Senaste kommentarerna i forumet

Jag är ny i forumet sedan 9-10 dagar, men läst här inne regelbundet sedan ett par år! Min absoluta botten - kraschen, infann sig nu i somras på min semester efter cirka 10 år med eskalerande vinpimplande! Det senaste året har det gått över styr totalt. Har inte delat med mig om min historia i min tråd ännu men det kommer, måste först smälta allt som hänt ett tag till! Nu 9:onde dagen nykter, och GoOn, tro mig, kan jag så kan du! ? Stor kram!

Du vet att det här är mannen du vill leva med. Bra ? Jag kan iaf lova dig en sak. Det finns INGET som stärker ett förhållande så mycket som att förhålla sig förlåtande och lösningsfokuserad i en situation där partnern varit säker på att hen genom sina gärningar satt sista spiken i kistan. Min man led helvetets kval med konstant ångest i många månader innan han till slut kröp till korset och lade korten på bordet. Till sin stora förvåning fick han möta medkänsla, förlåtelse och stöd istället för skilsmässoansökan. Han reste sig med nytt råg i ryggen och ordnade röran han ställt till. Han lyckades skadereglera mycket bättre än väntat och konsekvenserna blev inte så mörka som befarat. Vi gick ur eländet litet klokare, litet starkare och mycket närmre varann.

Bara önskar att det kunde vara ogjort..
Jag vill ju trots allt leva med honom, så blir väl till att plöja igenom..
Jag förstår var du menar Mirabelle, tack för du delar med dig?!
Och som jag gråtit Pellis. Åkte till jobbet trots nada sömn..såg värre ut idag än jag gjort vid ngt dryckestillfälle..
Riktigt tacksam dock över att veta för egen del att jag inget tagit och att kunna stå rakryggad mitt i eländet. Kollegorna måste verkligen undrat..
Och min äldsta konstaterade krasst när hon såg mig att jag såg trött och ledsen ut. Jag sa att jag var det också. Inga följdfrågor faktiskt och jag lät det vara så..
Kram
/Fibblan ?

Gråt ut. Sitt ner vid vägkanten och vila en stund. Sedan reser du dig och går vidare. Kram

Det låter som att du är under isen och behöver en hjälpande hand? Här på forumet hittar du massor av härliga empatiska människor, var och en med sin egen historia. Jag har tyvärr ingen riktig ”botten” att dela med mig av. Jag bara insåg att jag behövde förändra mitt liv och mitt sätt att sopa över problemområden genom att dricka vin i soffhörnet. Steg ett var att sluta dricka på negativa känslor som oro, maktlöshet, stress... Jag insåg rätt snart att det enda rätta för mig var att sluta dricka alkohol helt, för annars hamnade jag alltid där i soffhörnet och självmedicinerade med min vinare till slut. Och när jag slutade självmedicinera blev jag tvungen att ta tag i och förändra en del av de aspekter som skapade all oro, maktlöshet och stress. Kanske kan man säga att min botten var just det, att jag apatiskt lade mig platt och hällde vin över ångest och depression istället för att ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Men jag tror att du hittar tydligare bottnar om du läser runt bland trådarna i forumet. Kram och lycka till!

Ja... förändring tar tid. Det är otroligt roligt och intressant att börja förstå. Jag är väldigt nyfiken på hur jag kan bli mitt bästa jag. Jag gör mycket för att bli nykter på riktigt, inte med bara viljestyrka, utan inifrån. Läka. Bli lugn. Inte söka lycka eller känslor utanför mig själv.
Jag är nästan arg för att jag förstår att alkohol inte ens ger mig den härliga genuina lycka som jag en gång trodde den så effektivt gav mig. Så snabbt. Klunk klunk klunk. Ångestdämpande effekt. Så kortvarig. Långsiktigt ångestskapande. Jag har känt på att vara nykter, djupdyka i känslor och bara vara i dem. Lyckan finns där. Här. Nu.
Jag ska ”bara” hålla mig lugn på min väg. Minsta ministorm kan rubba lugnet och då kommer den djävulska illusionen om att alkohol skulle hjälpa mig.

Idag ska jag träna styrka. Stark kropp och hjärna motar djävulen. Det är en färskvara att vara nykter.

Dagens filosoferande. Snurrigt men läkande.
Kram?

Ja det är ju det. Hemskt att man låtit det gå såhär långt alltså. Men iallafall. Glömde ju skriva igår att jag är uppe i en månad ? Eller ja, 4 veckor? Hjärnsläpp, är väl samma sak ? Nej, 7*4 är ju 28 ?

Tyvärr, jag vill bara kunna gråta och det går bara om jag dricker. Så nu ser jag suddigt för alla tårar.
Tack för all support och fina hejarop.
???

Tyvärr, jag vill bara kunna gråta och det går bara om jag dricker. Så nu ser jag suddigt för alla tårar.
Tack för all support och fina hejarop.
???

Kära du! Försök släppa den där känslan att du sviker. Du är anonym här, och således även han. Någonstans måste man få ”pysa” när trycket blir för stort. Vad otroligt starkt av dig att inte ta till alkoholens falska tröst. Det är en riktig jävla skitsituation att upptäcka att ens livspartner fattat beslut (eller gjort misstag) som blir livsomvälvande för hela familjen. Då har man ett val att göra. Antingen anklaga, beskylla och skambelägga, eller fatta livskamratens hand och plöja igenom följderna tillsammans. Enade. Stärkta. Arg, besviken, ledsen och orolig måste man givetvis få vara. Det kan man till och med vara tillsammans, om man väljer att närma sig varandra i eländet, istället för att fjärma sig. Vet inte om du får ut något vettigt ur det jag skriver. Men jag gick igenom en liknande situation med min man, och det var typ så jag tänkte då... En stor kram får du iaf

Klart du ska dansa nykter! Du kommer ha bästa koordinationsförmågan på dansgolvet ju ? Du ÄR grym! Och du klarar dig galant utan gift, i vare sig luftburen eller flytande form. Kram

Ja. Nu har jag nått min botten. Snälla, finns det någon som vill dela med sig av ”sin botten”? Jag vill dela med mig, men har inte kraft just nu. Jag är mamma till 4 fantastiska barn. Någon med någorlunda erfarenhet?

Du står där i vägskälet och velar, för att sedan beslutsamt kliva vidare på den rätta vägen ? Jag vill också ha ett (ja bara ett enda) glas vin efter en tokintensiv dag där det mesta gick galet. Men litet blir efterhand mycket och mycket blir så sakteliga mer. Och sen sitter man där igen och måste sluta dricka. Och det är skitjobbigt. Nä, vi hoppar det. Av ren lathet om inte annat ?

Du lyssnar in kropp och knopp och möter dina behov istället för att trycka undan dem. Bra där! Mer av det vill vi se ?

...men shit vad trött jag är!!!

Känns inte rimligt att komma hem från jobbet och gå och lägga mig, fast idag gör jag just precis det! Kanske jag somnar o vaknar till senare, just nu orkar jag iaf icke vara med!

Fy vilken jobbig situation ? Jag förstår hur det kan väcka A-djävulen till liv. Är det nåt det aset älskar så är det att rida på oro och obehag. Vad bra att du lyckades stå emot! En nykter hjärna tänker ut bättre planer och hanterar påfrestningarna på ett bättre sätt. Även om det är skit att behöva hantera det alls. Kram

...säger ”hej”, vilken styrka mitt i skottdagen och ”maran” och svårt dilemma, när omtanke upplevs som svek, men jag tänker att du ändå vet, vet vad som är bäst, fast det betyder inte att det är värt energin. Allt beror på...hoppas du kommer fram till ett beslut som känns rätt, så du slipper våndas kring ”ska jag, ska jag inte”.

Vita ”skit-dagar” är allt ändå lite bra dagar ? Du är bra idag i alla fall ?

Nog går det att testa det mesta bara en gång utan att fortsätta. Det gjorde iaf jag under tonåren. Äventyrslystet skogstokigt yrväder i fel sällskap. Då kan det bli så. Men jag gillade inga av drogerna, och faktiskt inte umgänget heller, så jag studsade glatt vidare mot bättre äventyr. Med detta försöker jag säga att det KAN vara helt oskyldigt. Det jag inte förstår med din kille är lögnerna. Min man har alltid varit stenhårt emot droger. Inga bekymmer. Jag hade ju testat och insett att det bara var skit. Då var vi ju på samma sida. Inget att ljuga om. Jag skulle öht passa mig för att fördjupa ett förhållande med någon som visat sig ljuga för att behålla mig i förhållandet. För mig är det en riktig deal breaker att bli manipulerad så, oavsett vad saken gäller. Lycka till med funderingarna!

ja jag är trött på vinet. inte annars! Eller så är jag det i alla fall utan att veta om det. Haft en jättebra dag ändå sitter jag här och har redan hällt i mig en halv liter vin! Jag får väl börja imorgon, men då är det lillördag som är ytterligare en ursäkt:(

Så kul att ni tänker hänga här inne ni också så småningom ? Måndagsångesten är ju som bortblåst bara jag slår upp ögonen på måndag morgon. Det är det som är så konstigt, att motviljan kan vara så stor under söndagen för att sedan bytas mot ”laddad, taggad och startklar” bara sådär. Kanske är det utmattningsdepressionen som spökar ännu... Fast jag kan väl knappast ha varit utmattad redan under lågstadiet. Jag kan spåra mönstret så långt bak i tiden ? Kontroll över hemmafronten inför jobbveckan är viktigt för mig med. Tack och lov lyssnade inte gubben på mig när jag deklarerade att städhjälp är överflödigt nu. Han kontrakterade städfirman ändå. Tur var väl det, för nu upptäcker jag att jag inte alls orkar.

En riktig skitdag då oro, nedstämdhet och ångest besvärat mig hela dagen. Var såååå nära att be maken handla hem från bolaget ikväll, men mina nyktra dagar skulle sabbas då. Det vill jag inte och jag vill inte hamna i loopen med vinkvällar igen. Så jag bad om alkoholfri öl till middagen och satte mig vid datorn och loggade in här. Jag vet egentligen ganska bra varför jag inte mår bra just nu. Jag är orolig och bekymrar mig för en nära anhörig, som är väldigt sjuk. Hen vägrar att ta emot hjälp i form av omsorg/vård. Nu står jag inför att fatta beslut om jag ska göra en orosanmälan. Det kan jag göra och det är i så fall inte första ggn, men det kommer att kosta rätt mycket av min energi. För att det kommer att bli mycket arga känslor som kommer att slå mot mig.

Så nu andas jag och försöker att finna någon form av ro.

Kram på er alla som kämpar!

Jag skulle vilja veta om Någon har erfarenhet av Nämndemansgårdens 20 veckors- behandling. Jag tycker att 61 000 kr är väldigt mycket pengar, men om det hjälper så...

Jo, du har så rätt. Kände suget igen och gick in hör och läste vad du skrev. Precis vad jag behövde :) En smisk på kinden ? Ingen öl här inte.

Bored?

När livet är lite som mellanmjölk, lite lagom trist är det lätt att använda alkohol för att förgylla tillvaron. Det blir lätt en vana och det ger energi för stunden, men den är en falsk vän.

Bra att du börjat att skriva här. Det är en början och du har tagit första steget.
Kram

Till mig själv också ?
Bra att njuta så länge det går och samla på sig positiva känslor och händelser att minnas när det börjar bli motigt, tänker jag.

Tog antidepp för ett antal års sedan, men det resulterade bara i att jag mådde "bra"
(alltså, kände inget..) trots mina problem, och löste inget...
Hoppas det går bra för dig och kan ta en sak i taget. Känslor är bra att ha ??

Nu kör vi vidare! Kram ?