Senaste kommentarerna i forumet

Vilket fint inlägg att lösa innan dagen är slut. En månad. Vilka kliv. Det är fantastiskt att läsa om. Och vet du, ju mindre frekvent jag dricker, desto bättre blir jag på att läsa, hjärnan hänger med, och stundtals har en bra bok faktiskt hållit mig från att dricka för mycket. Jag bor i stockholm och har alltid lurar på när jag åker tunnelban (Storytel)
Låter som du går med stormsteg in i månad två, önskar dig en fin fortsatt vecka. Kram.

Tänker att vi har ganska enkla basbehov. Även fast de är tillgodosedda så hjälps det inte för stunden för du lider av abstinens och av livets omständigheter. Men det blir inte bättre att inte se till dem, basbehoven, även fast det känns galet jobbigt och tröstlöst i vissa stunder. Sömn är funkar inte i början, vilket är helt enkelt skitjobbigt, på riktigt skitjobbigt då vi behöver det. Mat och vatten går att lösa med allahanda godis och annat som tröstar. Men det jag tänker på, om jag får gissa här, som du behöver mest av är: Kärlek. All den kärlek du kan få. Jag tycker du är magisk som tar dig igenom detta dag för dag torts allt det jobbig du beskriver. Jag vet inte hur du känner exakt, men jag har själv inte alltid haft den bästa självkänslan och haft stunder där allt har varit riktig ner i botten där mitt självförakt inte har varit nådigt. Det jag skriver vidare här får du antingen avskriva som flum, eller så kanske det kan hjälpa. Det fungerar på riktigt för mig och har hjälp mig många gånger. Jag använder detta fortfarande ibland när jag känner mig låg och tycker världen runt omkring mig är emot mig. Det här är inte något jag har hittat på själv utan läst mig till. Följande är mitt sätt hur jag gör: Föreställ dig en fiktiv person eller något som du ser som vackert, en person eller en sak som du tycker om och som du bara känner positivt inför. Kan var en stjärna, solen, en kändis som du bara känner gott ifrån. Tänkt dig nu detta framför dig, visualisera personen eller denna sak. Utifrån denna sak eller person så finns det nu en mycket stark känsla av fullkomligt villkorslös kärleken till just dig, inget som dömer dig på något sätt, något som förlåter dig för alla tänkbara brister och tillkortakommanden som du mot förmodan har fått för dig att du har, utan undantag. All denna kärlek är till dig, den är fylld med energi till dig för den ser dig som du är och accepterar dig exakt som du är. Låt denna energi fylla dig, känn dess värme och välvilja, den är stark, den omfamnar dig. I denna kärlek finns en förståelse för alla val och händelser i livet som du har gjort, du är förlåten. En förståelse för att allt beror på goda grunder och förutsättningar som vi inte alltid rår för. De förutsättningar vi rår för har även de goda grunder. I denna energi finns hopp och tron om att du har alla chanser i världen kunna skapa en framtid som du önskar. Du är galet bra, du är bäst, du finns och du lever och du är magiskt underbar. Blunda och försök på riktigt känna detta, det är förlösande.

Kärlek till dig i mängder <3

Har inte uppdrag för stunden. Har inte riktigt orkat tagit tag i försäljning. Har saknat fokus och kraft och någonstans har jag kört ner huvudet i sanden för jag behövde ledigt för att hämta mig. Idag tog jag tag i försäljning. Uppdatera CV, tog kontakt med kollegor och gamla uppdragsgivare, ordnade med två nya referenser samt sökt ett uppdrag som jag tror kan passa mig. Börjar känna att jag lättare kan få fokus för alla aktiviteter även fast det inte är lätt. En sak i taget, det går inte att jobba med flera saker samtidigt. Hade ett ärende till Sthlm idag och tog tåget på eftermiddagen, kände genast hur stressnivåerna ökade och jag uppenbart har problem alla intryck. Andas, på med lurar som tar bort ljud, skippade telefonen och tog fram jobbliteratur att läsa. Märker att läsa är bra för mig, tar bort massa andra tankar som far runt i min hjärna, inte för att de är jobbiga tankar men det är så många idéer samtidigt. Tror jag ska ha det som motto att läsa när jag sitter på tåg och pendlar, bara skippa allt annat som jag tror att jag ska hinna med online. Dessutom fungerar det rätt kast med att vara online på tåg, vilket även det har stressat mig. Mer av vardags-life-hack som får en att fungera bättre. Tänker någonstans att vi inte är skapta för denna urbana miljö, det fungerar när man är fullt frisk men inte när alla intryck får min kropp att känna den stress den gör.

Idag är det prick en månad sedan jag hittade hem till min första dag av nykterhet, den 21 december 2019 ska jag skriva in som den dagen som jag kom på bättre tankar. Jag stod ut med ångesten, sömnlösa nätter, depressionen, tristessen, sorgen. Kan inte säga att allt är borta, har en bra bit kvar. Har stunder då suget kommer i vågor, men är mer trygg i att det går över allt snabbare. Men viktigare är att jag nu vet och förstår att det är en falsk signal av mitt undermedvetna. En signal som lätt går att bota genom att tänka efter ett steg till om vad det jag egentligen behöver. Behov som sömn, mat, dryck eller något annat. Om jag nu inte hittar det så är det inte hela världen det heller, då får jag helt enkelt acceptera att det är som det är och se fram emot en ny dag. Jag litar på min kropp.

Nu blir det att sova, lite för sent för att vara så klok som jag ibland tror mig låta ?
Ser fram emot månad två!
Kram på er

Oj, vad jag blir inspirerad. Vilken resa! Nu har jag inte läst hela men fortsätter i morgon. Blir sugen på att sluta helt. Men inte redo än. Nu sätter jag mitt 3:dje mål. Även februari blir vit för mig?God natt!

Och kul att det går bra för dej,
och hoppas att MM också mår bra.

Jag har varit nykter en månad, det går bra och jag mår toppen.

Kram

Har behövt jobba om kvällarna för att ligga i fas på jobbet nu. Resorna är roliga, men de tar tid från det administrativa. Packar väskan för att ge mig av imorgon igen.
Kvällsjobb gör mig sååå trött, jag har känt att jag behövt "ett glas ork", för att citera en annan skribent här på forumet. Men istället har jag druckit starkt kaffe, det ger mig ork men sabbar nattsömnen ?. Som om inte vin skulle sabba nattsömnen! Nu vaknar jag åtminstone med klart huvud trots alldeles för få sovtimmar.

Ja det är sant, jag vill oxå bestämma över mitt liv och jag vill aldrig mer dricka. Det ska vi klara ????

Är klart avis på er morgonmänniskor.. Men glad är jag för din skull :) Grattis till dig att det går så bra. Kom ihåg snapshat, då man skrev "dagar". Tycker det ordet passar bättre här. Dagar!

Jag har gått på möte nu 2 gånger för oss med anhörig som är bland missbrukare, men dessa möten har bara varit kaos.
Människor som suttit och anklagat andra anhöriga för att gå bakom ryggen när det gäller oros anmälningar osv.
Jag är såfall en av dem, eftersom jag har lämnat in en ny oros anmälan på min särbo, men det höll jag tyst om. Det är min hemlighet.
Min särbo har börjat dricka alkohol och ta amfetamin. Han hade hembesök av soc för några månader sedan, han lyckades slingra sig ur ett lvm.
Han är skicklig och socionomen är ny på det här området.
Jag sa bara på mötet, att vi inte ska anklaga varandra för att vara det, och vara så, för igentligen så är vi i samma båt. Om vi håller på och bråkar med varandra, så sjunker vi bara längre ner i skiften.
I kväll så valde jag att stanna hemma ifrån mötet.
Orkar inte riskera att det blir samma, skit som förra veckan. Det är inte värt att åk 5 mil för att må dåligt.

Skönt att höra att du mår lite bättre, heja dig !
Blade Runner

Det gäller att hålla ut! Du har ju bra stöd i mötena förstås. Allt beror ju på hur gärna du vill sluta eller göra uppehåll förstås. Jag har slutat förut men börjat igen men denna gång känns det som jag verkligen bestämt mig. Vill vara min egen chef och inte lyda begäret, må så mycket bättre, göra min familj glad osv.
Toppen du har du har nyktra dagar nu?

Så roligt att se att du åter har tagit ett år, det är många nu.
Jag har 2 1/2 år och är så tacksam för min nykterhet.
Arbetar med mina gottgörelser och de 12: stegen.
Livet har blivit så bra efter att jag blev nykter. Men jag vet också att det är skört om jag inte gör det jag ska.
Kram till dig.
Gunda

Hej JohanK,
Välkommen hit! Har läst i din andra tråd och vad bra att du har varit på AA. Jag gick till AA för 19 år sedan under ett par månader. Jag kunde inte relatera till de andras historier och det var jobbigt att säga att "jag heter.... och jag är alkoholist", eftersom jag inte tyckte att jag var det. Jag hade däremot en önskan om att inte dricka så jag gick dit och lärde mig massor. För mig var det inte svårt att avstå, det var svårt att förhålla mig till alla andras frågor om "varför dricker inte du?" så ibland drack jag ändå när jag inte orkade med diskussioner. Det kom att visa sig varför jag och alkohol inte lirar så bra ihop och det är att jag insjuknade i en bipolaritet. Jag drack ibland, som en ren självmedicinering då vissa mediciner gjorde mig så tom. En dag insåg jag allvaret och valde att stoppa helt. 10 år har passerat. Om jag behöver förklara mig, så har jag lätt att säga att min bipolaritet klarar inte alkohol och då är det ingen som frågar mer. Innan dess provade jag alla möjliga svar och jag förstod att jag behövde säga som det är. Jag förstod också att jag behövde välja livet och då behövde jag föra fram mitt budskap tydligt oavsett vad jag sa. Jag provade mig fram. Det kan vara intressant att upptäcka hur andra beter sig beroende på vad en säger. Men för ens närmaste krets, så kan det vara bra att säga som det är, för att få stöd när det behövs! Vilket bra beslut du tagit. En dag i taget!

Hur går det för dig och vinet. Du hade ju klarat dig så länge men det är ju inte lätt när din närmaste dricker. Jag önskar dig lycka till igen. Tyckte du Naproxen var bra.

Känner mig lite starkare nu igen. Vet inte riktigt varför men tappade totat fotfäste förra veckan.
Allt blev lite för överväldigande med skilsmässa, supande man, LVM drama och i detta dotterns flytt till andra sidan jordklotet.
Men jag har samlat ihop mig lite och ska försöka njuta lite av min egentid och ta det lite lugnt några dagar.
Oron ligger och bubblar under ytan då förhandlingarna i domstolen är på torsdag och då får jag veta om han blir fortsatt omhändertagen elker kommer hem igen.
Det är inget jag kan påverka och försöker bara tänka bort det.

Kram till er alla ?Azalea

... med de glada nyheterna! Hoppas, hoppas att det innebär att du snart får bo ensam med barnen och ta tag i er framtid på riktigt. Försök upparbeta peppen och håll drömmarna om hur ni ska ha det vid liv. (Och påminn dig om varför det här är bra och rätt genom att läsa igenom några av dina gamla inlägg?)
Så glad att det nu verkar ordna sig äntligen!
Stora kramar! ?

Det är svårt att släppa tanken och oron lver hur det ska gå för honom när man lämnat. Känner exakt samma sak.
Är livrädd över hur hans framtid kommer att bli, om han ens har någon.
Lägenheter växer ju inte på träd och mär sen viljan inte finns för dem att fixa något då är det besvärligt.
Men allvarligt talat så är de trots allt vuxna och det är inte ditt ansvar att ordna det åt honom.
Han är klart panikslagen nu när allt går upp för honom vårt det är på väg.
Servicepersonalen och FÖRSÖRJNINGEN har sagt upp sig!!!! Nu blir det jobbigt.
Gör det som är allra bäst för dig och dina barn oavsett vad. Du fixar detta??
Men som sagt jag förstår dig fullkomligt och har själv djupa dippar då jag blir osäker och harig. Men vi måste tänka på vår framtid och att bli en fin förälder till våra fina barn.
Skickar en stor styrkekram från mig ?Azalea

Så grym du är som kör på, Fibblan! Och som finns här och peppar alla trots att allt inte är medvind och enkelt. Hoppas, hoppas att du snart kommer över puckeln och att du bara kan susa (inte snusa) fram.
Många kramar från Katten ?

Hej min vän. Undrar hur det är med dig, hoppas innerligt att du fortfarande är nykter och mår bra.
Själv har jag 2 1/2 år nykter och mår bra. Jag fortsätter jobba med 12:steg och har gjort de flesta gottgörelser. Mår bra även om det finns tunga dagar ibland. Men har inget sug efter alkohol alls, den delen i mitt liv är för nu över. Men livet slutar ju inte med att man inte bedövar dig utan allt får man ta tag i både det svåra och det lätta.
Men allt rullar på.
Stor kram till alla som läser detta och ni kan om jag kunde, styrka och kärlek till er alla.
Gunda

Har läst mycket på denna sida och hoppas gå byta erfarenheter med er alla.
Har druckit för mycket alkohol senaste åren och nu är man här och kan inte sluta. Nu äter jag Naproxen och innan en annan tablett men den tog inte bort suget. Kommer inte ihåg vad den heter. Nu är det fjärde kvällen jag inte dricker. Men suget finns och tanken på vin. Undrar om jag klarar helgen.

Har arbetat inom missbruksvården under 20 år och ofta hade jag klienter, egentligen de allra flesta, som ville kunna dricka kontrollerat. En del insåg att det inte var möjligt. Kan inte minnas att en enda kunnat dricka kontrollerat och det handlar om över 1500 personer jag träffat. En del hade jag ingen längre kontakt med så hur det gick för dom vet jag ju inte.

Brukade låta klienten pröva att bli nykter enligt deras egna önskemål, men samtidigt kanske frågat hur många gånger man ville pröva och även att dom är välkomna tillbaka om det inte fungerar. Egentligen var jag oftast övertygad om att det inte skulle gå, men som du säger det är viktigt att inte stöta bort människor. Det viktigaste är ju att man kommer tillbaka när man är motiverade till förändring.

Under normala omständigheter skulle du kunna be din sambo att vara nykter ett halvår t.ex. eftersom du är oroad och behöver hans stöd. Förmodar att detta inte är möjligt, men det är fullt rimligt. Svår situation eftersom du är gravid. Hur trist det än låter så hade jag nog planerat för att du tillsammans med ert gemensamma barn ska leva ensamma tills vidare om det är möjligt. Om din sambo sedan blir nykter så kan ju situationen förändras. Jättesvår situation, men det viktigaste är att du och ert kommande barn har det lugnt och bra. Ta emot det stöd du kan få.❤

Grattis till dig med? shit vad bra vi är. Massa kramar och sov så gott sen?

Oj!
Det har visst gått ett tag sedan jag skrev. Just nu kämpar jag (tack och lov) inte alls med alkoholen i mitt liv - finns inte på kartan att jag ska dricka - men däremot med annat. Jag måste börja prioritera mig själv: få till sömn, träning och nedvarvning. Jag är alldeles för pliktskyldig, presterar bra på jobbet och har mycket ansvar och hög belastning, kör på i 150 och är en engagerad mamma som lagar mat från grunden, skjutsar och kommer ihåg och ser till att saker funkar som de ska. Lägg dessutom till en stor renovering på hemmaplan, så har ni mitt liv. Blir trött bara jag skriver om det.
Under julledigheten fick jag verkligen till att sova, vila och träna, och hade så stora förhoppningar om att kunna hålla i det när jobbet började igen, men icke. Är tillbaka i gamla gängor med dåligt med sömn, och det är ju nyckeln till allt.
?
Har bokat ett yogaläger i helgen, och känner just nu att jag bara vill ställa in och stanna hemma, men det är ju egentligen precis vad jag behöver. Att välja bort träning och saker som bygger upp mig är det sämsta jag kan göra. Så jag tänker fullfölja.
Nu har jag fixat alkoholen (i alla fall såhär långt), så nu måste jag ta tag i allt annat.
????

Herregud vilken klippa du är!! Kaxigt att räkna veckor nej det tycker jag inte alls!! O om det skulle vara kaxig har du all rätt att vara stolt riktigt stolt över dina veckor ?? Vad skönt att det verkar lugnare på hemmaplan med sonen så du slipper bekymra dig för det med ??
Du gör det fantastiskt är mega imponerad över dig!! Stora kramar o sov riktigt gott sen!! Kram kram ??

Blir så glad o tacksam över dina fina kommentarer ?? TACK!! Du är en riktig pärla! Så glad att du finns här! Gör att man orkar kämpa lite mer när man får lite glada tillrop ???
Hoppas hoppas att det vänt för dig o att du äntligen får må bra!! Som du kämpat o så bra du gör dig!! Hoppas du får sova riktigt toppen o drömma vackra prinsess drömmar o vakna med ett leende på läpparna!! Stora kramar till dig ??