Senaste kommentarerna i forumet

Du ger en tydlig bild av hur det är och har varit för dig under en längre tid. Du har en expartner som har problem med alkoholen. Han är far till ert gemensamma barn och ni behöver ha kontakt på grund av dottern.
Många tuffa situationer genom åren har satt spår i dig. Han har varit elak och att se honom berusad gör dig mycket upprörd. Så upprörd att du själv gjort saker du inte är nöjd med. Han är en annan person när han dricker, han kan bli verbalt elak och ber sedan inte om ursäkt för något.

När ni bestämde er att skaffa barn var villkoret att han skulle sluta dricka. Klokt med villkor! En kortare tid hölls villkoren. Tyvärr började han dricka igen och många situationer uppstod kring hans drickande där du och flera andra engagerade er i att försöka påverka honom till förändring.

Till viss del har det haft effekt, 6 månader nykter efter samtalet som du och hans bror hade med honom. Tilliten var dock förstörd och det krävdes tid för dig att se att det verkligen fungerar med hans nykterhet.
Det hörs att du gjort mycket och fortfarande gör för att försöka få situationen så bra som möjligt. Längs vägen har du satt gränser på olika sätt, ställt krav och haft villkor. Tagit hjälp av hans andra anhöriga. Samtidigt låter det som att du vet att du skulle behöva lägga mer energi på ditt mående.

Nu är ni åtskilda och har dottern varannan vecka. Just nu känner du dig säker på att han inte dricker samtidigt oroar du dig fortfarande över hans drickande de veckor han är själv.
Du känner en ilska och frustration över hans beteenden och ett sätt att försöka hjälpa dig själv med detta är att du börjat skriva här. Jättebra att du hittat hit, läst och skrivit!

Finns det något mer du känner skulle vara hjälpsamt för dig?

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Kommer sinnesron.
För att jag orkar stå kvar i oron och i mig själv.
Vågar titta på det som smärtar och varför.
Saktar ned farten och bejakar det som är gott runt mig.

Så fantastiskt välkommet?

Du är fantastiskt duktig och klarsynt.
När du vet att du måste avstå men inte varför.
Kanske inga barn? Eller käresta som hejar på.
Varför gör man förändringar?
Var ska det leda och vad fyller man livet med istället.

Fake ut till you make it sa min sponsor i alanon.
Dvs gräv djupt,kanske ned till tonår eller barndom.
Vad lyfte dig då och varför.
Cykelturen på blöt asfalt.
Godispåsen man sparat pengar till osv.

Själv tog jag i förrgår tag i en gammal dröm.
Jag red för första gången på 6 år.
Det gick inge bra,min kropp klarade det i nte pga artros.
Men djuren,auran runt en häst och den 170 cm 19 åriga hästen som tittade snällt på min nervösa varelse.
" Du ta det lugnt,det här klarar vi tillsammans"

Den känslan lukten och friden som finns i ett stall finns fortfarande för mig att ta del av.

Så ta alla klämkäcka råd,ta en titt på en gammal dröm.
Ta en skärva av den och just do it!
Önskar dig en bra dag och positiva tankar?

på att ta hand om och ta ansvar för andra! Du gör rätt i att vara lite trotsig Linda?? Jag har börjat gå min egen väg väldigt mycket i stort och i smått! Jag gör saker jag tycker är kul även om jag får göra det ensam! Chansen då är ju att man träffar människor som tycker om samma saker! Och också som du säger ”det passar inte mig”! Det är ofta som jag inte vet vad jag känner och tycker! Men jag har märkt att om man pausar lite och ger sig själv tid så kommer man underfund med vad man tycker, tänker, känner! Folk får vänta och ha tålamod med MIG nu! Jag har alltid haft det alldeles för mycket med andra! Sen gör man smärtsamma upptäckter! En av mina bästa vänner har jag nästan slutat umgås med! Jobbigt på ett sätt eftersom det är vänskap som går långt tillbaka! Men det hela gick till nästan 100% ut på att ge, lyssna på henne mm! Hennes nya frisyr var viktigare än om jag ville anförtro något viktigt om mina barn! Ställer man inte upp på det längre fejdar det ut! Inget dramatiskt utan bara ebbar ut liksom! Och det går två vägar! Jag är inte intresserad längre av att vara 100 för henne när hon inte är nigit tillbaka och hon är inte intresserad av 50/50 utan vill ha 100 själv! Tack för styrka❤️ Detsamma till dig❤️

Utan droger.
Kan du höra vad rastlösheten vill säga om du lyssnar inåt? Vilken känsla tror du gömmer sig där?
Det man brukar kalla postakut abstinens - det där obehaget som kan vara lång tid efter man slutat med det man drogat sig på - tror jag delvis är kemi och delvis känslor som vi är ovana att lyssna på eftersom de dövats tidigare.
Även om du upplever att du står still och måste agera för att få förändring är det ändå en förändring bara genom att stå kvar när det känns jobbigt. Att bara vara kan innebära något nytt om man tidigare undvikit det.
Låta bli är också ett aktivt val.
Hålla sig kvar kan innebära rörelse och hårt arbete om man befinner sig i en stark ström. Det du upplever vara trampandes på samma ställe kanske i själva verket är precis så mycket som är möjligt just nu.

Skönt sätt att både använda kropp och koncentration! Vad ska du träna idag?

Ha en fin torsdag du med☀️

Insett om mig själv är att jag har "sjukdomen medberoende
Den har utvecklats under många års pressat liv där jag hittat överlevnadsstrategier.

Jag har många gånger halvt friskförklarad mig när jag varit symtomfri.

Men sen har jag stått där igen full av medberoendebeteende.

Vi dricker ju inte,men saker händer runt oss eller vi gör val som inte är bra för vår sjukdom.

Så termen alkoholist kan man ju sätta termen aktiv eller nykter framför,beroende på hur man väljer att leva sitt liv.

För mig är det en pågående handling där jag får vakta mitt beteende.
Annars står jag där igen.

Så att för evigt få stämpeln alkoholist behöver inte vara en nackdel om man på det sättet behåller respekten för styrkan i den.

Så tänker jag och det utan att det nedvärderar vare sig mig eller någon annan med en beroendesjukdom.

Igår drack jag. Två veckor sen sist. Känns som att jag drack i studiesyfte. Så jäkla onödigt. Kändes så planerat. Gav inget positivt som inte varit mer positivt utan. Slappnade av, men blev sittande framför TVn. Bra TV visserligen men känslan hade varit betydligt trevligare idag utan. Och upplevelsen av kvällen betydligt mysigare o närvarande. Surt. Men på’t igen.

Ska skapas idag! Träning, detta blir spännande! Har i perioder i mitt liv tränat olika saker. Alltid kommit tillbaka till yoga.
Men i flera år har det inte knappt blivit något pga olika anledningar.
Ha en fin torsdag?

Blir så arg över att höra hur din omgivning liksom bara går och väntar på det (oundvikliga) återfallet. Trist, negativt och kontraproduktivt. Men sån är väl synen på oss alkoholister? Att förr eller senare trillar vi dit igen. Kanske att jag (hos din arbetsgivare-chef) anar en känsla av behov att känna sig förmer än, bättre än dig. Så tänker jag på den gamle författaren och suputen PO Enqvist. Som för många år sedan spolade kröken för gott. Han lever som, och kallar sig, helnykterist sedan dess. Vägrar begreppet nykter alkoholist, för varför ska han behöva dras med alkoholist-termen när han inte längre är alkoholist?

Under tiden som din arbetsgivare nitiskt avkräver dina blodvärden för kontroll, kommer x antal anställda (inte minst högre upp i näringskedjan) att utveckla ett beroende i det fördolda. Kanske får de snart en ny stackare att ta hand om och rehabilitera enligt den senaste alkoholpolicyn!

God morgon?
Det känns bättre idag Jasmine. Vet inte vad som hände igår, kände mig ledsen & nere .
Men nya tag i dag!
Önskar en fin dag ?

Blivit trotsig. Det har jag blivit. Trött på att vara medberoende och ha kontrollbehov. Jag har blivit en riktig retsticka . Säger nähäpp det passar inte mig. Ser hur folk försöker riva muren. Genom att tjura. Bråka mm. Men jag ler inom mig och tänker nu räcker det. !! Det är väl det där sökandet som gör en orolig. Sökandet efter äkta människor. All styrka till dig ❤

http://www.aa.se/vadaralkoholism%3F

Jag anser dig vara alkoholist utifrån det du skriver. Det är en sjukdom. Alkoholen kontrollerar dig och inte vice versa. Det är en progressiv sjukdom, så det blir bara värre och värre.

Det finns hjälp att få, kontakta sjukvården, ring numren på AAs hemsida eller prata med socialtjänsten.

Med nyttig mat, god sömn och ingen alkohol;)

Godnatt?

.. med lagom mycket jobb, mys med barnen och lagom mycket socker;).

Jag var i och för sig dödstrött på kvällen och somnade en stund medan barnen bakade och städade. Gav mig lite dåligt samvete, men tröttheten berodde på att jag jobbat och inte på att jag druckit alkohol. Det är en jä-la skillnad!

Kram och godnatt?

All styrka till dig! Vet att det inte finns något att säga som gör det lättare, men en sak som jag (försöker) tänka på vid tvivel - det beslut du tog var rätt, just för att det var det du tog. Annars hade du tagit ett annat beslut.

Jag är själv inne i en rent ut sagt vidrig period. Där jag väntar på att han ska ta beslutet att lämna mig, eller att jag måste ta beslutet att lämna honom. En gång för alla.

Hjärnan går på högvarv, klara stunder där jag VET att min magkänsla stämmer blandas i samma stund med tanken ”men, du överdriver ju! Du känner ju denna man, du kan ju lita på honom! Vad håller du på med?!”. Något i den stilen.

Pratade idag med en vän som jobbar på en beroendemottagning (lämpligt nog...). Berättade hur det sett under våra år ihop. Hon har visserligen aldrig träffat honom, men hennes svar var väldigt enkla: han har definitivt alkoholproblem, och du bör lämna honom. Kändes först nästan skönt att få det så, rakt på bara. Sen kommer ångesten, och ”vad vet hon, egentligen? Jag KÄNNER ju honom som ingen annan!”. Är helt slut. Och tom.

Hon berättade en del om hur alkoholen påverkar dopamin-nivåerna i hjärnan.. börjar förstå hur han (alltså i nyktert tillstånd) kunnat agera så märkligt som han gjort mot mig. Världens varmaste man kan plötsligt bli iskall och stänga av alla känslor. Han har indirekt gjort slut flera gånger pga inte redo för en relation. Med indirekt menar jag att lika ofta har jag liksom fått dumpa mig själv. I början trodde jag att ”ja men han var väl inte tillräcklig kär i mig”. Men nu så här ett par år senare så vet jag att han genuint älskar mig. Vi pratade bara för några veckor sen om hur nykära vi fortfarande är. Att sen kunna svänga till att ”detta går inte”, det är helt enkelt inte normalt.
Sen vet jag att det finns annat i honom som är trasigt, eller vad jag ska säga. Men onekligen en intressant tanke att alkoholen har ett finger med här...

Och du! Läste din tråd igen! Varje ord kunde ha varit skrivet av mig, helt galet...

Stor kram!

Du har haft en intensiv period och kanske behöver vila? Tror inte att du är manodepressiv, men kanske har en liten släng av det beteendet, något jag tror många har (inklusive jag själv).

Hoppas du fick tag på din läkare och kan få hjälp redan imorgon, hoppas du hittar tillbaka till ditt "vanliga jag".

Kramar?

Eller är det något annat som är jobbigt för dig?

Styrkekramar?

.

Vad bra du är!
Du kämpar på så grymt ?

Idag cyklade jag 10 mil?
Fick med kidsen på 3?

Vi kämpar på ?

Sov så gott

Både för intervjun och för bantningen.

Välkommen till forumet.
Du har tagit ditt första steg, det är bra.
-har du funderat på varför du dricker?

Här hjälps vi alla åt att inte falla tillbaka till A.

Hur kan vi hjälpas åt?
Styrkekramar ?

Alkoholen är ett passerat kapitel för mig. Jag har inte ork, tid, lust eller vill offra saker för sprit, vin och öl. Jag mår prima, jag har pengar (även om inte det var ett problem när jag drack), jag har en glad familj men en arbetsgivare som inte litar på mig, ja inte min fru heller för den delen.

Tack Jasmine?
Äsch, det känns nedrans tufft just nu?
Kram till dig & er alla??

Skönt att bara skriva lite dagbok här och läsa lite pepp? idag har varit en trött och grå dag, men sinnet är ljust i alla fall! Har tillåtit mig själv att vara slö på jobbet, mådde bra av att släppa kraven lite.

Funderat rätt mycket på det här med att vara nöjd. Nöjd och tillfreds med det man faktiskt presterar. Det kommer inte naturligt för mig utan jag måste jobba på det, och jag mår mycket bättre när jag ser till att vara nöjd. Stressar mindre då och ältar mindre.

Ha en nöjd och lagom bra onsdag alla som läser❤️