Senaste kommentarerna i forumet

Hon hade väldiga humörsvängningar förut sanske precis en vecka innan, det gick så långt att jag började planera min kalender för att vara bortrest under denna tiden. Men nu tror jag det mesta ligger i hennes ätstörningar och maniska tränande. Men det bakomliggande tror jag är hennes barndom och hur hennes mamma behandlar henne, hon är rent utav elak, ett exempel jag har är att hennes mamma slog henne när hon var gravid, jag fick det dock inte berättat för mig förrens långt senare. Hennes pappa "kidnappada" dessutom barnen när jag var på resa en gång, han kastade ut henne ur deras hus och sa att hon var en värdelös mamma sen fick hon inte tillbaks barnen som då var kanske 2 år gamla förrens dagen efter. Men jag kan inte hjälpa henne då hon inte vill ha hjälp, detta leder till att jag alltid fått vara hennes punchbag. Jag har inte velat lämna henne då jag är allt hon har och att jag fått vara där och hålla upp garden mot hennes mamma.

Jag klarar dock inte detta längre, jag dricker för mycket för att ta udden av mina egna begär då de ändå bara slutar i besvikelse. Nu har det fått motsatt effekt istället och mitt drickande börjar bli ett stort problem i vår relation. Även om jag inte är full så skyller hon på alkoholen, troligen rättfördigt. Jag lovar mig själv hela tiden att nu får det vara slut, går några dagar och allt är jättebra och sen tappar hon fattningen om något igen och jag ser att mitt drickande inte var grundproblemet och så är jag på ruta 1 igen.

Nu ska jag sätta mig själv först, helt enkelt sluta försöka var "vårdare" för henne och inte sitta där och hela tiden försöka styra allt så att det passar in i hennes värld. Jag måste börja leva, utan ett alkoholproblem.

Tack för att ni läser.

Vad bra att du skriver några rader här! Jag kämpar också mot "den lille saten" som du skriver :-D
Imorgon lördag ska jag gå på mitt första AA-möte på länge. Jag behöver kamrater omkring mig som förstår och är ett stöd om jag ska klara att fortsätta vara nykter. Precis som du vill jag gärna dricka alkohol för att klara av vardagens krav. När jag är ledig är det mycket lättare att avstå. Och just nu är jag ledig...och inne på Dag 7 av min nykterhetsresa. Det 7 januari börjar jobbet igen...lite nervös för det men håller på att lägga upp en plan med omvägar runt Systembolaget, boka in möten på AA direkt efter jobbet osv.

Lever du med familj eller ensam? Vad är det som pressar dig mest, utifrån eller inuti?
Kram

Mer pyjamasdagar åt folket! Det är sällan något jag planerar, utan det bara blir liksom, när jag är så inne i något skapande-projekt att jag glömmer (ger blanka fan i?) tid och rum... Då mår man riktigt gott ? Det kanske är det 2020-talet ska handla om, att skapa utrymme för fler pyjamasdagar... Kram

Hej Strulan
Vad härligt att läsa att du kan fylla livet med pyjamasdagar och bara vara.
Det är livskvalité ❤️.
Du ska vara kaxigt stolt över dig!
Du gör det så bra. 2020 kommer bli ett kaxigt år fylld med vita dagar!
Kram Sigge

Hej FL
Vill önska dig en alldeles underbar fredag, njut njut njut av förmånen av att INTE vara distansierad, begränsad & bedövad!
Kram Sigge

Tack för du delar med Berra i stort som smått?! Hög igenkänning på julstöket?! Det ÄR tålamodsprövande och samtidigt förstås härligt att samla alla kring firandet❤️!
För egen del har det varit svårt att inte ta det där "lugnande" glaset vin, illusion och feltänk, jag vet..men precis som du säger så kan bara beslutet, om det ska hålla, komma inifrån. Håller med dig Strulan om att det krävs många försök och kämpande längs vägen. Och med dem tack och lov också fördjupade insikter. Det är som att jag är en lök?! Jag tror mig ha förstått, att jag har den rätta viljan och motivationen, "tänker rätt", och så kastar jag mig ut i nykterhetens förlovade land, för att inse att det var ett lager till av saker som behöver falla på plats. Och så ännu ett, och ännu ett. Varje gång tror jag, att denna gången håller det! För att besviket konstatera att jag misslyckats igen. Men även det, har sina lager av förståelse och självmedkänsla. Jag skalar min lök och hittar ständigt nya insikter. De måste liksom "klicka ner" I EN SJÄLV, PÅ RIKTIGT! Inte bara på ett tankemässiga, mentalt plan, utan in i själva hjärtat och ens innersta. Så är det iaf för mig. Och nu är jag nykter igen, och har bestämt mig än en gång för att göra allt i min makt för att förbli så??❤️!
Tack igen Berra, för att du är kvar på forumet och bidrar med din klokskap, till mig som famlar runt. Det är till stor hjälp att du och ni andra finns här och delar med er❤️!
Tack för att ni finns!
Kram!
/Fibblan ?.

Hej Märthan ❤️
Vi ockuperar din tråd ??. Men vi gör det av kärlek och omtanke. Ska du hänga på och bli en riktig nolla?!
Nu får du gärna skriva ngr rader så vi vet att du har det bra.
Kram Sigge

Härligt! Vad bra att du hade den där Sobrilen undanstoppad till detta nödläge :) Jag har också en i min handväska "in case of emergency" :-D

Har du testat ljudböcker? För mig är det så himla bra för om jag vaknar på natten och märker att tankarna börjar snurra så sätter jag på ljudboken, i med hörlurar, så ställer jag timern på 60 min och rätt vad det är sover jag igen. Jag kör med Storytel för de har så otroligt många titlar och sen jag började med det så har jag ingen ångest över att vakna på natten längre. Det är ju istället väldigt mysigt t o m att ligga och lyssna på en bra bok som man har kommit in i.

Beundrar din träningsvana. Det är något jag ska komma igång med så snart som möjligt - när kroppen inte signalerar sjukdom/abstinens längre. Grymt att du kommer iväg så ofta och njuter av det!

Just det, imorgon var det väl kvinnomöte på AA? Det har jag gått på för ca 10 år sedan, faktiskt har jag aldrig varit på ett blandat möte utan bara kvinnomöten. Tyckte det kändes så himla tryggt och skönt med kvinnomöten <3 Jag har blivit peppad av Janus härinne att också ta mig iväg till AA-möte så snart som möjligt för stödet, och det ska jag! Men har inte kollat när nästa möte är där jag bor, kanske imorgon också, många behöver nog träffas så här efter julhelgen så det finns säkert ett möte för mig här.

Lycka till nu och njut av att abstinensen lämnar din kropp och snart är du detoxad <3
Kram

Hej ?
Tack ?❤️
Fan vad kul att höra att du skall bli en nolla under en längre period.
Häng på vi kör på att vara nollor såinihelvete framöver dag för dag!
Kram Sigge

Vi har bokat skidresa över nyår och första veckan i januari. Året börjar på friskus-vis, och fortsätter alltså så då, enligt din lånade profetia ? Det blir kalas det här! Du bryter inte ihop min vän. Du har klarat dig så här långt genom segaste flytten i mannaminne. Du fixar sista etappen också. Men det brukar ta emot extra mycket när man kan skymta målsnöret där framme... Om du bryter ihop litet på slutspurten, så kommer du igen och går i mål. Livet består väl rätt mycket av det egentligen, bryt ihop och kom igen. Har man ingen vettig katastrof att bryta ihop över så hittar man någon pseudo disaster att bränna topplocket på. Det handlar nog om kontrollbehov i grunden. Mina härdsmältor leder alltid till ett skönt ”back to basics läge”, a’ allt som inte på riktigt gäller liv eller död skiter jag högaktningsfullt i. Allt utom ond bråd död får bara hända och bli som det blir. Sedan ungarna var pyttesmå, helt vettlösa och bindgalna, har jag inte hittat många liv-eller-död-situationer att försöka kontrollera utgången av ? Kram på dig!

Hej
Tålamod vännen. Det kommer svackor, men de går över! Tillåt dig att ha tråkigt.
Inget blir bättre med alkohol, inget.
Klappa dig på axeln, du gör det så jävla bra! Du kunde inte ha gjort det bättre.
Tålamod ❤️
Kram Sigge

Jag vill börja med att säga att du är inte knäpp! Bara det att du skriver här är ett starkt tecken på att du stannat upp och reflekterar över din situation. Jag gissar att du just nu funderar mycket på hur det ska bli för ditt barn. Och för hur det är för dig. Att du känner hopp är en fin egenskap samtidigt kan hopp förväxlas med att en gör saker som inte hjälper. Du är modig som formulerar insikten att det som varit fram till nu inte gör skillnad gällande din partners beteende. Vad tror du skulle kunna göra skillnad? För dig?

Jag hoppas att forumet och all den samlade erfarenheten som finns och erbjuds här kan bli hjälpsam för dig nu. Fortsätt gärna skriv!

Du är inte ensam.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hejsan Nykteristen
Blir så förbannad av att läsa vad du och dina barn utsatts för. Kokar hör! Var tvungen att skriva av mig på min blogg. Om vad jag tycker om dessa ynkliga ynkryggar till sk män. Fy fan!
Hoppas du har det så bra ni in i detta kaos och att ni kan få känna ett lugn.
Allt ordnar sig, du har tagit det första steget mot ett bra och mkt bättre liv.
Önskar er allt det bästa ❤️
Kram Sigge

Vaknar nykter och det känns underbart men samtidigt inte lika fantastiskt som senaste veckans morgnar....jag anpassar mig så lätt och blir också lätt uttråkad...men det är bara att trampa på. Igår var mina barn här och vi hade så mysigt, åt gott och spelade ett brädspel som var kul. Min inneboende, en student från Argentina, var också med och funkade himla bra ihop med barnen vilket jag varit lite nervös för. Det borde jag inte för jag har alltid "utsatt" mina barn för nya människor och vårt hem var alltid öppet för deras kompisar också så detta var inget konstigt. Inte heller att ingen av oss drack alkohol. De är unga och inte särskilt intresserade av A vilket är en stor lättnad. När jag såg dem runt bordet kände jag mig väldigt rik <3

Jag passade på när inneboenden hade gått in till sitt rum att prata med barnen om mitt beslut. Det kändes skönt och de ställde frågor och lovade att stötta mig. Det var också skönt att säga till dem att jag kommer att behöva stöd på resan. Det var ju längesen de såg mig onykter nu eftersom jag dricker ensam hemma hos mig, men de vet ju att jag har kämpat i många år och de förstår att det är en kronisk sjukdom. Jag sa att jag tänker gå till AA och att jag planerar att gå till VC och be om akamprozat eller annat läkemedel som minskar risken för återfall. De tyckte alltihopa var bra men fattar också att jag fortfarande skulle kunna traska iväg till bolaget och köpa en flaska vin - och förstöra alltihop på ett ögonblick. Men det tänker jag inte göra!

Kram alla därute

Ja inte ska ni fira jul med honom fler gånger...Jag förstår inte hur dessa män kan motivera sitt beteende gentemot sina egna barn med några som helst undanflykter och ursäkter, man slocknar väl för tusan inte vid matbordet! Pinsamt värre dessutom med barnens nya respektive på plats, vad månne amerikanen som är ny i familjen och inte van alls med vår nordiska fylla tänker om detdär? Hoppas det inte var hans första besök hos er? Förstår det blev svårt att få till nån julstämning efteråt, en jul som kunde varit så fin med alla samlade som istället faller som en pannkaka man fort vill glömma. Vilken tur du nu har ditt eget boende, din man är i ett så dåligt läge så det finns nog inte mer du kan göra om han inte själv förstår att ta itu med sitt drickande på allvar.

Stor kram till dig, se nu till att blockera honom på telefonen så du får ha helgen och nyåret ifred!

Hej Firstep

Välkommen till oss. Du är en av alla anhöriga där ute som kämpar och har kämpat länge, utan att ge upp. Du har haft mod att lyfta din oro och problematisera din partners alkoholkonsumtion. Du undrar också hur du ska kunna förmå din partner att förstå att alkoholen faktiskt förstör er relation, påverkar föräldraskapet negativt och såklart försämrar hans hälsa och kan leda till beroende. Den situation du beskriver från förra veckan låter skrämmande och är precis som du säger svår att förstå utifrån hans perspektiv. Jag gissar att han själv inser att det inte är den typ av partner eller förälder han vill vara.

Trots dina försök att vara hjälpsam så har det inte lett till förändring i en positiv riktning. Det låter som att du närmar dig ett beslut att faktiskt lämna relationen och skapa andra förutsättningar för dig och dina barn.

"Jag vet inte hur du vill förmedla, har förmedlat dina tankar till din partner. Ett förslag (om du inte redan gör så!) är att använda sig av jagbudskap, speciellt då det finns ett ultimatum med. Det kan förmedlas så här:
Förra veckan då du kom hem berusad var det något som liksom sprack i mig. Jag såg en skrämmande framtid framför mig och det väckte en sorg. Vi har så många fina år tillsammans och jag har länge haft hopp om att vi även ska få många fina år framöver samtidigt så fastnar vi när vi talar om alkohol. Vi har olika erfarenhet och kanske olika tankar om vad som är rimligt då det kommer till alkohol. Detta är inte rimligt för mig. Jag skulle så gärna vilja veta vad du tänker om vad som är rimligt. Vad som ska behöva hända för att du ska känna oro. Som partner, som förälder? Inte för att ställa dig ”mot väggen” utan för att jag uppriktigt ska kunna ta beslut om hur min framtid ska se ut. Jag gissar att du tänker mycket på detta också men att det kan vara svårt att tala med mig om det. Jag har tankar på att lämna vår relation som det ser ut nu. Det är inget "hot" utan ett försök att bjuda in dig till mina tankar och känslor. Jag finns här nu"

Det här är såklart inget "facit" och jag känner ju inte dig utan mer ett exempel på "jagbudskap".

Jag hoppas att din tråd får fart, det kan ta ett tag och jag hoppas att du stannar hos oss för du beskriver så tydligt något många kan känna igen sig i och har varit med om. Tack.

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Oj vilka hemska dagar du igen genomlevt! Det är så starkt gjort av dig att ta dug ifrån mannen, inte vänta ut hans härjande utan bryta genom att åka! Fortsätt ringa på alla bostäder du bara kan och kanske du kan stanna där ni är ens för några dagar? Åtminstone över nyår då spriten brukar flöda.. Sänder dig en stor kram från en som varit där du är och vet hur arg, upprörd, ledsen och nedbruten man känner sig i den paniken när man inser man bara måste ut ur huset till vilket pris som helst!

Tack ❤️ Ja d va väldigt skrämmande situation o kändes hotfullt även mot barnen vilket var den största anledningen till att nu är det nog. Han har ringt x antal ggr redan o sista var att kom jag inte hem med barnen så skulle han komma o hämta dom. Jag tar det som ett hot och ett desperat försök att bara få hem oss mer än en handling denna gång och stålsätter mig.
Det finns ingen annan utväg nu än var för sig

Tack för fin läsning!
Önskar dig god fortsättning. ?

Så sant att beslutet måste komma ifrån mig själv, har tagit mig många försök att förstå det. Går aldrig att bli nykter för någon annan skull eller att lägga över ansvaret på någon annan.
Härlig inblick i ditt julfirande// kram Strulan??❤️?

Skjutsade dottern i morse. Kom hem och somnade om.

Igår gjorde jag som du sa, MM, läste i min egen tråd.

Igår var ingen bra dag. Då tittar dottern på mig och säger "Jag älskar dig, mamma". Jag hulkar och hon kramar mig. Jag måste göra barnen stolta igen. ?

Jag gissar att det var skrämmande inatt och att du var mitt i en rytande känslostorm samtidigt fann du ditt inre lugn och tog ett klokt beslut. Du har även tagit ett mer långsiktigt beslut. Det räcker nu. Det är dags för dig och dina barn att se en annan framtid. Berör. Jag hoppas att vi här på forumet kommer vara ett stöd för dig under den processen. Vi finns här.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack Janus!
Det värsta tycker jag är att för många hade det inte varit en stor grej egentligen. Jag blev bara extra glad och pratig. Men för mig är det hemskt. Jag mår så dåligt av det. Jag har aldrig varit en elak person mot barnen eller på något sätt otrevlig när jag varit onykter. Men det är ändå fel. Hela jag är fel. Ångesten river i mig. Och det är det som är mitt problem. Att varje gång jag dricker, oavsett hur mycket, oavsett vad som händer får jag ett ångest påslag som om jag hade kört ihjäl någon på fyllan. Mycket till stor del för mina minnesluckor. Som jag alltid får. Utan undantag. Jag mår så himla jävla dåligt nu. Fattar inte varför jag gör såhär mot mig själv och min familj.

Jag överdriver allt. Självklart. Men för mig känns det som jag i princip kört ihjäl någon på fyllan fast jag bara blivit full och glad. Och lite högdjudd. Det är inte normalt. Man ska inte må såhär.

Trodde jag skulle klara det. Trodde att jag har ju varit nykter ett tag nu. En öl går väl. Ett glas vin går väl. Men det går fan aldrig.

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet.

Det är bra att du vill och kan skriva om det som händer. Att ha leva i en relation där du är rädd och kanske isolerad påverkar dig naturligtvis hela tiden. Jag hoppas att du idag har möjlighet att kanske ta kontakt med någon som kan vara ett stöd för dig. Att vara utsatt för psykiskt och/eller fysiskt våld är ett trauma och du kan behöva stöd i att hantera det. Ett steg kan vara att tala med en vän eller anhörig som du litar på. Ett annat steg kan vara att exempelvis ta kontakt Kvinnofridslinjen som har stor kunskap om detta. http://kvinnofridslinjen.se/ , 020 505050, öppet dygnet runt!

Fortsätt gärna skriv här, du är klok som sätter ord på din situation, det är ett viktigt steg.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack för fin hälsning fine SuperSigge ?

Jodå, nästan helt vit julafton, helvit 25/12, minsta glöggslutten igår och idag blir jag vit och fin. Älskar julmust och den 0 %-iga IPA:n från ICA. Så glad att alkoholen just nu inte är en trigger men tänker hålla nollan nu en längre period ? Jag mår så bra då !!