skrev Anonym15366 i Nu!

Förutom bakslagen jag skrivit om, har jag varit nykter sedan 17 mars.
Suget kommer ibland men inte så intensivt längre.

De gånger jag fallit är då jag inte stannar upp och sett alla faktorer som påverkar en att dricka.

Inland inbillar jag mig att det skulle vara skönt att bara ta ett glas. Men då är det viktigt att stanna upp, komma ihåg en enda gång då jag faktiskt tagit ett glas och det varit sådär mysigt som kg inbillar mig. Nej,,,det har aldrig hänt eller en gång av 100000.

Jag väljer att vara nykter NU.


skrev Adde i Jag tar tillbaka mitt liv.

ge mig sinnesro att
acceptera det jag inte kan förändra
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.

Kanske lite nördigt men jag har den som tavla hemma framförallt för att påminna mig om att jag måste acceptera det jag inte kan förändra. Finns att köpa hos AA's webshop för 30:-


skrev Vjlo i Jag vill verkligen sluta dricka!

Hej!
Jag har verkligen inget expertråd att ge, har bara varit här ett par dagar. Men ett tips är nog att inte ha kvar några flaskor i nån gömma hemma, det gick i alla fall inte dag 2 för mig. det var för kul dricka upp resten av vinet (ok det var bara ett glas, men ändå), istället för hälla ut det.


skrev Ensam1984 i Det är min tid nu!

Vaknade mitt i natten, blir så trött på den dåliga sömnen. Suck. Antar att jag inte får "ro" i kroppen. Alkohol kommer inte råda bot på det då jag inte tänker dricka det.

Har valt att inte dricka i dag, ska istället chilla i soffan med Loka, ta en promenad och bara vara.


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

Helt otroligt, men jag är tydligen sömnlös idag med. Två dagar i rad dessutom. Jag vet inte varför men känner mig aningen "manisk" sådär när jag skriver listor på saker jag inte får glömma och saker att göra framöver... ?


skrev Femina i Vad ska jag göra?

Vilka bra nyheter! Håller tummarna för dig! ?


skrev DetGårBättre i Vad ska jag göra?

Ingen alkohol idag! Så får jag ingen abstinens imorgon så har jag slutat med alkoholen igen! Boendet har jag fixat nu! Ett litet trevligt rum i kollektiv med bra hyra. Så nu är den saken ur världen. Nu får jag jobba vidare på det ekonomiska. Känns skönt att ha fixat så mycket idag trots en morgon som var minst sagt rörig. Nu ska jag sova är tanken. Sen imorgon får jag fixa vidare med rummet etc. Glömde ju ta hit lite basic stuff. Haha! Snart ska jag ta mig upp över ytan och få allt rullande igen. Boende är dock en jävligt bra grund om man ska kunna bygga något. Nu får jag ta en dag i taget och sjukskrivningen nu blir extra viktig då jag kan fokusera på bra saker. Sen får jag allt hoppas Försäkringskassan kan få tummarna loss så är jag nog tillbaka på fötterna helt om ett par månader!


skrev nystart i Saknar ett riktigt liv

Hej, jag har läst allt du skrivit och jag tycker förstås synd om dig. Men, ge upp honom nu. Han kommer inte kunna dricka sina 2 glas vin, om han verkligen tror det är han utom all hjälp. Se nu till så han skriver på papperna innan han åker. Och ja jag kommer från andra sidan och brottas med alkoholen, jag vet om mina problem och försöker och försöker. Din man verkar inte fatta och han verkar dricka bra mycket mer än mig. Och jag dricker mycket.

Hoppas allt löser sig för dig och all kärlek och kramar till dig.


skrev Azalea i Nu är det dags

Det är ju konstigt hur man fungerar.
Som du säger att man tror att: Nu så blir det nog bra, har han äntligen insett så kastas man tillbaka i eländet igen.
Min man upp för sig precis likadant.
Sur, retligt och väldigt stum.
Fast nu har han skaffat sig riktigt stora problem denna gången. Fast det är kanske hans räddning i mina ögon. Han ser ju givetvis inte det så.
Han har nu tillbringat 1,5 vecka på avgiftning och kommer att köras på behandlingshem nästa vecka. Tvångsinläggning....
Så det är med blandade känslor jag tar semester nu.....jätteskönt att få en lugn och alkoholfri sommar men samtidigt konstant oro för vad som kommer att hända.
Jag önskar dig en fin semester för dig och dina barn och att ni kan ta vara på sommaren tillsammans.
Kram


skrev Mirabelle G-S i Och nu är jag här igen

Pling säger det när poletten trillar ner... Jag håller visst inte på att bli galen (nu heller) utan det är hormoner som lever rövare. Förklimakteriet kallas det visst. Har läst i timmar, och kommit fram till att det är vad som drabbat min 42-åriga kropp och knopp. Att jag inte fattat det tidigare!!! Men jag har bara haft en väldigt vag tanke om vad klimakteriet faktiskt är och tänkt att det är något mysko man ska gå igenom efter 50 nån gång... Håhåjaja. Hormonerna börjar visst spöka och uppföra sig illa redan i åldern 35-40 (med följder som tex insomnia, förvärrad RLS, ångest, frysande, förändrat flöde, nedstämdhet, humörsvängningar, ledvärk etc) Så... om du är kvinna över 35 och tror att du blivit galen på riktigt - googla förklimakterie och läs på litet innan du begär tvångsvård på Beckomberga.


skrev Femina i Tillbaka igen....

Jag håller med dig. Inte måste man kvalicera in sig som alkoholist för att avstå från A. Som om det måste finnas en godtagbar ursäkt för att folk ska respektera ett "nej"! Vi alla, kan närhelst vi önskar, göra ett aktivt val att inte dricka beroendeframkallande gifter. Min kropp, mitt liv, mina val. ?


skrev Azalea i En fortsatt kamp

Ja, den kommer att ta tid. Efter så lång tid och så många grusade förhoppningar, besvikelser och hårda ord är det inte konstigt om man inte känner sorg och smärta.
Men jag tror att hjärtat läker och man får ny luft under sina vingar igen. Vi måste nog bara låta det ta sin lilla tid
Gråta en skvätt
Vara besviken
Bli lite förbannad
Det är det som jag känner funkar för mig, att släppa ut det istället för att hålla det inne där det växer.
Ut med det gamla så det får plats för nya känslor.
Spinoza har en bra idé att skriva av sig för det gör ju också att man släpper ut så det känns lite lättare.
Hoppas att du får en fin semester, Skrållan??


skrev Mirabelle G-S i Tillbaka igen....

Det där inre dividerandet och velandet har det skrivits spaltmeter efter spaltmeter om här på forumet, så i folks trådar kan du hitta olika tanke-strategier att testa. För vissa är det att aldrig tänka aldrig, utan ”idag är jag nykter”. Andra vänder negativa ”Jag får inte dricka” till ”Jag väljer att inte dricka”. För mig personligen har det där inre dividerandet handlat om att försöka räkna ut huruvida jag faktiskt har alkoholproblem eller ej, om jag ör alkoholist eller ej, om jag riskerar att utveckla ett beroende eller redan har utvecklat ett... Som om man MÅSTE vara alkoholist för att sluta dricka. När jag kom underfund med att det inte finns något intagningsprov att passera blev allt mycket enklare. Vem som helst får välja att sluta dricka. Jag väljer att sluta. Punkt.


skrev Azalea i Saknar ett riktigt liv

Mannen ligger kvar på avgiftningen än, 1,5 vecka nu.inlåst.
Han är färdigbehandlad nu men förvaltningsrätten har beslutat om tvångsvård enligt LVM.
Så på onsdag är det planerat att han ska transporteras till ett behandlingshem.
Han har fortfarande inte fattat poängen med det hela.
Så sent som i förrgår tyckte han att så här kan man inte göra, bara för man råkar somna på ett tåg. - det hade ju inget med spriten att göra" . Om Jag försöker förklara att han behöver hjälp att sluta dricka och ändra sitt liv så envisas han med att han ska kunna dricka 2 glas vi på kalas som alla andra............
Det går liksom bara inte om trots att han hamnat i världens jobbigaste situation.
Nu har jag fått en sån himla ångest med över att ge honom skilsmässopapper.
Jag måste ju göra det men det känns som att sparka på en som redan ligger. Hur tusan ska jag göra????????
Han försvinner typ 60 mil bort på onsdag i upp till 6 månader. Jag vill ju inte vänta tills han kommer hem.
Fy tusan vilken beslutsångest.
Sov sött, allihop?


skrev Stark eller svag i En fortsatt kamp

Hej!
Jag är alldeles ny här och har inte vänt mig till forum tidigare. När jag sitter och läser det ni skriver rinner mina tårar.
Tänk att det tyvärr är fler än jag som har det så här.
Känner igen mig så mycket i det ni skriver.
Från att man direkt ser på killen/mannens ögon att han druckit, sura och otrevliga humöret dom de ständigt har vare sig de ör nyktra eller fulla.
Känner även igen mig i att man är tyst och låter bli att hugga tillbaka, fastän man kokar inombords.
Man vet att om man håller sig lugn kommer han snart att somna. Då får man sitt lugn, om det så bara är i en timme innan man själv slocknat av utmattning.


skrev Dee i Jag tar tillbaka mitt liv.

Tusen tack för era inputs,

Adde - så fina ord från sinnesrosbönen, AA va?
Skulle gärna vilja läsa hela någonstans!

Sofia - oj vilka ord du avslutar med till mig, tack för att jag fått chansen att finnas här på ert forum!

-

Tänka sig, Mr J kanske såg att jag mådde bättre, det plingade till i min telefon i eftermiddags.
"Är du kvar på jobbet, eller ska vi ta en promenad?"
Jag övar mig på att vila i att vara här och nu med den känslan av glädje att han äntligen verkade sluta spela död denna fredag.
Här och nu bara.

/Dee


skrev Azalea i Saknar ett riktigt liv

Ja, det är inte så lätt att bryta gamla invanda mönster.
När jag är själv och med andra så ser jag allt väldigt klart hur jag borde göra och att jag måste sätta gränser. Att jag måste säga mej och inte ställa upp på minsta vill.
Men så fort han ringer och säger vad jag ska göra så faller jag till baka direkt i gamla spår. Det är som all tuffhet bara pyser sin kos och jag har inget försvar längre. Protesterar jag så kommer det anklagelser att jag hjälper inte till, du bara skiter i mig ellet du bara bryr dig om dig själv.
Och plötsligt kryper den där tvekan och ångesten över mig att jag är kanske sån
Så tråkigt att jag har så svårt för att stå upp för mig själv. Önskar mig mer mod.


skrev Femina i Han ska få en rejäl snyting....

Det är beroendet som pratar. En massa hjärnsignaler som blivit omprogrammerade, signalsubstanser, hormoner och mer därtill i en oändlig symbios som tyvärr hamnat i obalans och försöker hitta ett nytt kompass. Men det kompassen funkar inte utan visar oss åt helt fel håll... Det är då vi måste inse att vi blivit "sjuka" och vi behöver ta hjälp av varandra och Gud att ställa om vårt kompass mot rätt riktning igen. Det går att lyckas om vi dessutom litar på de erfarenheter som de som gått före oss redan funnit. Vi behöver inte själva uppfinna hjulet på nytt! ?


skrev Äntligen fri i Det gick åt helvete - men nu kan det bara bli bättre

Som du skriver.
Så funkar hjärnan.
Och lyckan kommer tillbaka.
Tro mig ;)
Men det kan ta lite tid. Några månader. Men du måste igenom först.
Kämpa, sen blir det enkelt.


skrev Pellis i Nästa steg

Jag har haft en sån fin och solig dag och det lustiga är att jag sitter i en båt - alltså på riktigt! Jag stökar runt bland grynnor, kobbar och skär. När vi lagt till tar alla en landare och det irriterar mig. Jag läser dina rader till mig om och om igen! Hoppas på en god natts sömn, detsamma önskar jag dig ?


skrev Skrållan i En fortsatt kamp

Ja så är det nog Spinoza. Det tar tid att läka.


skrev Dee i Fyller ångest

Svinbra, rekommenderar den också!
På min bucketlist att besöka!

6 dagar blir snart en vecka, fokusera på de bra grejerna!
Kram,
Dee


skrev miss lyckad i Några steg senare

Ju längre från supande, eller festande som vissa kallar det desto renare och lättare att välja rätt..Träning, bad och natur, är friskt och bra..Vi väljer själva vad som gynnar oss i längden..Varm kram???


skrev miss lyckad i Nykterist och alkoholist i en kropp

Jag tror att nummer 8 är evighetens siffra..Det passar ju med tre stycken då..Både livrem och hängslen..Du är grym?..Stor varm Kram?