Senaste kommentarerna i forumet

Jag kan varmt rekommendera alkoholhjälpens internetbaserade program som finns på startsidan, ett 11 veckors program, har gjort det själv när jag bestämde mig för att sura dricka - man får jättebra verktyg att jobba med kring alkoholproblematiken/nykterheten!

Lycka till!

Det är ju inte lätt, att göra något, när din vän älskar alkoholen. Förstår att du känner ett ansvar, eftersom han är din vän. Men som många skriver här, så kan du inte göra något alls, han måste vilja och söka hjälp själv. Du kanske kan visa honom vilken hjälp som finns. Men han måste ju göra jobbet själv. Och eftersom han inte verkar tycka det är ett problem, så kan du inte göra något. Han är ju inte ditt ansvar. Han ansvarar för sig själv, så om dina andra vänner inte vill ha med honom så kan du inte göra något. Förstår att det är jobbigt. Men han blir bara frisk om han inser det själv.

Du har kommit långt i din process. Så skönt för dig. Snart är det din tid, och bara din. Förstår att väntan är jobbig. Jag sa till en släkting i dag, att jag skulle vilja ha det gjort. Att jag redan lämnat och att allt är över. Men man måste ju igenom allt. Även sorgen.
En stor kram till dig och heja dig.

Du har kommit till en punkt där du tydligt har blivit medveten om att alkoholen gör att du beter dig på ett sätt som inte är du. Alkoholens effekter förstör viktiga saker i ditt liv, du vill nu rädda relationen till din flickvän som du älskar högt. Starkt och modigt av dig att skriva här och be om tips och råd! Också väldigt klokt av dig att du har tagit kontakt med psykolog och ska gå på AA-möte. Du är öppen för att ta emot hjälp från olika håll, det är verkligen en styrka som du kan ha mycket nytta av framöver. Det och den starka motivation som den här Valborgshändelsen har fört med sig - du vill nu göra allt för att behålla din tjej - är en väldigt bra grund för förändring. Fortsätt gärna skriva här eller i din andra tråd om hur du mår och hur det går för dig! Förhoppningsvis kommer du snart att få lite tips och tricks från andra användare som har varit där du är nu.
Vänligen och med hopp,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Fy vad jobbigt det låter, att du haft en sådan uppväxt. Och att du känt skuld och skam. Jag vet ju att man gärna vill känna så när man har någon nära som dricker. Jag kände och delvis känner så nu för min man. Men jag tycker att vi ska ta bort det nu. Vi gör ju inget för att dom ska dricka. Vi försöker ju bara hjälpa.
Har du själv försökt att söka hjälp? Så att du slipper känna sådan sorg. Du har ju inget gjort för att han ska dricka. Min man blir också arg när jag tar upp att han behöver söka hjälp. Men det är väl så att det är ett försvar, för dom vill ju inte sluta med sin drog.
Ja här inne är vi ju inte ensamma. Så skönt att få stöd här. Fortsätt att skriva av dig. Det gör jag, extra viktigt nu när jag är mitt uppe i att sätta ett ultimatum för min man, sluta med alkohol eller jag lämnar. Det är inte lätt, kärleken till mannen finns där hela tiden. Men jag kan inte leva så mer. Jag vill leva.

Tack för du delar med dig om hur du mår. Både jag och säkert flera här på alkoholhjälpens forum har undrat hur det är med dig. Vi är tacksamma att du delar med dig. Tack. Glädjande att du fått insikt och motivation som du skriver, du vill leva.
Det blir tydligt att känslor och tankar inte är sanningar. Även om du tänkte och kanske kände på ett visst sätt, tom så du funderade på om du skulle orka leva så märker du nu att detta har ändrats.

Du har din farfar som stöd och du har hittat detta forum, två konkreta saker som är hjälpsamma för dig. Om du fortfarande skulle vilja ha mer stöd (och anonymt) så tänker jag att du fick ett bra tips här av en av användarna. Om du vill se de olika alternativen så skrolla ned på sidan.

Tveka inte att ta stöd om du får tillbaka tankar om att inte vilja leva. Det finns hjälp att få och du vet att du kommer må annorlunda på sikt oavsett hur du kan må just där i stunden.

Alkoholen ska inte få bli en anledning till att du inte skulle kunna göra det du vill. Den ska inte få styra ditt liv eller förstöra för dig som den lite grann gjort en tid. Du sätter nu stopp för att det ska fortsätta såhär, steg för steg!

När du fått bukt på alkoholen kommer du ha ännu mer energi över till studierna och en möjlighet till ett bättre självomhändertagande. Utan det kan det vara svårt att tänka klart, må bra och ta tag i jobbiga saker som att prata med människor i sin närhet om sådant som känns svårt.

Det låter som du är på en bra bana nu som kommer vara hjälpsam för dig. Du har långt det senaste året med flera saker och du är ödmjuk inför att det också kan ha sin inverkan på hur du mår, fint och klokt att du stannar upp och ser det och ger dig själv kredit för de ansträngningar du gjort. Bra jobbat!

Fortsätt gärna skriva och läsa här!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag har inte märkt det, men det är något som har hänt. Jag tänkte inte en sekund innan jag tog upp snuset igen, rösten sa gör det och jag gjorde det och det hjälpte.
Häromdagen pratade en bekant om att dricka vin och jag sa ingenting. Jag måste ju tala om att jag inte dricker. Jag dricker ju inte?
Jag pratar om min beslutsamhet, att jag vet att jag inte kommer ta ett glas, att jag inte ens är sugen. Jag fantiserar om att sänka en låda och ta sönder mitt liv, men det där sociala glaset har jag inga illusioner om att jag ska närma mig, säger jag. Men jag har känslomässigt glömt bort varför det är sant. Varför dricker jag inte? För att jag är rädd?
Jag behöver hitta en ny motivation. Jag måste ladda om. Det funkar inte att avstå för att katastrofen skrämmer mig, det sitter inte i kroppen längre.
För att jag inte vill fly ifrån mitt liv, för att jag inte vill berusa mig för att uppleva, för att jag vill vara vaken. Men jag känner mig inte vaken och jag upplever bara livet som ett schema, som går ihop eller inte går ihop.
Jag vill inte dricka, jag har heller ingen särskild lust att inte dricka. Jag är likgiltig och det är det farligaste, rätt som det är kommer det ju slå till och jag måste ha något att slå tillbaks med.
Det är nog dags för lite göttig rannsakan igen.

Och allt tuffar på som innan återfallet. Men jag tar det försiktigt. Vet att det kommer gå bra tills jag är ensam nästa gång. Som tur är dröjer det tills i höst.

Tiden rusar och jag med den. Det är redan torsdag?

Idag har jag mys med min mamma. Igår hade jag tacomiddag hemma med vänner. Innan det var introducerade jag MrNiceguy till flickvän och kompisar. Vi var ut på kareoke och dansade tills stället stängde. Han är så rolig.

Detta med att försöka vila och få i ordning hemma har gått åt skogen. I natt sov jag hemma för första gången sedan helgen. Jag vet att jag kanske kommer få betala för detta rent psykiskt, men jag tror tamefan jag är lite hög på honom. Det vill säga, jag tror jag faktiskt tycker om om honom. Fasten han är snäll. Vi får se folket. Vi får se vart detta bär av. Det känns seriöst.
De andra har inte varit seriösa. Visst tyckte jag om Mrklick, förälskad var jag. Men han var inte bra. Har inte skrivit vad som hände där men alltså nej. Thank you, next.

Nu Påväg in mot huvudstaden för att äntligen fixa mina fransar och sen ska jag bjuda MrNiceguy på taco från igår. ?

Jag är glad, det är mycket bra som händer nu. Och jag är så jävla glad över att slippa jobba på detta där skitföretaget. Tacksam etc ?

Fridens ?

Jag sitter hemma och har sjukanmält mig från jobbet och har bestämt mig för att bli nykterist o ändra mina vanor.

Men sitter med en ångest som äter upp mig inifrån!
Valborg va inget bra för mig jag skrek åt min tjej och puttat henne lätt och inte minnets nånting.

En sida av mig som aldrig dykt upp innan och nu ska hon inte sova hos mig mer och tror att hon kommer lämna mig oavsett om jag ändrar på mig.
Men jag är villig att ändra hela mig för henne, hon är mitt allt min bästavän min flickvän och framtida mamma till mina barn.

Hon är lika rädd för mig som jag är för mig själv när jag är full och hon är den som får ta smällarna men jag vill ändra på mig.

Jag vill inte dricka mer det är nog för mig!
Jag vill kunna sitta med umgänge som dricker men att jag avstår!
Jag vill gör nåt för MITt psyke och min relation med min flickvän till nånting underbart.

Jag ger upp alkoholen men jag behöver hjälp kan nån ge mig tips och tricks på hur jag kan göra !

Jag har troligen mycket jag behöver reda ut med mig själv och har tagit kontakt med psykolog och även ska jag till AAmöten.
Mvh ungovilsen

Haha, jag började också dricka mer när jag slutade röka. Inte de första dagarna men sedan. Vilket trams!

En väldigt jobbig och ledsam dag i dag. Men det är många tröstande ord från er här. Läser dom flera gånger. Nu har jag fått en tid för att gå och samtala i alla fall. Så skönt.
Ska försöka hitta på något roligt i kväll så kanske det lättar lite.

Hej och välkommen till Anhörigstödets forum! Din pappa har haft alkoholproblem så länge som du kan minnas och har även varit våldsam mot familjen. Du har försökt hjälpa honom på olika sätt, vilket har resulterat i ilska från hans sida. Nu är han gammal och behöver hjälp och du är den enda anhöriga som ställer upp. Det låter tungt för dig att vara hans enda hopp, när er relation i grunden är knepig. Du har ända sen du var liten hållit för dig själv de alkoholrelaterade problem som ni har upplevt i familjen och även nu bär du mycket inom dig. Skulle du vilja dela med dig mer av vad du har upplevt och hur det är för dig just nu till någon i din närhet? Vem skulle kunna vara ett stöd för dig just nu? Din man reagerar med ilska som kanske egentligen handlar om en omsorg om dig - han är orolig för att du ska ta på dig för mycket. Om du bara utgår från dina egna behov, hur skulle du vilja att kontakten mellan dig och din pappa såg ut?
Lite reflektioner från min sida bara, du väljer om du vill svara.
Kul att du har hittat hit. Du är verkligen inte ensam!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej. Jag är alldeles ny medlem här.Jag har varit helt nykter i 26 dagar efter att druckit alldeles för mycket i ca: 20 år. Mår så jäkla dåligt psykiskt närminnet är katastrof och värk i kroppen speciellt benen/Är detta normalt efter nästa fyra veckors uppehåll. Tacksam för svar

igen för pepp! Jag lade om tidsplanen, är ju alkis, så att resan börjar i dag. 1 maj blev sista dagen då jag drack upp nästan allt som fanns kvar i huset. Finns fyra små starköl som stör mig, ska göra mig av med dem på ngt sätt. Solen skiner och det är kallt ute, ska ta på mig gympaskorna och gå en promenad. Har kommit till uppdrag 3 i programmet, och det är faktiskt mkt givande att sitta och gå igenom varför man dricker, hur man dricker och vad man egentligen triggas av. Bra tips om att dela med sig hur det känns, sådana saker kan jag säga till min fru. Har också en vän som varit nykter alkis i 30 år som jag kan säga allt till när det gäller alkohol. Nu tuffar jag vidare i programmet. Kram!

Räknar på nytt. Dag 2. Kan inte påstå att jag ångrar att jag drack på Valborg. Idag är jag på jobbet. Det flyter fint, jobbar lika bra som innan Valborgsmässoafton. Fått skrivit mycket, haft några möten. Ingen alkohol kommer att drickas under maj månad. Jag har inget sug, ingen lust. Jag mår egentligen oförskämt bra.

Fått någon form av plötslig insikt och motivation. JAG VILL LEVA! Angående alkohol då, orkar inte dricka längre.
Återkommer

Det låter som att alkoholen tidigare har varit ett sätt för dig att hantera svåra sömnproblem och ångest, vilket fungerade på kort sikt, men nu när du har fått annan hjälp för dina psykiska besvär så märker du att alkoholen tar en större plats än du skulle vilja i ditt liv. Du får ibland allvarliga symtom på abstinens med skakningar, svettningar, bröstsmärtor och du har också fått magkatarr. Du är samtidigt rädd för att söka hjälp och tycker inte att du har blivit tagen på allvar inom vården, då du tar hand om hygienen och är välklädd vid vårdbesök (det var nog vårdpersonalens bemötande som Tess45 syftade på, inte att du förnedrar någon!) vilket kan få folk att avfärda dina problem. Tufft att vara med om.

En sak som du skulle kunna pröva ifall du ändå vill testa att söka stöd i en förändring, är att anmäla dig till vårt nätbaserade program här på Alkoholhjälpen. Det är gratis och anonymt och du kan göra det helt på egen hand eller med stöd av en rådgivare. Det kanske kan vara ett alternativ eller ett komplement, ifall du är tveksam till att söka beroendevård? Bara en tanke, hoppas att det är okej att jag delar... Du hittar programmet i en blå ruta på startsidan.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du gör såklart som du vill,när du vill och med vem du vill.
Nu har du fått "chansen" att upprepa gamla mönster då straffet är borta för både dig och honom.
Ni ska träffas,du kanske ska dricka något glas,men ni ska inte sova ihop.

Varför?
Vem ska du tillfredsställa?
Dig själv eller honom?
Och vad blir bättre av att ni träffs och kanske blir onyktra tillsammans?
Var är en nykter fika någonstans?

Om det är vänskap det ska handla om.
Från hon som gjort exakt likadant just för att det är så infernaliskt svårt att släppa taget..

Skriver av mig

Nu är detta bara uppdatering.
Straffet är borta och han får dricka och jag får komma in på stället. Han har börjat hänga där som tidigare, sena kvällar och antagligen full lite då och då. Det är hans problem inte mitt.

Han frågade igår om vi hade bestämt setts och jag skrev nej. Han va sugen på öl. Jaha skrev ja kör på ?

Sen skrev han att han va ledig en dag och frågade om vi skulle ses, ja sa ja...
Sen klämde jag fram att det är inte säkert vi sover ihop, och jag frågade om det var ok ändå att ses ( tänkte att nej nu vill han inte ?) jo det ville han.

Så jag får försöka att låta bli att sova kvar med han.

Förnekelsen är stor hos en missbrukare och så länge de inte har någon insikt tror jag inte det kan bli någon förändring.

Styrkekram till dig!!!

Det är alkohol i de flesta sammanhang. Man påminns hela tiden, i filmer och böcker dricks det en massa. Visst kryddar det livet för den som kan hantera det. Antar jag. För mej har lite aldrig varit tillräckligt. Det roliga förstärktes en stund men sen blev det för mycket. Och det tråkiga förstärktes också.
Grattis PP till 2000 nyktra dagar! Så bra! Du vet ju att om vi kunnat nöja oss med lite lagom hade vi inte varit här. Du har nog rätt att det finns många ensamma nyktra alkoholister men jag var mer ensam som alkoholist. Att dricka ensam hemma, smyga, gömma och vara rädd för upptäckt. Ånej aldrig mer. Friheten man har nu är värd allting.

Ytterligare en nykter dag har förflutit. Jag har sovit gott och stigit upp tidigt. Ute regnar det, vilket naturen behöver ( Jag är en stor naturvän).

Nu börjar jag tänka; - Jaha, var det inte märkvärdigare och svårare att sluta dricka än såhär? Blir nästan lite rädd, eftersom det kanske gör att jag inte tar nykterheten på allvar. Men det gör jag. Vill absolut inte dricka för jag tror att det skulle kännas väldigt dåligt. Ni vet den där halvfulla vinflaskan som ligger i kylen sedan en vecka? Jag tittar på den och tänker; Ja, ligg där du och bli vinäger. Skiter väl jag i. För mig är den jättebra att titta på, för den är en ständig mätare på hur jag förhåller mig till alkohol. Första dagarna var den ett hopp om att dricka alkohol när jag varit nykter mina tre veckor. Nu vete sjutton om det känns så lockande.

Efter en längre ledighet ska jag gå in i en intensivare jobb-period. Då ska jag se vad tröttheten och tidspassningen gör med mig.

Idag kommer det bli en fin dag där jag får vila tryggt i nykterheten. Jag önskar att många andra här, får vara med mig i det hoppet och i den tryggheten.

Tramsbrillorna?? De ska jag också ha på emellanåt idag. Framöver. Utan alkohol är jag så allvarlig att jag blir stel i mitt eget sällskap ?
Inte konstigt att jag druckit, för att få tyst på analyserandet och tänkandet. Bli mer tramsig! Avslappnad.
Det är dagens uppgift i det här tillfrisknandet. Ta lättare på allt!
(blir nog en roligare partner om jag skakar av mig saker istället för att analysera sönder)
Ha en fin dag!??

Jag är ju 20år så drickandet av alkohol har ju varit konstant i 2 månader med alla utgångar och spontana utgångar.

Jag har försökt va nykter eller vad man ska säga som senastes händelsen så skulle jag ju ba ut och äta och det började med en öl och sen bara spårade ut, det är som att jag inte kan hålla emot och har ett sånt sug för det med. Men vill verkligen ha all tips och hjälp för min flickvän betyder mer än nåt annat i världen och jag vill leva mitt liv med henne så måste få ett stop på det jag gör.