Senaste kommentarerna i forumet

Tack Torn, Jempa och Andrahalvlek!

Jag har gått omkring länge nu och tänkt "F*n att jag sabbade så många nyktra dagar, jag var ju så nära ett halvår och så sumpade jag ALLT!
Jag har inte ens kollat hur många dagar jag faktiskt hade för det är ju meningslöst, de är borta.

Idag känner jag mig glad över att jag är på dag 7, imorgon kommer jag att fira en vecka (!), något jag klarat med hjälp av ert stöd här på forumet :-)
… och kanske...
Jo, nu har jag faktiskt räknat, jag har 170 dagar i en följd under hösten-vintern som stöd i ryggen också.

Så, jag går mot vecka två med en erfarenhet av 177 dagar. Vilken lyckost jag är :-)

Kram alla!

Du gör det superbra..??..Ta vara på alla små guldkorn du hittar och känner..Rätt vad det är så blir det guldklimpar..Stor varm ?-ig Kram?????

...för konkreta råd.
Jag har börjat läsa din tråd nu med stor behållning!
AA verkar ju vara ngt väldigt bra - i grunden - som hjälper många. Sedan är det klart att det måste handlar om vilka människor man möter - och att man kan ha mer eller mindre tur där. Har en avlägsen vän som går på AA och hon säger att detta med att känna stark identifikation med medlemmarna i gruppen var viktigast för henne - i början, Efter ett tag tyckte hon att det spelade mindre roll - själva formen, samtalet, mötet ...var det viktiga.
Jag är lite rädd för att gå ...kanske rädd för att det inte ska ge ngt ( vad gör jag då?)
Men kanske bra att även kolla ngn beroendeklinik. Jag har ju aldrig druckit så att jag fått abstinens osv...och hade bra levervärden så sent som för ett halvår sedan.
Det jag skulle behöva är nog mer samtal ....kanske.

Åh tack! Känns så himla bra att ha hittat hit. Klarar inte av att göra detta på egen hand! Men nu ska det ske!

...blir nästan tårögd av era inlägg.
Och sant - skuld och skam - vad gör det för gott?
De känslorna gör mig ju bara självupptagen och ömsom passiv ömsom triggad till ngn sorts överprestation som inte gagnar någon - inte i det långa loppet i alla fall.
Jag tror på det du skriver om ’vilan’ Se Klart...att den kommer - fast i andra former - och jag hann ändå nudda vid det...som nykter.
Just nu vill jag sätta som mål att vara nykter i ett år. Men är det inte lite övermodigt ...när jag inte klarade mina tre månader?
Så jag börjar där. Börjar om. Tre månader.
Känner ändå att jag har med mig den nyktra perioden i bakfickan....erfarenheterna, samtalen här.
Jag har nu också sagt till vänner att jag ska hålla mig från alkoholen under en period ( skyllde på vikten). Till min man ( oäkta och vi bor inte tillsammans) och min bästa vän säger jag precis som det är. Det känns odramatiskt. Min man och jag har en tradition av att inte dricka alls....han drack för mycket som ung och är sedan länge - inte nykterist - men aktsam vad gäller alkohol. Själv var jag ju sen i starten - drack nästan inte alls innan jag fyllde 25 och började dricka problematiskt först när barnen flyttat hemifrån.
Solen skiner i dag och träden har slagit ut - några helt och andra står liksom och överväger... i den småkyliga luften med de små knopparna sprängfyllda av kraft.
Det är inte jag - sprängfylld av kraft:-)
Men inte motsatsen heller.
Jag vill så rysligt gärna fixa den här resan ....och känner mig - just nu - ganska glad och lugn.
Och tacksam över att ha tagit mig in här igen.
Ska försöka att hålla igång den här tråden nu.
En dag i taget.

Det är något speciellt att skapa med händerna. Väldigt mycket mindfulness.

Jag är en beroendeperson. Kan bli beroende av vad som helst. Nu är det alkohol (såklart), mobilen, snus, sociala medier, patiens på telefonen, läsa. Tidigare har det varit supernyttig mat, träning, glass, alkohol (igen), vaniljmunkar, spela på travet, städa. Allt har missbrukats på gränsen till tvångsmässigt. Jag är verkligen en allt eller inget person. Upp och ner som en jäkla jojo.

Funderar på om det går att använda min beroendepersonlighet att bli beroende av bra saker. Yoga, laga mat, meditation, promenader och löpning. För att brainstorma lite fritt. Det svåra med beroende är att det brukar inte bli det man väljer som man blir beroende av. Men skam den som ger sig. ?

Jag gjorde ju precis likadant när jag berättade för dottern. Sa att jag nu fullt ut förstått att mitt psykiska mående försämras av alkohol, och därför har jag slutat dricka. Och det är ju hundra procent sant!

För varje vecka som går blir jag mer och mer stabil i min nykterhet, och jag tror att jag gärna pratar om mitt alkoholmissbruk öppet så småningom.

När det känns rätt helt enkelt. Och jag känner ingen press att berätta bara för sakens skull. Gör jag det så gör jag det för att hjälpa någon annan - en olycklig medsyster eller medbroder.

Min dotter behöver aldrig få veta den nakna sanningen, och det behöver inte din gubbe heller.

Kram ❤️

Inne på dag 18 som nykter. De 2 första veckorna gick över förväntan. Tredje veckan kretsar allt kring alkohol. Tänker bara på det. Mår jätte dåligt. Jag mår ju bra som nykter egentligen och tacksam för att mina barn stöttar mig, men jag lever ensam och då kommer tankarna och mår dåligt.
När ska det vända? Vill bara må bra !

Inne på dag 18 som nykter. De 2 första veckorna gick över förväntan. Tredje veckan kretsar allt kring alkohol. Tänker bara på det. Mår jätte dåligt. Jag mår ju bra som nykter egentligen och tacksam för att mina barn stöttar mig, men jag lever ensam och då kommer tankarna och mår dåligt.
När ska det vända? Vill bara må bra !

Tack!

Nej hennes besvikna blick om jag hade valt att dricka idag. Den blicken hon haft den senaste tiden (innan mitt stopp) varje gång jag druckit. Såg den framför mig och då kunde jag härda ut tills systembolaget stängt.

Jag har precis gjort om mitt köksbord till ny arbetsplats här hemma.

Jag har lånat dotterns kontorsstol, som tidigare har varit min gamla stol på jobbet. Den som spar hon har ?

Funderar på om jag med hjälp av en pall på köksbordet kan stå upp och jobba för variationens skull ?

Jag har bra ljus från kökslampan, och dagsljus från köksfönstret. Har startat två nya videogrupper: videofika och videopausgympa.

Jag är redo för att jobba hemifrån från med måndag! Jag kommunicerar skriftligt 80 procent av min arbetstid och resten får ske på videomöte. Det ska bli bra ?

Älskar din bildliknelse med din nyktra soldat som patrullerar och håller koll - och absolut inte somnar på sin post, så att du får vila lite från att vakta din nykterhet.

Den bilden bär jag med mig idag.

Kram ❤️

Varför blev din äldsta dotter besviken? För att du inte ville dricka?

Grattis till 3 nyktra veckor, tjoho!

Sticka och virka är perfekt återhämtning för hjärnan! Det finns forskning på det faktiskt.

Det är något med att man sysselsätter händerna (finmotoriken) i kombo med att man planerar arbetet, koncentrerar sig (i alla fall i början, senare går det mer automatiskt) och att resultatet blir fint. Förhoppningsvis. Men allt man övar på blir man bättre på!

Jag lärde mig sticka och virka efter min första utmattningsdepression våren 2007. Hittade en grundläggande instruktion när jag googlade, och började försöka helt själv.

Sen dess har det blivit många sjalar, raggsockor och mössor. Ibland repar jag upp och börjar om. Det är själva hantverkandet jag är ute efter, inte lika mycket resultatet.

En del har jag gjort på beställning. Till äldsta dottern har jag gjort en dubbel trekantssjal med hål för huvudet (typ en poncho) i dubbelt garn. Jättevarm i ljust grått garn och stickad i rutor. Varje gång hon har den på sig blir mitt hjärta extra varmt ❤️

Jag har har virkat massor av smårutor till lapptäcken också, och en gigantisk rund filt i olika färger, av restgarner.

När man stickar och virkar kan man inte heller hålla på med mobilen hela tiden - och det är också nyttigt! Jag är helt klart mobilberoende, och det är min yngsta dotter också ?

Vilken härlig dag du haft! Höneblund är obligatorisk här med, behöver det.

Sticka! Det ska jag nog också göra, tack för att du påminde mig. Eller virka.. ska se vilka slags garn jag har hemma.

Tänk så mycket vi kan lära oss av våra barn bara vi är tillräckligt uppmärksamma och närvarande.❤️

Kram ?

Firar 3-veckorsdagen med ett krafttest som heter duga. Jag är som sagt inte så rädd för suget, jag förväntar mig att bli testad för att se vad jag går för. Det brukar gå bra genom att jag smakar lite på tanken, flyter med för att sedan säga Tack, men nej tack. Inte en chans att jag tänker dricka. Idag fick jag ta till "det tunga artelleriet", dvs min äldsta dotters besvikna blick. Trots det var det svårt. Men jag visste att jag bara behövde stå ut några timmar till - NU är systembolaget stängt. Inte lika bombsäker längre, men nykter idag och imorgon.

Frustrerad kram ?

Sov till kl 10.30. Låååång frukost med tre koppar kaffe, tidning och mobilsurfande.

Sen åkte jag och yngsta dottern till lite olika butiker, tittade mest och köpte litegrann.

Därefter fika hos ex-svärföräldrarna, utomhus och med god distans. Härligt i solen ☀️ Mysigt att prata med dem lite, det var länge sen vi träffades senast.

Spanade för fullt efter sädesärlan, som verkligen borde ha kommit nu och alltid brukar spatsera på asfaltsplanen nedanför huset. Säkert vårtecken. Fick tyvärr inte syn på den. Den som brukar bo just där måste ha dött.

På vägen hem såg jag dock två tranor - också ett säkert vårtecken - och en ormvråk som satt i diket och mumsade på något trafikoffer.

Nu vila och ta en höneblund ? Varje bra ledig dag innehåller en timmes höneblund!

Senare ska jag cykla - och idag blir det en för mig halvt okänd runda. Jag har länge haft span på en grusväg som jag undrar vart den kommer ut. Idag ska jag få veta. Kanske är det en återvändsgränd, och då får jag bara cykla lika långt tillbaka.

Sen blir det rester från gårdagens hämtmat ihop med dottern framför tv:n. Hon bestämmer vad vi ska titta på och sannolikt blir det något av Astrid Lindgren, vars figurer hon har älskat i typ alla sina 20 år.

Köpte garn idag och ska börja sticka mig en tunn rundsjal ikväll. En sjal som kanske i nödfall kan användas som munskydd, om jag viker den dubbel och lyckas sticka den riktigt tät.

Jag känner en helt annan närvaro ihop med min dotter. Vi har verkligen haft roligt ihop idag. Pratat och skojat, haft det riktigt mysigt ihop.

Hon är verkligen inte bortskämd med roligheter, och hon frågar inte efter det heller. Ett besök på ÖoB och fika är helt tillräckligt för henne en lördag. Hon har stort behov av vila när hon är ledig, titta på tv/dator och spela candycrush. Hålla kontakt med sina vänner på Messenger.

Hon lever verkligen här och nu och har hon bara människor som hon älskar omkring sig så är hon genuint lycklig. Hon är en glädjespridare och en livsnjutare till max.

Hon är min ledstjärna ⭐️

Bara det är väl värt det, att du kan skjutsa sonen så tidigt på morgonen utan att vara bakis eller oroa sig för sin alkoholhalt. Skönt att veta att man kan köra ifall något skulle hända...

Aj då, ryggont är inte kul. Har du fortfarande en strykbräda som arbetsbord?? Det där med vikten är det ingen fara med så länge man inte ökar på för mycket. Hoppas att du ändå klarar av att fixa med frösådden.

Kram ❤️

Tack! Blir glad att höra att du blir peppad? Skönt att du är på G igen såg jag i din tråd.
Ja du Se Klart, tänk vad vi har åstadkommit hittills.?
Känns väldigt bra just nu, och just att man märker att man inte får något sug när det är tufft gör
att det känns ännu bättre. Hade ju en formsvacka förra helgen, men att börja dricka fanns inte på kartan.
Något "normalt" återfall är jag inte orolig för, däremot om tex ett av mina barn nu plötsligt skulle dö i
i en trafikolycka så vet i sjutton hur jag skulle reagera. Men sånt är ju inget man går och tänker på, eller går att testa.
Mitt mål och min vilja är att vara nykter för all framtid, men jag "kör" på "tillsvidare". Hur känner du själv?

Härligt att ni gillar fisk!? Jag tycker det är gott, och så är det ju nyttigt också.
Ha-ha Andrahalvlek, många frågor där. Jag kan nog det mesta som handlar om fiskar och skulle kunna skriva
en mastodont utläggning här, men för att ta det lite kortfattat så är svaret på dina frågor att makrill finns i västerhavet och en liten bit in i Östersjön. Mört och braxen finns i sötvatten och bräckt vatten.Torsk finns i västerhavet och i Östersjön men har minskat kraftigt i Östersjön de senaste åren. Lax finns i havet, även hela Östersjön, den går upp i älvar för att leka och finns även i Vänern. Dessutom finns den inplanterad i flera andra insjöar, tex Vättern.

Nu ska jag ut och plantera ett nyinköpt päronträd?

Ha en fortsatt bra helg!

Hej Kattis3!

Jag ska lova dig en sak, och det är att det kommer att bli bättre och bättre med tiden.
Om du plockar bort alkoholen så kommer mycket av dina problem att själv läka.
Sen finns det självklart problem som man behöver professionell hjälp med.
Jag pratar av personlig erfarenhet, då jag inte druckit en droppe på över 15 år.
Du ska vara stolt över dig själ, som påbörjat denna resan.

Mvh Bo

Hej
Ja allt fungerar fortfande bra med att inte ta det första glaset, är så nöjd med mig själv. Nu är det ju helg igen och maken dricker och frågar om jag inte ska ha ett glas.Tackade nej igårkväll iallafall inga problem alls. Men oftast så känns det som att det kan det fungera bättre när vi är hemma själva. Ha en fortsatt bra helg alla där ute. :)

Kram

Tänkvärt det du skrev om skam,att det är en larmsignal.Tack!
Just nu är min signal svagare än förr då larmade det 24/7.
För varje dag som går är vi närmare den nya tid som väntar oss.?Så Heja dig Se klart!?
Kram Pilla

En liten bok skriven utav Daniel Sundström som tyvärr miste sin ena bror till missbruk. ?

Vi har en jobbig situation i familjen just nu. Svärfar fick ju cancerbesked i december och nu verkar vi plötsligt prata om dagar... ?

Igår var den jobbigaste dagen under dessa veckor som passerat. Fick ett stort sug efter alkohol och jag började " se allting i bilder" såg framför mig hur en individ försökte övertala mig att ett glas inte gör något osv. Har haft knep genom åren när jag inte vill att ett begär tar över, oavsett begär. Brukar då falla in i olika terapier, kan vara allt möjligt mellan himmel och jord. Igår så nörda jag ner mig i olika datorprogram som kräver fokus och närvaro i situationen. gick bra och känns bättre idag lördag...

Tack för kloka ord!
Just nu landade jag i mitt mysiga hörn med vinden utanför. Går just nu inte att få värmande solljus ändå när det är molnigt o blåser kallt.

Ridlektionen är över, mammorna var lika sympatiska o trevliga som vanligt. Jag vet att de vill ha med mej i sin gemenskap men jag nöjer mej med 45 min i v även om vi har lika åsikt i mycket. Alla har prepubertala flickor, 2 är frånskilda o en har som jag man o 3 hemmaboende barn fast de är yngre än mina. Vi firar tillsammans när nån av tjejerna fyller år o 2 st av dem ska börja på samma skola som min dotter går på i höst. Känns som ett av mina ankare här i livet just nu. Kanske därför jag låter det vara så o träffas inte o går ut o går med dem i veckorna, åtminstone inte än.
Hallen får vara en stund, jag hittade en krok i taket att hänga drivveden på blev fint men jag ska inte gör mat där just nu känner jag.
Dotterns bästa kompis ringde när vi var på väg hem så hon har nån att hänga med idag också. Det är en kille hon känt sen sista året på dagis och de är verkligen innovativa o självständiga på ett bra sätt när de leker. Är rätt glad över att hennes bästis är en lättsam kille, hon hade ett gäng tjejer förut som hon umgicks med jämt o säga vad man vill men tjejer kan bli väldigt bitchiga i tidig ålder faktiskt...

Har förstås riktigt dåligt samvete för barnens skull, mer än det där mamma samvetet som plågar en ändå. De är ledsna o deppiga över att jag inte orkade med livet längre men glada över vår nykterhet nu. Störst chock var det för dottern som är yngst, hon fick komma ur den där bubblan att mamma finns alltid här för dej då hon inte känner till någon som dött sen tidigare. Killarna har varit med om att förlora en vän i en olycka... Vi har inte orkat prata så mycket runt det men eftersom självskadebeteende medför en orosanmälan fick vi åka till soc hela familjen och prata. De skulle återkomma om de tyckte att de måste starta en utredning. Jag sa till barnen att de gärna fick prata själva om hur de mådde utan mej o maken om de behöver, och tar gärna emot all hjälp som erbjuds. Känns bara skönt om vi får hjälp med sånt. Nyss var en sömndrucken 15-åring här o kramades o pussade på kinden innan han skulle ockupera toan. Sen frågade han om dörren skulle vara stäng eller öppen och när jag svarade öppen tog han ett glädjeskutt eftersom det betyder att man får komma in till mej även om jag huserar i hörnet ett tag.?