan för dagen... blir tankarna för jobbiga så skriv..... skriv av dig... andas och försök att inte lägga alla problem i EN hög som du måste lösa IDAG.... det kommer inte gå... så släpp kontrollen där... e mitt råd... en sak i taget min vän... nu har jag kör en massa bär som ska sköljas och sen dags att göra köttfärssåsen till lasagnen... kommer ta tid men matlagning är min terapi :) ... kikar in här regelbundet.. Du är inte ensam... aldrig. Lovar dig. KRAM .. och ÄVEN KRAM till dig Torn.. jag hoppas även din dag blir till det bästa... :)

Idag är det lätt att vara nykter. Eller lättare.. har tänkt lite på öl men inget dividerande med mig själv. Det var så skönt att ligga brevid sonen och slippa försöka dölja alkoholdoft, ingen skam, han kändes glad ?? Ska köpa goda alkoholfria alternativ, dock ej öl tror det triggar i onödan. Typ Pommac ?
Återkommer om känslan förändras. Hoppas ni får en bra fredag

Förstår din känsla och känner igen mig i det ickeplanerade drickandet. Helt plötsligt, ur tomma intet, står man där med glaset i hand. Och det ger inte ens något. Senast hade jag hållit upp i ett antal veckor när jag plötsligt vaknade upp mitt i natten och som i sömnen gick ner till barskåpet och drack på stående fot. Som om det skulle räknas mindre om det skedde på natten kanske.

Jag tror att man måste respektera att detta är en sjukdom som man måste förhålla sig till. Min akilleshäl har varit familjens barskåp som fick mig att återuppta drickandet fast jag inte ville. Nu har jag bett sambon ta hand om nyckeln. Då kan iaf spontana återfall undvikas.

Ta hand om dig och slå inte på dig själv för detta. Ta nya tag?

Jag var på mitt andra aa-möte igår. Inte riktigt lika läskigt som det första men krävdes stort mod. Lite tråkigt att männen är så överrepresenterade på aa. Ingen annan kvinna där igår. Förra mötet en annan kvinna. Går väl bra ändå, men skulle vara skönt att hitta nån att identifiera sig mer med.

Det känns hudlöst att sitta i grupp och prata inför alla om sina alkoholproblem. Samtidigt en mäktig upplevelse att känna delaktighet med andra med samma sjukdom.

Det har varit svårt att prestera på jobbet denna vecka. Känner mig både fysiskt och känslomässigt trött. Ändå känner jag ett försiktigt hopp gro. Det kanske ändå finns en lösning för mig. Har de senaste månaderna varit så tungt att känna att jag inte förmår göra något åt min situation. Jag som i andra sammanhang klarar mycket och är ”duktiga flickan” som kan allt själv utan att be om hjälp. Men i detta är jag maktlös.

Idag är det fredag och födelsedagskalas. Men det blir ingen alkohol. Det känns inte svårt. Men jag förstår att detta kan vara ett bedrägligt lugn. Kommer att komma utmaningar från a-djävulen när jag minst anar det. Ångesten finns där och driver, men jag får bara låta den hållas.

Så skönt att det känns lite bättre för dig i dag Spegel, bra kämpat?, bra att du har lite saker att syssla med, det är viktigt i början. Och till Odette, du är ju underbart omtänksam.❤️ Du verkar också ha en bra plan för dagen, lagom
är bäst.

Kram

dagar är vi på i dag Se Klart, jag har kollat.? Mallgroda tycker jag mycket väl du kan kalla dig, det har du
gjort dig mer än förtjänt av att kalla dig.Angående veckodagar så tycker jag att alla dagar är lika bra nuförtiden.
Möjligtvis att lördag morgon är den allra bästa tidpunkten. Är ledig i dag och är på väldigt bra humör, inte för att jag är ledig eller för att det är fredag, utan för att jag är nykter. Hoppas du får en bra helg, trots lite kyligt och ruggigt väder. Men som man säger, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!?
Oj, vad positivt det blev här, men det är så jag känner mig.

Kram

Svarar dig här också.

Så fantastiskt att ha en sådan man i sitt liv, onekligen en gåva. Precis som du är en gåva för honom!

Du verkar redan ha kommit till många bra insikter och det kommer att räcka långt!

Kram ❤️

Du ser, det var det vi tjatade om i början, det blir mycket bättre efter en vecka eller två.?
Efter ca tre veckor fick jag värsta lyckoboosten och fick en motivation utan dess like. Jag gjorde upp
massa planer för framtiden och så. Det var härligt och höll i sig någon vecka innan man kom ner
på jorden igen. Bara att surfa vidare nu Saskij, men var beredd på att alkoholdjävulen lurar runt hörnet.

Andrahalvlek, du skulle ha nitat henne, så kanske du hade åkt i finkan och fått träffat en vettig läkare.?
Nä skämt åsido, hoppas du får tag i någon bra läkare.

Kram

Jag ska läsa klart din tråd - hittade den imorse - för du skriver så bra. Men jag tar den lite i taget för det finns mycket att ”processa” där och jag känner igen mig i mycket.

Jobbigt att du kände dig ledsen, men va skönt att höra att du är glad nu! Det gör MIG glad också.

Jag gör också så att jag lägger upp en plan för dagen - en väldigt liten plan än så länge, typ tömma diskmaskinen, lite hemmaträning, laga enklare mat ☺️ Känns fånigt att ens prata om diskmaskinen, men där är min nivå just nu.

Jag tycker du gör helt rätt som lyssnar på både kropp och själ och väljer att inte träna, utan istället göra det du känner för - lasagne och promenad. Tror sådant är viktigare i det här läget. Och framförallt det där med att lyssna till sig själv, som vi båda verkar haft svårt med.

Heja dig med!

Tack för peppen!

Hoppas att din dag är bra och blir bra ❤️

Japp, det är bra att skriva ner saker i bland om hur det var förr,så man inte glömmer. Man får en extra boost
för att aldrig vilja hamna där igen. Satan vad hemskt det låter att inte kunna sova på flera veckor!?
Man måste ju bli helt galen och väck, som en zombie som sagt.Jag glömde skriva att jag hade en del problem med sömnen för länge sedan då jag jobbade 3-skift. Nattveckorna var inte bra, min kropp vande sig inte
att sova på dagen. Jag blev pinkenödig och hungrig mm medans jag sov, kom inte till ro liksom.

Ha en bra helg nu, kanske du hinner bocka av något mer naturreservat!?

Kram

Bra med brevet du skrev. Så gör jag med när jag behöver ventilera. Grymt bra taktik. Jag mår ok tack. vaknade väldigt ledsen och fattar inte varför. Men som jag skrev i min egen tråd så är det nog för att jag bearbetar väldigt mycket just nu mentalt. NU är jag gladare och har gjort en plan för dagen. Den e inte stor. Promenad och laga lasagne så inga stordåd eller överprestationer. Jag kanske borde gå och träna och var duktig men jag accepterar att kroppen och själen hellre vill promenera och göra lasagne. ;). Jag vet att min kropp längtar efter löpbandet och jogga i skogen ( min mentala bästa medicin) men jag får vänta liiiite till .. tills själen och kroppen säger OK.. nu är jag redo.. nu kör vi.. att säga NEJ.... är en stooooor del i att lösa min beroendeproblematik... både till andra och mig själv... det är sjukt svårt då det inte faller sig naturligt för mig att sätta gränser mot andra och mig själv.. jag vill vara allt och alla till lags.. men det är slut med det nu... jag skadar enbart mig själv i ett sådant beteende och man får aldrig något tack för att man offrar hela sin själ till att göra andra nöjda. NIX. Stopp och belägg. Säger även nu nej till mig själv. Sätter gränser och får inte sätta för höga krav nu..då faller jag igen.. och det vill jag inte. Som jag skrev ... jag är en "av och på" människa och när jag mår bra och är lugn... har ja inte alls samma behov att döva... med vin.... då är bara vin en god dryck för mig... väldigt konstigt.. men livet är upp och ner och jag måste lära mig att inte döva även när det e svårt. SÅ jag kämpar på. Detta med din ensamhet .... gör mig ont att höra.. men den är inte för evigt vågar jag påstå... men jag fattar att det e svårt. Jag är inte singel... men jag är din vän här ändå :)... Du är inte ensam även om det känns så.. och livet är ständigt föränderligt... när du mår bättre och vågar titta upp mot världen.. så kommer det öppnas många nya dörrar.. det lovar jag dig för det vet jag av egen erfarenhet... när du minst anar det.. slår blixten ner och livet förändras på en sekund... våga tro på det.. KRAM :) PS ) grymt med styrketräning.. det kan du sätta igång med sen igen när läget e mer stabilt.. heja dig!!!

Jag tänkte precis ge dig rådet att skriva ner alla känslorna angående din vän och er konflikt, utan att skicka det, men ser att det har du redan gjort. ?

Det är bara för din egen skull. Fortsätt gärna skriv dagbok, både här och för dig själv. Och glöm inte be Gud om hjälp att få vara nykter, bara för idag. ?

Skönt att åter få prata med dig ❤️

Jag har skrivit ett brev till min vän, som jag inte tänker ge henne nu, men jag behövde skriva det för min skull.

Idag kommer jag inte dricka det vet jag. Kanske man inte ska säga så tidigt på dagen. Men jag bara vet det. Även med triggern nu på morgonen.

Annars är helgerna värst. Inte för som för många andra, att nu kommer fredagsvinet för att nu är det helg och ledigt, för jag jobbar ju inte sedan länge och har inte gjort skillnad på helg och vardag när det gäller alkohol.
Utan det som är jobbigt för mig är att ”alla” par och familjer hittar på saker. Speciellt tycker jag det är jobbigt med just par.
Jag har heller inte en enda vän eller bekant som är singel så jag ser och hör ju om det mycket.

Jag är ännu inte redo att ta mig ut. Men jag har gjort lite squats på morgonen och kommer göra dem och lite utfall några gånger under dagen.
Gå och springa har aldrig varit för mig, jag gillar styrketräning och vill komma tillbaka till den.
Men visst skulle det vara extra bra att promenera i solen nu.
Jag vet att det är bra mot ångesten, men jag har för mycket ångest för att klara det, så det blir ju ett moment 22.
En Alvedon har jag tagit så huvudvärken är lite bättre, tack.

Hur mår du idag? ?

Jag förstår verkligen att det där med din vän skapar ångest. OJ vad jag känner igen känslan. Man får panik och vill bara tysta det med nån klunk så udden av paniken försvinner. Jag fattar. Problemet är ju att man startar en ond cirkel bara och alkoholen gör det bara värre i längden. Men det skiter man ju rätt hårt i när paniken är så stor som du beskriver. Väldigt jobbigt att höra om din vän. Sådant är svårt och enormt tungt. Konflikter är inte min grej heller. Jag hatar det och vill alltid lösa allt och blir galen av oro om jag är ovän med någon. Men vet du... vissa saker / personer måste man låta gå i livet.. man kan inte hålla kvar alla... kanske kan ni hitta en väg längre fram.. men just nu ska ditt fokus ligga på en sak.. DIG! Jag vet inte vad som hänt mellan er... vad skulle du vilja säga till henne nu... som ger Dig lite mer lugn ? För du behöver lugn nu för att inte falla för längtan att döva känslorna... det är så lurigt det där.. med TRIGGERS .... de kommer när man är minst förberedd... jag fattar precis att du fick en sådan när du fick meddelandet. Finns det något ... återigen.. som du kan säga till henne för att få mer lugn inom dig? bra att abstinensen lagt sig lite.. ta en alvedon eller så mot huvudvärken om den är jobbig och försök... att ta dig ut i solen och promenera... sitt inte hemma är mitt råd... ge dig ut och andas... bra att du fick sova lite i alla fall... men du bär på mycket så du måste nog ge det några dagar så att kroppen får lugna sig lite.. försök ha tålamod och ge kroppen tid att läka.. det blir bättre det lovar jag dig.. när kroppen är mindre stressad allteftersom den läker... kommer sömnen komma som ett brev på posten.. detta vet jag .. kan en stund i taget idag... tänk inte för långt fram.. du är skör och ledsen och behöver verkligen se till vad DU behöver nu... jag / vi finns här... du är inte ensam. KRAM ( kikar in om en stund igen;).. ska ge mig ut och gå i solen och få luft.. men mobilen är med så vill du skriva så läser jag) .