Senaste kommentarerna i forumet

Som vanligt så har du rätt Mirabelle, försöker lämna så mycket som möjligt av tankarna för nu. Behöver bara få andas lite ?

I dag känns för övrigt som en vanlig dag, påväg till jobbet och har ingen huvudvärk eller hunger. Skönt att det lagt sig nu, det är som att avvänja sig från A, det tar några dagar innan man orkar leva ?

För övrigt är det jobbvecka 2/3 from hell, två arbetspass 12+h och mycket inbokat. Men skönt att tiden går mest.

I dag väljer jag att inte dricka, istället ska tänka positivt och njuta av goda samtal

Nu morgon dag 2, var orolig för att inte kunna sova utan vinet på kvällen men denna natt gick ok.
Har hållit upp förut o vet ju att några dagar inte är så svårt men sen när man börjar tänka att nu har jag varit duktig så nu kan jag dricka lite vin...men direkt hamnar man tillbaks i den onda cirkeln...just det vill jag undvika denna gången ☺️
Ha en bra o nykter dag alla där ute ?

De första dagarna kan vara knepiga men det blir bättre. För mig har raska promenader hjälpt, att driva bort den krypande oron/ångesten. På natten lyssnar jag på poddar om jag inte kan sova. Att läsa här är också bra stöd för fortsatt nykterhet.
Heja dig!

Vilken toppenbra o skön kväll det blev ?? känslan att vakna utan baksmälla är fantastisk ?? ha en toppenfin början på veckan ?? kram kram

Just nu, MEN, jag är medveten om att det är lätt att falla tillbaka. Det är ett dagligt arbete för att må bra. Idag ska jag på akupunktur/kinesologibehandling. Så spännande och roligt. Mitt paket med vitaminer har nu kommit och jag hoppas de ska hjälpa mig att få vara frisk. När jag är ute mumsar jag även i mig rönnbär och lingon.

Jag har inte så mycket att skriva nu, men ska läsa lite i era trådar varje dag för att hålla mig på rätt spår. Det är nog viktigt för mig att hålla mig kvar här.
Kram

Jag har druckit idag. Jag har sambo och två små barn. Så jävla dumt. Massa ångest och känner mej som en jävla looser. Hoppa vinet så slipper du det!!

...är att överföra min bakfylleångest till mina barn.
Svårt att avgöra om det är en bra egenskap eller inte, kanske är den genetisk.

Min gamle far var absolutist, hela sitt liv, min mor påstår att farfars supande skrämde honom som liten.
Pratade med henne igår om det, och även han blev hånad för sitt nyktra leverne,
”tänka sig att hon inte kunde ta sig an en man som inte kunde ta sig en sup då och då...”
Så misstänksamheten har vi båda fått uppleva, min far och jag, men inte samtidigt eftersom jag blev nykter efter hans död.

Men för ett återkomma till vad jag har lyckats med, jo sprida den vidare till mina barn, bakfylleångesten...
Sorgligt ja, men kanske nödvändig...
Min dotter hade ett par präktiga rotfyllor, och fick ångest dagen efter, hon har definitivt tagit det väldigt lugnt efter det.
I lördags morse kom grabben hem halvfem på morgonen, vaknade fortfarande på förmiddagen med en hemsk ångest.
Han kunde inte sova för i hans huvud snurrade det en massa tankar om vad han hade gjort under natten.
Han hade lyckats ringa en kund och skickat en massa dumma mess på natten, han vred sig i ångestkrämpor i soffan.
Jag såg på hans minspel att han inte mådde så bra, kände igen mig totalt.
Han tog en dusch men inte heller det lyckades dämpa hans oro.
Satte sig i utemöblerna på baksidan med en kopp starkt kaffe, såg ner i golvet och jag såg att han skämdes...
-Jag kommer att bli som du pappa, sade han..
-Vadå svarade jag.
-Jag kommer bli nykterist i framtiden, precis som du...
Nänä fortsatte jag, bli inte det, det är skittråkigt, lär dig dricka med måtta bara...
Tillsammans med frugan berättade vi om vänner som inte klarar av spriten längre och som vi klassificerar som alkisar.
Och att vi inte umgås med dem längre för att det bara var alkoholen som band ihop oss, vi skapade en förändring, för vår egna skull.

Han suckade och tyckte nog att livet sög ordentligt just då, jag kände empati och förstod hur ångesten grävde i hans mage.
Ja det gör ont, det går över med tiden tills han har fått lite distans till det.
Han berättar om mer dumheter som hände, vi försöker varken trösta eller på något sätt släta över det, han måste få bearbeta det själv.
Vi kunde bara berätta ur våra egna erfarenheter, och hur det lindras lite med tiden.
På kvällen skulle vi iväg på femtioårsfest, så det var mer kalas på gång, men han bangade inte, han följde med trots den hemska baksmällan.
Inte tog han en endaste droppe med alkohol, ingen återställare eller försök till att lindra ångesten med mer alkohol.
Tvärtom var han väldigt öppen med sig baksmälla och ångest bland gästerna, några skrattade åt han och andra kände medömkan.
Först på söndagen blev han lite piggare efter att fått lite mera sömn, men oron gnagde i hans kropp, han var inte samma glada kille.

Vet att sådan här brakfyllor brukar dämpa hans drickande framöver, frågan är väl bara hur länge?
Men hoppas på att han finner en gyllene väg till att få ett bra socialt drickande, ett som fungerar framöver.
Självklart måste de unga få trampa i klaveret några gånger tills de finner sina begränsningar, för vissa tar det lång tid ..

Men det gör ont i ett faders hjärta att se sin egna son ha en sådan ångest, en självupplevd sådan, som fick mig att resolut sluta dricka själv.
Jag vet att det gör ont, ja helvetiskt ont och att det med tiden blir värre för att sedan aldrig sluta helt.
En livserfarenhet som jag inte vill att de själva ska få uppleva utan kan bromsa sitt drickande i tid.
En svår balansgång som inte alla klarar, ibland undrar jag inte om det ligger i generna.

På femtioårsfesten då?
Tja fem flaskor alkoholfri öl på fyra fyllchaffisar säger ju lite om hur dåligt omdöme de hade, dålig framförhållning.
Flaskorna var ju avsedda för mig, men jag fick dela med mig av dem, alla vill inte dricka sötsliskig läsk på fester..
Två tredjedelar gick hem när det blev för kallt och ruggigt på sena kvällen, resterande kvalade sig till A-klassen och fortsatte resten av natten och efterkommande morgon med en vidhängande bakfylla.
Fick lite bilder skickade till mig nästföljande dag med hur man hade staplat grejer på ett sovande ansikte, klassiska fyllbilder.

Själv har jag också magsmärtor men av helt naturliga orsaker, skönt att veta.
Några dagars tarmvila med fasta läker ut allt elände, det händer någon gång per år och jobbigast ör att sitta och räkna tuggorna när andra äter och magen knorrar frenetiskt av hunger och samtligt tvärlåst.
Idag var det ett födelsedagskalas till, och alla go’saker på kaffebordet rev i suget, men det var fortfarande bara ett hungersug trots allt.

En helg ett liv, man känner att man lever i vilket fall, och visst är det skönt att jag fortfarande ser problemen större med att dricka alkoholen än glädjen att få dricka den.
Tio och ett trekvarts år, still going strong.
Men det är dock mycket tack vare att andra forfarande dricker den som håller min övertygelse uppdaterad.
Hade jag inte sett nackdelarna eller inte velat sett dem, så vet man inte hur det hade gått.

Tack min son för att du offrade dig i helgen, det stärkte mig ett tag till, men jag hade helst sett att du hade sluppit.
Och tack den tredjedel som stannade kvar på femtioårsfesten och festade resten av natten, era bilder stärkte mig också ett tag till.
Jag vet hur ni mådde, och jag kan inget annat säga att ni förtjänade det, det var en risk ni tog i beaktning när ni inte insåg era begränsningar.
Lätt att bara efterklok, bättre att vara för-klok.

Nästa uppdatering redan om fyra dagar, då vi har firmafest på jobbet, och jag vet redan vilka som är lågoddsare.
Man ser så mycket man egentligen inte vill se när man är nykter, den verkligheten som inte dimmas genom en berusad syn.
Skrämmande men verklig, kanske jag är dum som fortfarande väljer att gå på fester, vad tror ni?

Tjopp!

Berra

Söndagkväll. Börjar närma sig midnatt. Har varit uttråkad hela dagen och vill inget annat än ta ett glas vin. Har försökt sova för att sova bort det men kan inte. Känner även de negativa känslorna som kryper sig närmare och som jag vet alkohol kan driva bort för en stund...

Ja jag är själv orolig. Trodde aldrig det kunde bli ett sånnt här helvete när man valde att flytta.. lugnare idag men kommer helatiden in på samma saker. Jag säger bara att det inte är någon ide att vi diskuterar för vi kommer inte fram till något.. jag ska ta tag med psykologhjälp så fort jah kommit härifrån.. tack det värmer ?

Låter som en superhärlig kväll! ??

Kids känner sig ju odödliga, medan vi vuxna har fattat att livet faktiskt tar slut någon gång. Kanske är det bara det?
?

Orkar inte se
orkar inte höra
Inte känna
det jag känner nu

Vill inte plågas
Vill inte vråla 
ut min desperata 
frustration.

Vill inte känna 
hur hjärtat 
krampar
när ångesten 
tar sitt hårda tag..

Jag vill leva.
Jag vill älska. 
Ge mig hän 
utan hat.

Ett sviket hjärta 
kan inte läka
om den får leva 
med konstant svek.
i känslornas slakthus
varenda dag.

Det trasiga liv
jag levde..
kan inte läkas
om jag stannar kvar.

Det är över nu.

Jag gör ett avslut 
tar mitt hjärta
Kastar bort 
min frustration.

Jag ser på dig 
en sista gång

Jag räddar 
min själ.

Tar klivet ut

Jag går..

Vår ambassadör :-)
Vänligen Li-Lo

Två öl var en bump i vägen. Men huvudsaken är att du inte kastar in handduken för det, utan ser det som ett steg på vägen till din stabila nykterhet. Dra lärdom av det, utan att förebrå dig själv! Lärdom: ha inte alkohol i huset.
Alkohol är beroendeframkallande för människor. Du är människa. Det tyder inte på svaghet att du drack, utan på att du inte ska ha alkohol hemma.

Jag tänker att huvudsaken är att du och din man pratar med varandra, inte vem som sätter igång samtalet. Folk är olika bra på olika saker. Snacka lugnt och sakligt med fokus på dina egna känslor. ”Jag känner såhär när du gör såhär” istället för fokus på ”du ska alltid” etc.
Och ja, ta hjälp utifrån! Guld värt.
Kram!

Har med två tonåringar här hemma en 14 o en 18 (killar båda) man kan tro att dom tror att dom bor på värsta all inclusive hotellet o inte en krona har dom betalt för det heller ?? förstår din känsla att man tjatar o säger samma sak om o om igen...man får bita sig i tungan o upprepa mantrat jag ska inte dricka något vin det är inte vört det...
Tryggt att höra av Mirabelle att det blir folk av dom ?? ja man hoppas ju o tror att man fostrar små bra människor men undrar hur dom tror att dom ska få mat i sig tvätta städa diska o hushålla med pengarna...den som lever får se! Styrkekramar till oss tonårsföräldrar vi behöver det ??

Igår hördes inte jag och min vän av på hela dagen. Idag tänkte jag att han får höra av sig först, inte jag. Det gjorde han till slut, vid 20-tiden. Då inser jag att vi inte hörts på typ 48h och att det är det längsta uppehållet sedan vi började prata med varandra för två månader sedan. Inte så konstigt att varma känslor växer fram när man har så tät kontakt. Jaja, jag tror jag kommit i någonlunda känslomässig balans nu. En dag i taget... ⚖️

Tack fina vänner!
Jo, visst kan det kanske vara okej att få vara lite tråkig...? Just nu är jag snäll emot mig själv och tänker att i stort sett allt är okej (lite dåligt humör, att det var länge sen jag tränade, att jag sover extra länge osv osv) så länge jag inte dricker. Och det gör jag ju inte! ?
Försöker verkligen att bara vara ärlig. Dels för att det är så mycket enklare (om man talar sanning behöver man inte ha bra minne), dels för att göra det svårare för mig att börja dricka igen någon gång - och också för att kanske inspirera någon. Jag tror ju på fullt allvar att ett liv utan alkohol är ett bättre liv.

Men i morse när jag vaknade alltså. Huuuu. Hade SÅN hemsk huvudvärk. Det var nog den värsta jag har haft i hela mitt liv (inklusive alla baksmällor). Jag nästan kräktes för att jag hade så ont. Vidrigt!
Tänk om jag hade druckit igår? Då skulle jag ha haft världens ångest och tänkt ”varför drack jag igår?!”, men nu visste jag ju att det var synd om mig på riktigt. Det var inte självförvållat.
Lyckades hitta någon gammal mega-smärtstillande jag fick efter en operation, så tog den och efter ett tag lättade det. Befrielsen!
Sen kunde jag ha en bra dag. Gjorde hela min söndagsprepp: tvättade massor, bytte lakan, lagade mat inför veckan och gjorde ny granola. Och hann med en tur till badstranden med ungarna! Guldstjärna till kissekatten.
Så trots dålig start blev det en bra dag. ??
Nu blir det snart sängen! Känns tomt att inte ha min utmaning att läsa (har gjort det varje kväll), men funderar på att börja ett nytt program. Kanske meditation eller något? Det är lite kul att ha ett 30-dagarsprojekt, och nu känner jag att nykterheten rullar på. Så kanske ska jag börja med någonting annat som stärker på ännu ett plan?
Vi får se.
Hoppas att ni har haft en fin nykter helg och att det blir en bra start på veckan som kommer!
?❤️❤️❤️

Vad är lite dricka igår kväll egentligen? Du har massa dagar bakom dig som är vita o fortsätter nu? En liten grop i vägen bara o sen fortsätta framåt ?? du gör det fantastiskt under omständigheterna tycker jag!! Superstark!! Ge dig själv en klapp på axeln istället för att klanka ner på dig!! Så nu går du vidare framåt ??
Jobbigt att maken inte tar initiativ till att prata ?? jag tycker som du det är verkligen han som ska börja prata (men kvinna som man är vet man hur det slutar...)
Tror familjerådgivning vore bra för er (såg en diskussion tidigare om man kunde gå till annan kommun - vi gjorde det jag o ex maken) testa för klart man inte vill öppna sig för personer man känner som i ert fall). En helt främmande person o båda får säga från hjärtat vad man känner o en som bara lyssnar - det är toppen!! (Ja i vårt fall var ex mannen för dominant så han styrde samtalet) men tolkar att din man är lugnare.
Sov riktigt riktigt gott o hoppas du får en lååång natt med sömn ☁️☁️ Kramar om ?? glad att mina ord gjorde dig glad tidigare ?? kan man vara till hjälp o stöd vill jag gärna vara det ??

Bra inställning och det är precis vad du kommer att få nu. Jag gläds med dig?

Låt inte hans ord fastna hos dig. Jag brukar tänka att det är en spegel mellan oss och det är han själv han pratar om. Det enda de vill är att såra så mycket som möjligt men låt det bara studsa tillbaka.
Du är en fin person med känslor som inte ska behöva höra något sånt.
Flytta till din lägenhet och njut av stillhet och låt honom ta hand om sig själv.
Kram?

Lugn bara lugn, det blir folk av dem allihop i slutänden. Vi må bli skalliga av att slita vårt hår över dessa egensinniga varelser som även kallas tonåringar, men de blir klokare vart eftersom. Det jag har lärt mig av resan är att när de börjar bli sexton sisådär så är det dags att släppa kontrollbehovet och coacha från sidlinjen. De gillar djupa samtal, men kan de spåra minsta fördömande så sätter de hälarna i backen och gör precis tvärtom. Så, öppenhjärtiga samtal, där du som lågaffektiv vuxen hjälper till med konsekvenstänket. Väljer du si, blir följden förmodligen så. Väljer du så, blir följden förmodligen... osv. Sedan ta ett stort kliv tillbaka och ha is i magen medans de gör sina val med öppna ögon och hanterar konsekvenserna. Förr eller senare väljer de behagliga konsekvenser framför obehagliga, för att de går på sina nitar och mognar i processen.

Grymt bra jobbat!! Starkt att deklarera på en middag att man inte dricker mer o få igång en bra diskussion om den konstiga normen som finns ?? you go girl!! ??
Du är toppenstark fortsätt så så kommer det gå som en dans!! Kram kram ??

Tja, så kan man ju summera det. Och visst har jag gjort bra grejer med. För mig och barnen. Och jag får väl ge mig den där klappen på axeln trots allt för en stor del av helgen..och inte banna mig för hårt för den stunden när jag valde att dricka. Hursomhelst, är det en ny dag imorgon och det ska bli skönt att komma hemifrån..
Mannen min har inte tagit några initiativ till samtal..och inte heller jag.. eftersom att jag vägrar vara den som gör det. Barnsligt kanske..och i slutändan kanske jag ändå måste göra det eftersom jag inte mår bra av att gå i det så här heller..
Nåja, nya nyktra tag blir det/är det iaf oavsett?!
Kram och godnatt
/Fibblan ?

Välj att fokusera på att imorgon är det tredje dagen av nykterhet..?!
Och oavsett vad din mamma svarar, så känn dig superstolt över dig själv att du vågat vara så ärlig! Det är till stor hjälp att ha ngn IRL också, som vet vad man är i, och som kan stötta när det känns tufft. Så bra gjort - tänk vad mkt du hunnit med i nykterheten redan?! Det är en vinst du kan vänta dig framöver åtminstone..mer tid!
Mer tid, mer energi, mindre ångest och nedvärderande tankar när man är sann mot sig själv, piggare, gladare, tryggare, ja listan kan göras hur lång som helst..och så de små fysiska förbättringar som smyger sig på och som inte är att förglömma..lite mindre uppblåst, viktnedgång, fräschare hy, klara ögon etc..
Hur gick det då? Fått ngt svar av mamma? Ibland kanske man inte får höra exakt det man vill, hon kanske behöver tid att "processa"..hoppas det gick bra och oavsett som sagt..??
Kram
/Fibblan ?

Jag vill oxå vara med min nyktra pojkvän. Och har vart vid hans sida genom missbruksträsket i några år nu. Han har aldrig velat ta hjälp då tänker jag att då väljer han ju inte mig. Att komma på att man har ett problem och vill ta hjälp är ju kärnan. Så länge man inte är på den vägen så spelar det ingen roll vad du gör eller hur mkt du vill. För bollen ligger hos honom. Och om du och bebisen är viktigast så borde han välja er ellerhur? Förnekelsen sitter djupt jag vet. Man vill bara att allt ska vara som förr. Man vill att allt ska vara bra. Men när det inte är bra så får man inte bara stå brevid. Jag talar om eget misstag. Hålla under armarna och sopa upp hans misstag. Du kommer förlora på det och i framtiden din son. Säger inte vad du ska göra men att sätta ner foten tidigt är att föredra då kanske ni har en chans att lösa allt. Jag väntade för länge och just nu är mitt liv kaos. Vill tillägga att det är utan barn. Lyssna till din magkänsla den har oftast inte fel. Kram