Senaste kommentarerna i forumet

Nu säger jag ju inte heller att allt har varit enkelt alla gånger som han har haft sina perioder. Självklart har det varit fruktansvärt tungt och jobbigt! JAG har mått fruktansvärt dåligt under dessa. känt mig maktlös varit orolig stressad ledsen m.m
Och med dagens sanning och vetskap så har jag förstått att jag har och är väldigt medberoende. Och att med allt så självklart har barnen blivit berörda på ett eller annat sätt pga av vår livssituation.

Huxflux så blev jag "trebent" för första gången i mitt vuxna liv ?.
Av en händelse så hade jag redan bokat in en konsert ikväll utan en aning om att det skulle bli så vältajmat?

Så ikväll så firar jag och min sambo med lite skön jazzmusik ????

Så bra det kan bli utan ?
Kramar till er alla fina forumvänner ?
???

Jag var 37år då?! Anser att jag kunde/trodde att som vuxen kvinna vända mig till min mor eller annan vuxen för råd och stöd i frågor angående alkoholproblematiken utan att bli dömd utskälld få höra hur dum i huvudet man var häxjakt. M.m.

Hon lyssnade ingenting på hur vi kämpade eller försökte med hjälp vi sökte från AA eller parterapi samt sökte jobb fick jobb började studera. Utan hon fortsatte helt maniskt med sin kampanj med att han skulle ut ur huset pga av att han hade haft sina perioder.
Hon började göra barnskyddsanmälningar så vi fick hembesök och kontakt med dem dör de träffade barnen. Där de kom fram till att vi faktiskt försöker kämpa och barnen inte hade tagit någon skada. Och när hon fick det svaret från barnskyddet så började hon skrämma upp min äldsta dotter som har sen tidigare egna svåra psykiska problem som hon går i terapi för, så min äldsta dotter fick börja göra anmälningar istället?! Både Barnskydd och djurskydd allt för att mormor skulle få som hon ville?!

Med alla anmälningar och hembesök så slutade med att det var ingen som for illa varken barn eller djur så tillslut sa de ifrån från barnskyddet att nu får det vara bra. De gav oss även rådet att göra en motanmälan för personangrepp. Men inget vi kände för. Vi hade nog med våra egna bekymmer som vi kämpade med.

Tack för att ni läser och kommenterar. Flickan kom i väg med taxin i dag. Fortfarande lite snuvig men hon har ätit bra i två dagar nu och var själv lite sugen på att träffa lite kompisar tror jag. Tyvärr är det skridskoåkning på schemat i dag. Tror inte hon orkar med det. Hon har kunnat åka, men inte velat de två senaste åren. Jag har kollat med skolan om det finns alternativ. Inget svar än, men de får lösa det.

Jag vaknar med huvudvärk från h-e. Min tur nu att vara förkyld verkar det som. Jaja jag är glad att få komma iväg till jobbet. Nu ska det levereras i dag och i morgon. Fokus!

Ha en bra dag alla nyktra och ännu inte nyktra hjältar!
Kram

Kristina, det är så skönt att du mår bra och känns så stabil??
Heja dig???
Kram ?

Jag är så tacksam att jag nuförtiden somnar nykter och vaknar nykter utan ångest. ?

Det är jag, när jag slutade dricka i augusti så hade jag inga planer alls, och här sitter jag nu...har påbörjat ett helt nytt liv, och det känns så jäkla bra.
Det är absolut så att allt som rör min mamma påverkar mig...har lärt mig att hon har varit min största ursäkt till att dricka det sista året, så jag jobbar mycket med det på behandlingen.
Det är en av dom största sakerna jag lärt mig...att hitta orsaken till varför man dricker, för min del började det ju redan under min uppväxt med alkoliserade föräldrar, helt galet att det skulle ta 40 år och ett eget alkoholberoende innan man äntligen började förstå.
Sen funderar jag mycket på många som inte törs söka hjälp eller erkänna att dom är alkolister, i mitt huvud funkar det som så att jag skäms inte för att det blev som det blev.
Jag är alkolist, jag har en sjukdom som kräver att jag håller mig nykter för att hålla mig frisk...den kräver också att jag går till botten med hur jag mår och varför det blev som det blev.
Jag går med rak rygg och fast blick för jag är stolt över den jag är☺

Tänker på dig i dag och hoppas det blir ett beslut i domstolen i dag, att han får stanna och få fortsatt behandling. ?

Kan vi vara starka Hitofude, Tessma, Se klart och Espandrill! Är skönt att kunna vara ärlig gentemot andra personer med samma relation som jag till alkohol. Tillsammans stöttar vi varandra!

Och ja, jag känner mig ensam, Hitofude. Är den ”starka” i mitt förhållande. Min sambo lider periodvis av psykisk ohälsa och var väldigt dålig förra året. Det känns inte som att jag kan vara den svaga i vårt förhållande genom att berätta om mitt alkoholproblem, iaf inte just nu. I mitt förra äktenskap var det lite likadant, men på ett annat sätt. Här blev jag den svaga som en konsekvens av min sambos härskartekniker. Han led också av psykisk ohälsa men på ett mer svårbemästrat sätt. Han skulle aldrig ha kunnat stötta mig i mitt alkoholproblem. Jag tror nog att min nuvarande man vill kunna stötta, men osäker på hur han skulle ta smällen av att ha hamnat med en alkoholist. Därför är jag så rädd att berätta, men säkert väldigt osmart tänkt.

Jag har tänkt så många gånger att jag nog skulle ha nytta av AA. Lyssnar mycket på Alkispodden och har lyssnat på Rebecca Åhlunds bok Jag som var så rolig att dricka vin med. Här ges en väldigt positiv bild av AA och den gemenskap som det kan ge. Men jag har svårt med identifikationen och känner mig så rädd både att försöka och att jag kan bli besviken om det inte finns några människor som likt mig är introverta och lider av duktighetssyndromet. Jag vet att det är dumt och säkert typiskt resonemang för en alkoholist.
Jag har dock lovat mig själv flera gånger att jag måste söka hjälp om jag inte klarar det på egen hand. Men nu har vi ju varandra här! Och vi kan stötta varandra i vår lilla gemenskap.

Lim, jag tycker du ska gå på Knaskattens förslag, packa ner hans grejer i lådor, förbjud alkohol och vägra serva honom med allt från mat till rena kläder.
Helt sjukt som han håller på!? Att han inte skäms nån gång!!? På riktigt!
Stora kramen till dig Lim??

Du är grym som kämpar så bra??Tänk vad din kropp är nöjd med att slippa giftet!!☠️
Kram ?

Smygnykter :-D Det var något nytt för mig! Men vilket lidande många av oss genomgår. Jag tycker din plan verkar toppen! Du behöver, som du säger själv, också berätta för någon hur det är. Ljuga om penicilin och annat kan ju funka en kort tid men inte för evigt. Detta fattar du ju själv och är inget jag behöver skriva här. Vill i vart fall ge dig en stor styrkekram. Heja dig!

Hitofude. Klokt, tror också att det kan vara så. Hur mår du?
Kram

Jag är en sådan där som liksom gillar vardag. Jag älskar förstås att vara ledig också, men vardag med allt vad det innebär av rutiner och så är jag också väldigt förtjust i. Jag snusar också. Haft tankar på att det kanske ska bli slut med det också efter sisådär 35 år. Men inte nu, någon pratade om snuset som livlina. Det kan man nog säga att snuset är för mig också. Jag väntar med att ta ställning till den frågan. Det viktiga nu är att vi är nyktra. Dag efter dag. Och vi är ju det! Det går bra nu!

Ha en bra dag svagis!
KRAM

Hjälp, det du beskriver Nystart ska ingen behöva leva med. Finns en massa ”instruktioner” på nätet om hur man lämnar en narcissist.
Står och sjunger elaka sånger, vill inte lyssna. Tror att det är bra att du beskriver här hur det är, då får du lite perspektiv. Vore ju bättre om du pratade med någon professionell såklart som kanske kan ge dig verktyg.
Jag är förövrigt nykter. Sen nyår, Har fattat varför jag dricker och jag KAN bara inte fortsätta. Tror att det ska hålla nu. Känns som att din fokus också liggger någon annanstans, hoppas det är ett gott tecken.

Vaknar och påminner mig själv om hur skönt det är att inte känna någon alkoholdoft i sovrummet, att känna sig klar i huvud och kropp och redo för en ny dag. Idag ska jag iväg till min arbetsplats och ser fram emot det. Det är vardag!
Ha en fin dag alla därute!
Kram
svagis

Vad roligt att du hade nytta av min tråd..Jag hade ju en alkohol-beroende pappa, men också många släktingar på mammas sida med olika typer av beroenden.Mest alkohol..Att välja total nykterhet visade sig vara den lättaste och bästa vägen ut för mig..Forumet har varit oerhört betydelsefullt för mig på alla sätt..Dels att läsa om liknande känslor jag själv känner, men även att få delge egna råd och tankar kring alkohol-beroendet i olika lägen..Det gäller att förstå sitt eget beroende, och hur just jag ska agera för att få ett så bra liv som möjligt..Bra att du fått insikt kring din situation..Kram?

har jag läst igenom hela din tråd?Känner igen mig så mycket. Dels öppenheten kring alkohol då jag också vuxit upp med en beroende mamma. Har alltid varit medveten om min större risk för att själv hamna där och har också alltid pratat öppet om alkohol och beroende med mina nära.

Nu väljer jag nykterhet en dag i taget då även min hjärna tillslut blev kidnappad av alkohol.

Du är en stor inspiration källa för mig? Stort tack!

Jag har funderat på att ta hjälp av någon men hindras alltid av skammen att behöva berätta hur sunkig jag egentligen är pga alkoholen. Glaset vin precis hemkommen från jobbet är också mitt bästa glas, helst när ingen är hemma. Har en vit januari månad och borde egentligen haka på Se klarts 3 månader men är inte där än riktigt.
Välkommen och lycka till!

börjar göra ont lite överallt. Märkligt, så bra mat som jag äter. Inget gluten, inget socker, inget kött.
Igår när jag skulle simma 2000 meter fick jag så ont i vänstra knät, artros, så det tog 1,5 gånger så lång tid än vanligt att simma.

Positivt är att jag har plockat fram min Berninasymaskin och sydde lite.
Kommer inte ihåg när jag sydde något senast, det går inget bra när man är onykter ?
Såå roligt det var ? Tänk vilken energi och lust man har när man är nykter ?

Hoppas att alla sover sött och nyktert ?

Ester-jag börjar fundera på om vi väntar barn med samma man?!? Skämt åtsido- det är verkligen mkt som är lika i vår situation, förutom att min sambo aldrig är social med andra när han är ute och dricker själv. Han dricker ensam, koncentrerat, och tittar på mobilen eller läser en bok. Det gör det ännu mer sorgligt tycker jag...
Jag är också i v 38. Igår skulle han ha startat sin nyktra period på tre veckor innan bf som vi kommit överens om eftersom ingen av oss vill att han ska vara påverkad nu när bebisen kan komma när som helst. Men idag när jag åt middag med några vänner fick jag ett meddelande från honom om att han sitter och dricker igen och inte vet varför, bara att han mår dåligt och inte klarar av att låta bli.
Vi har bestämt nolltolerans av alkohol när han ska ta hand om barnet, och det lär han göra halva tiden eftersom jämställdhet är lika viktigt för oss båda. Men om han inte klarar av att hålla sig nykter på egen hand måste jag se till att han äter antabus. Och situationen som uppstod idag tyder ju på att det inte kommer gå bra...
Jag tänker inte riskera vårt barns säkerhet på grund av hans missbruk.
Vad känner du inför drickande och bebistiden?

Jag kommer från beroendesidorna, men vill säga ett par ord. Du verkar vara en fin vän som bryr dig om din vän mycket. Vill bara säga att du inte ska vara alltför besviken på din vän. Att ha problem med alkohol är oerhört skamfyllda och inget man vill berätta om. Tänker att en bra idé.är just att göra som Rosette flöreslog och berätta att du har hört.. tror kanske att din vän till och med kan känna sig lättad över att få ett tillfälle att berätta. Lycka till!

Det kanske blir en svampskog dina virkningar! Hoppas du snart är tillbaks i jobb och rutiner!
Svagis, jag håller mkt hårt i livlinan snuset ? det för bli i nästa liv.
Godnatt alla kämpar!

Vad bra att du har hittat hit. Vi är ju många som delar denna ”ensamhet” som det innebär att hemlighålla något som har så stor betydelse för våra liv och hur vi mår. Någonting har vi säkert gemensamt- jag tror nästan alla trådar jag läst här är skrivna av människor som har mycket ansvar, mycket plikter, och höga krav på oss själva. Jag är nu en bit in i min tredje vecka och jag siktar på 3 månader, men tar framförallt en dag i taget. Det lättar som du vet, efter ett tag.Var snäll mot dig själv! Kram.

Är nu inte så värst intresserad av just virka och kan inte något om stolpar och halvstolpar. Men jag tycker om att läsa om intresset, blir imponerad av strävandet och klarheten över att det är något som får oss att må bra, att klara av nya projekt som man tidigare inte har klarat i dimman av A. Gissar att det även är meditativt att virka. Att skapa är ett behov som vi har vilket jag inte förstod för några år sedan. Har tagit tag i ett antal projekt men inte lyckats få ro att bli klar projekten eller bemästra färdigheten. Får inspiration av er och funderar på vad en ska ta tag i.. klurar.

Min huvudvärk har börjat släppt lite, hoppas att det även kan vara så för dig.

Kram.