Senaste kommentarerna i forumet

..jag får återkomma när tid finns..
För nu vill jag bara skicka dig en kram och önska god natts sömn med den?!
/Fibblan ?

Det kan du iaf vara stolt över, att du trotsade din skamkänsla och tog klivet in här igen för att sträcka ut din hand ? Du har fortfarande varit nykter de där tre veckorna. De försvann inte ur ”meritförteckningen” bara för att du trillade dit igen. Nu kanske du är redo att lägga till en nykter dag i taget? Jag rekommenderar också att du går igenom alkoholhjälpens självhjälpsprogram. Man får hjälp att dra i en tråd i taget och trassla ut hela härvan av sitt misslyckade alkoholbruk. Man ser alla samband litet klarare och blir bättre rustad för kampen. Lycka till!

Välkommen till forumet. Hoppas du ska trivas här hos oss. Här är du aldrig ensam med ditt lidande. Det finns alltid någon som förstår och kan ge litet välbehövlig input. Jag känner igen mig mycket i din text... Dysfunktionellt barndomshem, ätstörningar och ångest sedan tidiga år, att vara en ”duktig flicka” som lyckas ändå, rastlösheten och oron inombords... Redan har vi hittat gemensamma nämnare att språkas kring, och du är helt nyanländ ?

Idag har läkarskygga jag varit hos doktorn. I mitten av sommaren blev jag desperat av att aldrig få sova pga förbannade myrkrypningar. Restless legs. Men det spred sig i hela kroppen. Började äta ett kosttillskott gjort på alger som ska hjälpa. Om det är placebo eller ej vete fåglarna, men det har hjälpt. Jag är inte alls uppe och springer i trappor om nätterna lika mycket. Insomningen är fortfarande problematisk och kräver allehanda förberedande ritualer... Tåhävningar, upphopp, styrkeövningar... Men när jag somnar (på tok för sent) sover jag dom en klubbad säl. Inte 45 min sömn, följt av trappmaraton och kamp för att somna om och sova 45 min till. För att vakna av krypningar och springa några varv till i trappan... osv osv osv. Fan vad jag är trött på våra jävla trappor! Skitfula. Nåväl, jag försökte få hjälp av en nätläkare, som envisades med att jag måste söka till VC IRL ”För att utesluta allvarlig bakomliggande sjukdom”. Så det gjorde jag, under protest. Läkaren på vårdcentralen var väldigt grundlig. Hon hamrade på mig typ överallt, kittlades och jag tror fasen hon försökte stämma mina tår med en stämgaffel, av någon outgrundlig anledning. Hon tror iaf inte att det är restless legs syndrome. Det ska inte sprida sig i kroppen, utan stanna i underbenen. Hon vill ha en massa tester gjorda, för hon misstänker näringsbrist. Hon frågade en del om min vikt och kostvanor också. Ätstörda delen av min hjärna skyggade, så det blev inget öppenhjärtigt samtal om den biten. Jag fick piller att ta på kvällen. Saroten heter de. Det är antidepressiva som kan användas mot neurologiska problem, typ nervskador osv. Läkaren lovar att de inte är beroendeframkallande. Kan man lita på det? Hon tyckte för övrigt att jag hade slutat med antidepressiva för tidigt i läkningsprocessen och tror att mycket av myrkrypningar och sömnproblem är kvarvarande ångest som spökar. Ja, inte sjutton vet jag. Allt jag vet är att jag vill sova som folk när jag börjar jobba nästa vecka, så jag poppar väl ett piller och håller tummarna nu då... Jag läste på nätet att Saroten även används för att behandla sängvätning hos barn. Så hurra, jag kommer inte kissa på mig inatt heller ?

Annars så spelar jag mest golf om dagarna så här i semesterns sluttamp. Och färgar textilier, för det har jag fått pippi på. Något måste man ju vara besatt av. Jag har snart förgat om hela min garderob. Gubben betraktar min frenesi med roat överseende. Ibland går en laddning åt tjottaheitti. Det är skitbra, för då har man plötsligt en bra anledning att köpa nya kläder ?

Önskar alla forumvänner godnatt och sänder en kram till alla som behöver!

I din tråd och att du hittat Sisun igen ☺.

Värsta dagen och bästa dagen hittills. Vaknade kl 01:20. Klarvaken. Asförbannad, av någon anledning. Kände ett intensivt hat mot mig själv och hela världen. Jävla skitliv! Varför har jag hamnat här? Jag kommer aldrig att klara det här! O.s.v... Tankarna matade på som kulsprutor i huvudet. Jag vände och vred mig i sängen och hjärtat dunkade som en slägga i bröstet. Jag tänkte att jag måste ut och gå eller något, vad som helst. Precis då började det ösregna utanför och en promenad kändes uteslutet. Lyckades till sist somna om, men det gick säkert flera timmar. När jag vaknade kände jag mig trött och sur, ilskan hade dämpats något, men jag var fortfarande på uselt humör.
Gick till ett lunchmöte, köpte lite litteratur. Inget bra möte. Folk kändes sluddriga, trötta och jag hade svårt att höra vad de sa och kunde inte koncentrera mig. Tänkte att jag efteråt skulle stanna och prata lite med de som sa sig villa vara kontaktpersoner, för att få lite vägledning i programmet, men det kändes som alla bara vill gå hem. Mörk och med ångest traskade jag hem.
Bestämde mig för att gå till ett ny grupp senare på eftermiddagen, och detta var det sämsta mötet jag upplevt hittills. Kändes oinspirerat och lokalen var helt värdelöst, och det gick knappt att höra vad någon sa.
Senare på kvällen skulle jag gå på en konsert. Jag kände mig tveksam. Har alltid haft svårt att stå och trängas med mycket folk på en liten yta. Om jag vore mitt "vanliga" fylleskalle-jag, jade jag tveklöst åkt hem igen, knäppt några bärs, suttit framför datorn och badat lite i självömkan. Men jag tog mig själv i kragen och gick dit. Och som jag gjorde rätt! Jag träffade ett gäng gamla kompisar som jag inte sett på länge och lyckades även snika till mig en VIP-plats så jag slapp stå och trängas på tå. Konserten var dessutom riktigt bra och efteråt tog jag en lång promenad hela vägen hem. Så jävla glad nu att jag tog mig igenom detta på detta sätt. Som sagt hade mitt gamla jag aldrig gjort det samma.
Ger mig ändå lite hopp för framtiden...

Så härligt att du vågar prova vingarna lite igen. Det kommer att finnas lite luftgropar ibland men det fixar du.
Kram

Så läste jag nyss om din färd med tunnelbanan ?. Jag har kokat över såsen 3 ggr innan jag minndes att sänka temperaturen på plattan.
Lycka till med nya jobbet nästa vecka!

Det är en väldigt jobbig sits vi har som är medberoende. Vi är också väldigt många och det är fantastiskt skönt att använda sig av detta forumet. Så välkommen hit.
Som Skrållan skrev så är det också väldigt bra att kunna prata med en person också.
Jag fick möjlighet till det via mitt jobb och även via fackförbundet som jag tillhör( jobbet betalade) Kanske också kan vara något.

Jag tänker att det till och med kanske finns människor i din närhet som skulle bli stolta över dig om du tog detta steg.

Det låter som att du har hittat ditt rätta jag i din nykterhet. Blir så glad att läsa om hur stark, varm och lugn du verkar vara i stort, och i din nya roll som mötesledare.
Du inspirerar.

skitdag var det, så kanske inte en riktig skitdag. Men tung, trist och uppgiven. Tack och lov för familjen som bidrar till att jag behärskar mina impulser. Ensam med ett systembolag 5 minuter bort hade varit tuffare. Svår tid detta. Kroppen ok, men nu spökar själen. Tre dagar ledigt, sen börjar den verkliga prövningen. Har såå ofta ursäktat drickandet med att det är tufft på jobbet och att jag är värd några glas för att slappna av. Måste finna nya strategier för detta...

Blev glad att se att du skriver igen, Vinäger. Du klarar detta.
Önskar dig allt gott?

Toppen med rutiner ju. Då kan du ”bara” skaffa nya sådana utan alkohol så kommer allt gå på rutin, bokstavligt talat. ??

Grattis! Och fy vad duktiga vi har varit. Grymt jobbat av oss!
I morgon är det fredag och då ska jag vara nykter - har köpt en massa spännande alkoholfria drycker som väntar i kylen - och så ska jag sova läääääänge på lördag morgon. Skönt.
Kram!

Man ska göra det som känns bra eller funkar för en! Försöker man för mycket att göra något som känns alldeles för tufft hela tiden brukar det sluta med pannkaka. Ta hand om dig o försök att må så bra du kan bara mitt i allt gör massa må bra saker för dig! Prestations prinsessor som Mirabelle skrev...OJ här var en till som kände sig fruktansvärt träffad ? good enough är nya måttot så lätt att säga men så svårt att leva efter. Ska kämpa med den biten med ?
Som du så klokt säger Vinäger sidan heter Förändra ditt drickande o det gör du sen kan det få gå lite kringeli krokigt ibland men så är livet i stort med - glöm inte bort att vi alla är lika här inne!! Du är lika välkommen i grå zonen med Vinäger ?? vi är så glada att du hänger med oss!! Skickar lite styrkekramar till dig för att du är så himla bra ?? heja heja fortsätt kämpa!

Dag 12. Check.

Tack Ensam1984.
Ska verkligen sätta mig ner och tänka igenom det. För det är precis som du skriver. Man hade aldrig sett ner på någon som berättar om sitt beroende.

Dag 1 utan vin eller öl är nu avklarad, har gått bra under dagen men på kvällskvisten kom ett visst sug. Vet att jag inte har något hemma men likt förbannat gick jag runt och tittade i huset om jag glömt bort att jag gömt något någonstans.
Känns riktigt pinsamt att erkänna det då det i min värld bara skulle vaknat upp idag och vips så var all tanke på A som bort blåst.
Men samtidigt är jag realist och fattar att inte så är fallet.

Tack alla för era värmande och peppade ord.
Har verkligen hjälpt.
All kärlek till er ?

Har gått väldigt smidigt måste jag säga...lättare än det kändes när man började. Otroligt att det går så fort att må så bra igen! Ingen ångest o man kan faktiskt koppla av o koppla ner utan pirr i magen skön känsla! Fortsätter med mina skogspromenader o nu får det bli en stadig grej då Knaskatten sa att det va bra sätt att bli av med beroende ?? så fortsätter hänga där ?
En vecka snart gjord på jobbet skönt att vara tillbaka i rutiner är nog en rutin människa o förmodligen en ganska fyrkantig sån trivs bäst så ? men älskar helgerna med som nu ska fyllas med massa roliga o upplyftande saker att göra!!
Sov gott!! Natti natti alla fina ??

Kämpar själv med att komma i säng tidigare men det är svårt man är så inne i sommarvanor...
Men fasiken va bra vi är en vecka 7 dagar idag ?? grattis till oss!! Sov gott sen o hoppas du får sova lite mer djupsömn ?? natti natti ☁️☁️

En vecka!
Så fort det har gått. Och så enkelt det har känts att låta bli alkohol.
Men det är mycket annat som är kämpigare. Tillbaka i vardagen och så himla mycket stress och trötthet. Är så SJUKT trött.
Men känner mig glad med nykterheten och med att jag faktiskt har tränat. Långpromenad på lunchen idag, till exempel.
Behöver bara få ner stressen på jobbet och få lite mer sömn. Känns långt borta nu tyvärr. ?

Mirabelle G S. Vi har utsatt våra kroppar/knoppar för så mycket genom åren, så kanske förvirring är en del i utsättningen. Hoppas det blir bättre efter tid. Jag har haft fina dagar med barnbarn och stupat isäng samtidigt som de. Herregud ungar som har sommarlov är uppe sent och jag behöver lägga mig tidigt, för att få återhämtning. Därav min frånvaro här. Jag har heller inte hunnit läsa era trådar, men det kommer..
Kram på er ☺??

Ikväll har jag varit på "utflykt" till grannkommunen. Besökte ett möte och gick därefter på Sinnesro gudstjänst i kyrkan. Så himla fint. Sinnesro bönen finns även som psalm nu. Jättemycket värme bland alla deltagare. Prova gärna en sådan gudstjänst ifall du har turen att hitta någon i närheten. ?

Fast det var kanske en nykter skitdag? ?

Nu önskar jag på påminna fröken Vinäger och alla andra prestationsprinsessor (undertecknad inräknad) som hänger i denna tråd - Man måste inte ta i så man spricker. Med allt. Hela tiden. Good enough. Det borde väl även gälla alkoholen? Man får göra det som funkar utan att man går sönder pga att livet blev överjävligt. För övrigt så har jag nu bytt artistnamn till gingerholic. Det klingar störtskönt, eller hur ?