Senaste kommentarerna i forumet

Det gör du rätt i, jag satsar med på en vit jul, har dock bara druckigt en gång på julafton och det var ifjol då man var ensam, iår blir det volontärarbete för hemlösa. Då jag ej har någon familj så kan man lika gärna hjälpa andra istället för att glo framför tv:n med sprit. Det är bra att du kämpar på, spec om det är barn med i bilden då det är deras högtid så se dom som en motivator isåfall :)

Jag sitter i garaget å lyssnar på musik och umgås med mina gamla bilar. Jo jag har tagit bärs å rött.

Har väl aldrig tidigare känts viktigare med just en kram. ❤

Har alltid firat julafton helvit och inte inbjudit till något alternativ. Känns fantastiskt bra. Fint initiatov. ♡

Tack för omtanke! ♡

För tillfället mår jag skit. Den största anledningen är arbetsrelaterad. Jag älskar mitt jobb, men under de senaste veckorna har det varit övermäktigt.

Jag har nyligen blivit headhuntad till en högre chefstjänst. Förstår om det kan uppfattas som att det kan bli en ännu större arbetsbelastning, men fakta är att det, tvärtom, kan ge mig ro att fokusera på de saker jag ändå är involverad i. Just nu håller jag på med allting samtidigt och har svårt att hitta en struktur i detta..

Som den person jag är läser jag dock in andras problem, både här och IRL.

I älskade Studentens tråd, hon ligger mig mycket varmt om hjärtat, läser jag det värsta. Vad allt annat känns futtigt ändå...

I det verkliga livet har jag en kollega som har just nu ligger på sjukhus, svävar mellan liv och död. Mina känslor koncentreras helt klart till henne och hennes anhöriga.

Allt klagande angående mitt eget mående känns plötsligt meningslöst...

Men...

Helt ärligt mår jag inte alls bra. Övertalas av andra att tänka på mig själv.. Men det går liksom inte. Hur ska jag kunna fokusera på mig själv när andra har det så mycket värre?

Jag tränar som f-n, ska ni veta, på att hitta en grund, en plattform att stå på, för mig själv och mitt mående. Det mest grundläggande, andas, slappna av, varva ner...

För...

Om inte jag kan stå upprätt, hur ska jag då kunna finnas för andra? Jag brukar jämföra med syrgasmasken på flyget. Att alltid ta på sin egen först för att sedan kunna hjälpa någon annan. Viktigt, men ack så svårt.

Ha en fin helg!

Kram ♡♡♡

Jag ska ha min första nyktra jul på säkert femton år. Jag längtar supermycket. Låt oss fira kärleken och friden tillsammans. Det låter fint med ljusstakarna.

Tack Studenten för att du hör av dig! Det var verkligen starkt av dig att att ta tag i en så tung situation och söka hjälp.

/magnus
alkoholhjälpen

Lever. Ångest.
De säger ptsd, depression, gad och utmattningssyndrom.

Jag tog tag i min krisplan. Ringde exmannen. Bad honom hämta Vovven. Undvek att ta ut alla piller från apoteket. (Jag har ju sagt att jag inte ska ha en massa piller till läkarna. Ändå finns de där)
Ringde efter hjälp.
Den kom.

Jag vet inte längre hur jag ska hantera detta.
Jag vill bara bli frisk.
Jag är ledsen.

Förlåt för att jag skrämde er.
Jag skrämde mig själv.
Jag är inlåst nu.
Kanske får jag hjälp nu?

Vi får se.
Förlåt.

Folk retade sig på att jag använde lunchen till träning. Och det blev en jättegrej. Fikar inte, presterar högre än många andra, tar inga rökpauser (som är helt ok med min chef att en kollega gör).
Den månaden för snart två år sedan som jag drack nästan varje kväll och var så darrig att jag knappt kunde hålla i kaffekoppen vid morgonfikat var det ingen som retade sig på mig. Helt ok vara bakfull och ett vrak, så länge man håller sig innanför väggarna...
Så nu har jag startat eget.
Visst är det märkligt. Själv skulle jag aldrig kunna ha något emot att kollegor gör det de mår bra av, tvärtom. Mår man bra är man trevligare mot andra också. Fortsätt gymma på jobbet, Kärleksguden! ??

Finaste Lim ? Läser ditt senaste inlägg igen o hoppas allt är ok med Dig ..

Kan ni ta bort alla mina inlägg i denna tråd så Anthraxia kan känna sig hemma i den igen.

Går bra att klanka ner på mitt agerande här Anthraxia. Men jag anser personligen att du överreagerar. Och jag har inte utgått från någonting det var ju därför jag frågade! Att någon ifrågasätter saker man säger, hör inte direkt till ovanligherna i mitt liv. Jag är beredd att:

1: Agree to disagree.
2: Be admin radera mina inlägg i din tråd så att du kan känna att den är din igen.
3. Inte kommentera din tråd längre eller när du rekommenderar din lösning.

Se det som en utsträkt hand.

Avsikten var som sagt att kolla om du hade några andra syften än att bara rekommendera något du tycker fungerar bra. Men jag blir fundersam när någon rekommenderar en specifik substans så fort tillfälle ges. Nu har du iaf starkt reagerar på det och svarat på tal, så jag backar som sagt.

Ska vi släppa det då?

Då ber jag om ursäkt och korrigerar att du testat själv vilket jag missat. Svara i min tråd som jag bumpat så foam får tillbaka sin.

Var högre än 40 förr. Jag har gått på det väldigt länge. 2011 verkar den nya regeln trätt i kraft om max 40. Hur som helst.

Hur går det för dig MCR? Sänder dig lite mod och styrka härigenom, hoppas du orkar skriva några rader någon gång och berätta hur det går för dig! Jag har tänkt på dig och önskat dig allt gott!

Nä jag har ingen och prata med, folk går bakom ryggen på mig. Jag försöker att komma på ett sätt att hantera det, jag behöver inte höra lämna och gå vidare. Det vet jag redan att jag kan göra. Jag vill stanna kvar , eftersom jag vill stanna kvar i förhållandet, så håller jag tankarna mest för mig själv. Pratar inte om det. Det känns som att det är bäst så.

Åh, vad jobbigt du har det nu. Det skär i hjärtat på mig av att läsa ditt inlägg, då är det förstås bara en bråkdel av hur det måste kännas för dig.

Snälla, Snälla, Snälla, avvakta till åtminstone i morgon med att fundera över vad du eventuellt planerar. Du hinner förhoppningsvis sova något, vilket brukar lindra den allra värsta ångesten. Lova att du funderar ett litet tag till.

Vill säga så mycket, men tänker att det viktigaste måste nå fram. Vänta ett tag, lova det! ♡♡♡

Tycker om och känner så mycket för dig!

Kramar om ❤

Mötet gick jätte bra och jag fick många tips! Så skööönt ?

det har med ens egenvärde att göra! Desto högre värde man sätter på sig själv desto fastare, tydligare och snävare gränser har man runt sig! Förmågan att ”försvara” sig själv styrs nog också av det!

Det är bra med snävare gränser. Jag TROR att de uppstår i takt med att man börjar värdera sigsjälv mer igen.

Mina egna gränser är i det läget att det kommer räcka med ett återfall utan medicin.

OM jag kommer på honom utan att aktivt leta, för det orkar jag inte längre.

Super han, och jag kommer på honom, då drar jag. För då kommer det bara upprepas igen, alltihop, och jag är äntligen värd bättre än så.

Jag kommer kolla på din tråd med jämna mellanrum, för dig bryr jag mig verkligen om <3

Nej, jag tycker inte att det är ok.
Nej, jag tycker inte att du gjorde det korrekt.

Jag tycker helt ärligt att det är direkt vidrigt att utgå från att någon är ute efter vinning när de försöker hjälpa andra.

Att jag inte tagit den själv är dessutom en ren jävla lögn. Jag har tagit den flera gånger, vilket står klart och tydligt i min tråd.

Jag har spenderat ohälsosamma mängder timmar på att läsa undersökning på undersökning, pratat med människor som använt det på forum, mail, och Skype, testat själv, läst forskning - inte bara om Naltrexon, utan även om Campral och Baclofen (två andra alternativ jag tror kan fungera bra) samt Antabus (Som jag inte tror ett skit på, eftersom det inte motverkar beroendet, utan bara tvingar en att vara nykter via skräck)

Jag har gjort det fullständigt helhjärtade arbete som det förefaller att bara en "medberoende" är kapabel att göra.

Naturligtvis gör jag det till en stor grej; mitt LIV det senaste året har bestått av det här, och när jag hittar något som funkar så kommer det någon och spottar mig i ansiktet när jag föreslår det på ett forum där människor BER om hjälp, tips, och råd.

Whatever. Jag är klar. Jag hoppas alla på det här forumet hittar något som fungerar för dem.

Och jag ber också om ursäkt för det här inlägget, foam - men jag rekommenderar fortfarande att läsa boken jag nämnde, så att du förstår hur medicinen fungerar.

Lycka till!

Verkar ha vart en engångsgrej att min arbetskollega skvallrade till chefen om mina extra friskvårdspass.

Jag har gymmat både i onsdags och nu idag (fredag) utan att någon har stört sig på det, eller har sagt något om det. Skönt!

Jag gick verkligen upp i varv när han skvallrat och mådde dåligt, svårt att sova, gjorde upp planer hur jag ska hämnas osv. Snacka om att ta det ett steg för långt.

Nu mår jag bra igen iaf. Är inte stressad, eller rastlös. Jag har fått det som jag vill ha det. Vill inte riktigt kompromissa om mitt gymmande, iaf inte nu. Kanske efter årsskiftet om jag har ny anställning på annat ställe eller något. Då skulle jag nog inte göra som jag gör.

trevlig helg. det kurrar i magen. ska fixa iordning någon middag snart.

Så tufft du har det nu, ett besked som drog undan mattan för dig. Ditt inlägg låter som ett avskedsbrev och jag behöver skriva till dig. Du har fått råd och omtanke av andra användare som kanske kan guida dig i det som känns hopplöst.

Jag gissar att du är rädd nu. Du nämner dem du älskar och de älskar dig, du är deras barn, syskon och vän. ibland är du ett stöd för dem och nu kanske någon av dem kan vara ett stöd för dig. Låt dem hjälpa dig, för du behövs.

Du behöver naturligtvis inte ta ansvar för vår oro men jag vill skriva att vi finns här för dig.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Ja, om någon mer vill. Skulle vela kunna åka iväg några helgdagar och handla julklappar, kanske gå ned och hämta julstakar och sätta i fönsterna snart.

Kanske baka lite, utan att man har känningar av alkohol i kroppen.

Jag var vit förra nyår, och julafton. Men jag tror jag drack en del dagarna runt omkring. Så vill jag inte ha det i år.

Tusen tack för input. Ja kanske funkar det. Det är värt ett försök och att inte ha mer hemma för dagen än dagens "dos" tänker jag. Svårare lördag/söndag då jag får ha för två dagar. Jag har talat med två olika öppna behandlingsställen i närheten idag - den ena kräver antabus något jag inte vill - den andra kan kanske ordna avgiftning utan inläggning. Jag försöker själv först sen ser jag.