Senaste kommentarerna i forumet

Tidig AW med kollegorna och jag drack alkoholfritt vin. Ny erfarenhet, men det var helt OK och känns toppen!!
Heja mig! ??✌️

Glad jag blir att se dig här igen!
Jag läser mig till att du slits mellan det positiva i ruset och de negativa konsekvenserna i form av bakfylla och ångest. Kampen mellan de två.
Hoppas du vill fortsätta skriva och berätta mera om din situation!

Du kan också ringa anonymt om du vill till Droghjälpen 020 – 91 91 91. Telefonen är öppen måndagar och torsdagar klockan 09.00 – 16.00 eller Alkohollinjen 020-84 44 48, Måndag-torsdag 11-19, Fredag 11-16.

Hoppas du skapar en fin helg!
/Carina
Anhörigstödet & Alkoholhjälpen

Hej Vinägermamman!
Ajdå, nu verkar det inte gå åt det håll du vill. Men det du gör, som är en kanonbra grund för förändring, det är att du vågar analysera dig själv och dina mönster. Super!
Men frågan är, hur kan du vända trenden för det är inte åt det här hållet du vill.

Hoppas det är ok för dig om jag delar med mig av en tanke, och om inte så hoppa över resten. Men jag undrar om du trasslat in dig i lite väl många mål? Minskad konsumtion 2-3 glas/vecka, 90 vita dagar, gå ned i vikt, motionera, simma, promenera...
Å ena sidan kan det vara skönt med så många goda aktiviteter (och tänk när de blir vanor!), å andra sidan är det många punkter man kan uppleva att man har misslyckas med samtidigt om man råkar ha en dålig dag. Jag tänker också att en förändring (minska alkoholkonsumtion) ger förhoppningsvis en automatisk konsekvens (viktnedgång).
Hur tänker du kring detta? Och vad skulle kunna vara ett litet steg till att ändra riktning åt det håll du egentligen vill?

Önskar dig en fin helg!
/Carina
Anhörigstödet och Alkoholhjälpen

Vad härligt att höra om den lilla tjejen som kommit till världen! Och så sorgligt att du behöver tänka och förhålla dig till en person som dricker och kallar dig vid fula ord samtidigt som du ska bjuda in lilla tjejen till det här livet. Det måste vara svårt att parera alla händelserna och känslorna.

Har ju följt dig ett tag och läst dina inlägg. Som jag upplever det så tänker jag att ni har fastnat i ett mönster och det är som att samma händelse återuppspelar sig om och om igen. Lite olika ord, situationer och grader av aggressivitet. Men i det stora hela ett repeterande av liknande händelser om och om igen. Ett mönster som varken får barnen, dig eller honom att må bra. Ingen av er lever på det sätt ni önskar just nu. Jag är övertygad om att ni är människor med så mycket mer möjligheter och förmågor än att fastna i detta.

Hur skulle du vilja ha det i stället? Hur skulle ditt och barnens liv vara om du inte behövde leva kvar i dessa mönster?

Håller tummarna för att ni hittar en väg till större välmående!

/Carina
Alkohollinjen & Anhörigstödet

Hej FinaLisa!

Det är lätt att man börjar gå på tomgång efter ett tag. Dagarna går, man skapar distans till alkoholen men fortfarande är man skör och ovan och liksom fortfarande på väg att köra in sig i nya spår. Tänker att du kanske skulle hitta tillbaka till din livskraft? Sitta en stund på ett berg, känna stödet och det uråldriga. Leta upp ett skogsområde och stanna där i två timmar eller till och med tre, tills du hittar det här vederkvickande lugnet. Din livskraft. Det som är du.
En tidsenhet i taget. Ett andetag i taget. Kram.

Välkommen hit "Denhärgången"!

Vad bra att du hittat hit och hittar stöd hos andra. Jag får några tankar när jag läser det du har skrivit. Jag tolkar det som att tanken på att du nu kanske kommer bli erbjuden behandling och få stöd kan kännas som en lättnad för dig. Att du under lång tid kanske har gått och tänkt tanken på att du vill göra en förändring, både för dig och barnens skull. Hittills har du dock inte vågat ta kontakten, men nu kanske polisen gör en orosanmälan så du får en kontakt.

Jag tänker; tänk om polisen INTE har gjort en orosanmälan, men att du väljer att söka hjälp ändå? Hur skulle det kännas? Att frivilligt och med egen vilja söker upp hjälpen själv? (Och om soc har fått en orosanmälan så får de då se att du själv redan sökt hjälp)

Tänkte bara kasta upp den tanken till dig och se hur du tänker kring den?

Hoppas du kommer trivas här på forumet!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det du bestämmer dig för är så det kommer bli. Du fixar detta ❤️
Mysig fredag på dig ?

(https://fof.se/tidning/2007/6/beroenden-darfor-ar-de-svara-att-bryta)

Hjärnans belöningssystem har till uppgift är att få oss att vilja göra sådant som befrämjar individens och artens överlevnad - att äta, dricka och ha sex.
Det finns ingen anatomiskt avgränsad del i hjärnan där belöningssystemet sitter. Det handlar snarare om kommunikationsbanor som binder samman flera av hjärnans delar. Bland de viktigaste är amygdala som har med känslolivet att göra, pannloberna, ventrala tegmentum som sitter ovanför hjärnstammen samt en del som kallas nucleus accumbens. Dessa olika delar kommunicerar med varandra genom att skicka och ta emot signalämnen såsom dopamin, glutamat, gamma-aminosmörsyra (GABA) och olika små peptider.
När du till exempel äter något gott utsöndras signalämnet dopamin och gör att det uppfattas som lustfyllt. Det leder i sin tur till att du vill göra det igen - och du anstränger dig gärna för att få återuppleva denna behagliga känsla. Om de tidiga människorna i stället för att aktivt söka efter mat suttit och väntat på fallfrukt hade arten antagligen inte överlevt.
Det går att bli beroende både av droger, som alkohol eller nikotin, och av belönande beteenden, exempelvis olika sorters spel. Grunden till allt beroende är att hjärnan stimuleras snabbare och starkare än vid andra stimuli.
I stort sett alla droger ger dopaminpåslag, men det kan ske på olika sätt. Centralstimulerande medel som amfetamin och kokain påverkar dopaminsystemet direkt, medan heroin verkar via andra signalämnen i hjärnan som i förlängningen ger ökade halter av dopamin. Alkohol är ett specialfall och ger vissa människor inget dopaminpåslag alls, utan i stället en lättnadskänsla eftersom den dämpar stress och obehagskänslor.

Beroende skapar drogminnen

En viktig del i ett beroende är att det skapar starka minnen av drogen och situationer där drogen förekommer. Detta går att studera med hjälp av hjärnavbildning med så kallad PET-kamera.
I en sådan studie undersökte beroendeforskaren Nora Volkow, chef för National Institute on Drug Abuse i USA, arton kokainmissbrukares hjärnor. De arton fick se en neutral video med naturscenerier från Grand Canyon och sedan en video där det förekommer kokainrelaterade bilder, exempelvis personer som använder och säljer kokain. Naturbilderna satte inga spår, men kokainvideon gjorde att det frisattes dopamin i missbrukarnas hjärnor som ett slags försmak av kokainruset. De fick själva skatta hur starkt suget efter kokain var. Ju starkare de skattade suget, desto högre dopaminpåslag kunde forskarna se i deras hjärna.
På liknande vis har Nora Volkow och hennes medarbetare också kunnat se att lukten av människors favoritmat gör dem sugna, oavsett om de är hungriga eller ej. Även här motsvarade frisättningen av dopamin hur gärna deltagarna sade sig vilja äta maten.

Ungdomshjärnan särskilt sårbar

De senaste årens forskning har visat att det tar tid för hjärnan att mogna. Det är först efter 20-årsåldern som mognaden spritt sig ända till pannloberna, som har hand om planering och impulskontroll.
Denna omognad gör ungdomars hjärnor särskilt mottagliga för att utveckla ett beroende. Det beror på att hjärnan är så formbar. Den lär sig att tycka om de snabba belöningar som grundlägger ett beroende - det gäller såväl alkohol och nikotin som att skjuta ner någon i ett datorspel. På grund av hjärnans omognad är unga människor också mer benägna att ta risker än vad vuxna är.
Just detta visar hjärnforskaren James Bjork vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcholism, USA, i en ny studie. Han lät tjugo ungdomar (12-17 år) och tjugo unga vuxna (22-33 år) spela ett spel där man kunde vinna pengar. Spelarna valde risknivå genom att välja att trycka på fyra olika knappar. Haken var att ju mer man kunde vinna, desto större var också risken att även förlora allt man vunnit hittills. Under spelet studerade forskarna försökspersonernas hjärnor med hjälp av magnetresonansavbildningsteknik.
Hos de vuxna såg James Bjork stark aktivering i en del av hjärnbarken som man använder för att planera sitt handlande. Aktiveringen var starkare ju mer man garderade sig och undvek risk. En sådan aktivering såg han inte hos de unga spelarna, utan de spelade på och förlorade också oftare.

Gener kan hjälpa eller stjälpa

Alla som prövar en drog utvecklar inte ett beroende. Här spelar ärftlighet stor roll - en del människor är mer sårbara än andra. Vissa som har ett beroende har antisociala personlighetsdrag och är också impulsiva och sensationslystna. Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget. Svaret kan vara att det handlar om mängden dopaminreceptorer i hjärnan.
Jeffrey Dalley vid University of Cambridge i Storbritannien visade nyligen att råttor som är mer impulsiva och otåliga också är mer benägna att nyttja kokain när de får tillfälle.
Forskarna lärde först råttorna att de för att få mat skulle stoppa nosen i ett hål när de såg en ljuspuls. Det visade sig då att 7 procent av råttorna inte kunde vänta på ljuspulsen, utan stack sina nosar i hålet hela tiden. Dessa djur visade sig också ha färre dopaminreceptorer i hjärnan.
I ett uppföljande försök, där råttorna fick tillgång till kokain, använde de impulsdrivna råttorna kokain både mer och oftare än de mer tålmodiga råttorna. De drogbenägna råttorna hade färre dopaminreceptorer från början, skriver forskarna i Science, och detta faktum kan vara en förklaring till deras beteende.

En mutation som ökar risken

Alkoholforskaren Charles O'Brien vid Treatment Research Center, University of Pennsylvania, tror att det finns stark ärftlighet som påverkar vem som blir alkoholist.
Ett exempel är att vissa människor tycks ha en förändring i sin arvsmassa, en mutation, i en av de opiatreceptorer som alkohol verkar på. Denna så kallade mu-receptor finns i 25 olika varianter, och i den aktuella varianten finns en skillnad i arvsmassan där en enda bokstav har ändrats, från ett A till ett G.
Denna lilla förändring verkar öka risken för att personen ifråga ska bli alkoholist. Personer med denna förändring kännetecknas av att de har alkoholism i familjen, att de får mycket euforiska rus och att de har ovanligt starkt alkoholsug. Ungefär var fjärde europé bär på denna genvariant och varannan japan, men bara 1 procent av afroamerikanerna.
Även miljön är viktig för om vi utvecklar ett beroende eller ej. Om en drog är lätt tillgänglig provar fler. Men även medicinska miljöfaktorer spelar roll. En viktig sådan faktor är stress.
Forskare har kunnat visa att råttor som utsätts för stress snabbare blir beroende av en drog. Förklaringen är att hjärnan vid stress skickar signaler till binjurarna, som då tillverkar stresshormonet kortisol. En verkan av hormonet är att det ökar känsligheten i dopaminsystemet. På så vis kan stress öka risken både för beroende och för återfall.

Stress tidigt i livet ökar risken

Det verkar också som om stress tidigt i livet ökar risken för beroende. I sitt avhandlingsarbete har Lisa Gustafsson vid Uppsala universitet simulerat två olika uppväxtmiljöer för råttor. Dels en trygg situation, där ungarna varje dag under tre veckor separerades från modern en kvart då och då. Det liknar den normala situationen när råttmodern slinker iväg för att äta. Dels en osäkrare situation, där ungarna dagligen togs från mamman hela sex timmar i sträck. När råttorna blev vuxna visade det sig att de som hade haft den trygga uppväxten var mer skyddade mot alkoholberoende. Dessa råttor drack mindre mängd och svagare alkohol än de råttor som haft en otryggare uppväxt.
Det finns i dag en vedertagen definition av beroende som används inom vården. Den inbegriper flera olika delar, bland annat att man för att få samma kick av drogen, eller beteendet, måste öka dosen allteftersom - man har utvecklat tolerans. Ett annat tecken är att individen försummar viktiga saker i livet och inte själv kan förmå sig att sluta - drogen har kidnappat hjärnan.

Är beroende en kronisk sjukdom?

Många forskare har också börjat betrakta beroende som en kronisk medicinsk sjukdom. Detta synsätt hävdades av Charles O'Brien och hans tre kolleger i en artikel som publicerades år 2000 i det amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA. För att styrka sin tes jämförde de drogberoende med tre kroniska sjukdomar som man i dag anser är medicinska: högt blodtryck, diabetes och astma. Och likheterna var slående.
Ärftligheten var hög både för beroende och för de tre sjukdomarna, men även miljön spelar roll. Risken att drabbas av diabetes ökar av stress och övervikt, medan stress och tillgång till billig alkohol ökar risken att människor blir beroende av alkohol.
Ytterligare en likhet var att det handlar om kroniska tillstånd. Att behandla högt blodtryck eller diabetes fungerar så länge medicinen tas, men man blir inte botad - sjukdomen kommer tillbaka om man slutar ta medicinen. På liknande vis finns suget efter alkohol eller narkotika kvar hos den som är beroende, även om han eller hon avhåller sig från det.

Anti-belöning försvårar

När beroendet är långt framskridet har den drabbade övergått till att tvångsmässigt söka efter och använda drogen. Detta stadium beskriver amerikanen George Koob och svensken Markus Heilig i augustinumret av tidskriften Trends In Neuroscience.
Enligt denna modell går beroendet från ett impulsdrivet stadium, där drogen ger en behaglig känsla och lusten att ta drogen drivs av ett sug, till ett tvångsmässigt stadium. Livet utan drogen präglas då av nedstämdhet och fysiskt obehag. När drogen tas infinner sig en känsla av lättnad, snarare än behag.
- Vi har lyckats få råttor som får andas alkoholånga att hamna i detta stadium på tre månader. När det gäller människor är det individuellt, men det kan handla om några år, säger Markus Heilig, som leder den kliniska forskningen vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism i USA.
Han beskriver dopaminsystemet som själva inkörsporten till beroendet och att hjärnans belöningssystem är nödvändigt för att beroendet ska etableras. Men i ett andra stadium sker ytterligare förändringar i hjärnan.
Hjärnans formbarhet tonar ner den positiva förstärkningen som drogen ger - den försöker anpassa sig till det ständigt höga dopaminpåslaget. Dessutom börjar ett slags "anti-belöningssystem" att verka (bild 2). Utan drogen mår den beroende dåligt och får ångest och drabbas av nedstämdhet och störd sömn. Det beror bland annat på att amygdala påverkas. Ett ämne kallat CRH aktiverar amygdala som har hand om våra rädsloreaktioner, och vi känner obehag, stress och ångest.

Chans till ny behandling

Att betrakta beroende på detta sätt öppnar för nya sätt att behandla, genom att ta bort de negativa känslorna som den beroende upplever utan drogen. Det pågår i dag försök med ett ämne som blockerar CRH.
I försök med beroende råttor kunde de fås att låta bli alkohol när de fick injektioner med blockeraren. Nu inleds kliniska studier i samarbete med läkemedelsföretaget Eli Lilly.
Markus Heilig arbetar även som läkare och har då kontakt med människor i långt framskridet beroende, och han anser att det behövs nya läkemedel.
- Vi måste göra något! Vi kan ha hur fin forskning som helst men om vi inte får folk att ta läkemedlen, hamnar vi i samma bedrövliga kliniska verklighet där människor är kvar i sitt beroende, säger han.

Voxra lär ha bra effekt mot sug och är tillika antidepressivt.

Det låter verkligen som om din medicin är direkt farlig för dig.

Styrkekramar ?

Tack för era svar.
Jag blir lugnad av att läsa om Soc som ett stöd. Jag har länge varit livrädd för att söka hjälp eftersom jag är så rädd för att ha dem inblandade. (Jag vågar knappt skriva det här här) Nu verkar omgivningen ha tagit det beslutet åt mig.

Det som har hänt är att jag blivit sedd ute berusad tillsammans med barn, polisen blev kontaktad. De sa att de bedömde att jag hade kontroll och lät mig gå hem, men med all rimlighet borde de väl ha anmält detta till socialen?

Så nu går jag i ångest och väntar på att de ska ringa. Jag går under av skam att behöva prata om det här, framför allt behöva erkänna för barnens pappa att jag druckit med barnen.
Samtidigt vänjer jag mig vid tanken på det här som en lättnad. Att jag kanske kan få hjälp, och inte behöver hantera allt ensam. Jag har lyckats på egen hand hålla mig nykter i långa perioder, jag förstår ju att jag både vill och måste sluta, men det här hände ändå, så uppenbarligen behöver jag hjälp.

Idag är han arg, arg på mig för att jag tagit barnen ifrån honom igen, för att jag är en så gnällig och falsk människa som lurat honom till att komma till sverige, köpa hus och skaffa barn. Framförallt till barnen för innan dess så va allt bra! Då gnällde jag inte lika mkt över alkoholen och ville att han skulle sluta.

Han ville hitta på nåt kul med sonen, men han ville inte va med pappa...jag kan ju inte tvinga honom, eller?
Han trodde pappa va arg på mamma fortfarande (vilket han är iofs) så därför vill han inte va där....vilket han sa!
Då fick jag skit för det, att jag lurar i honom massa saker som inte är sanna och även mina föräldrar! Det gör jag inte, snarare tvärtom. Jag poängterar att han inte är arg på honom o att pappa älskar honom mest i hela världen....d känns viktigt för mig att han ska veta det!

Sen började han igen om att han gör så mkt för mig, alla anpassningar som han behövt göra genom alla år och att d är orättvist då jag också måste göra d om detta ska funka!

Jag är så trött i huvudet, så förvirrad och så känslomässigt instabil så jag knappt vet om jag ska sova, skratta eller bara skrika rakt upp av frustration!

Det sista jag vill håller på att hända och d känns inte som att jag kan stoppa detta längre och få d att fungera!

Vad härligt lördaghelaveckan! Låter som ett fantastiskt sätt att inleda helgen på? duka upp en massa gott och bara rå om sig själv!

Här kommer jag att inleda helgen med att äta finmiddag med en nära vän. Vi ska äta gott, blanda alkoholfria drinkar och bara slappa!

Trevlig helg allesammans ❤️

Hej
Känner igen mig i dina ord. Jag blev nyfiken på appen du skriver om. Vad är det för app? Jag skulle vilja prova den.
All styrka till dig! Kram ?

försökte jag bygga mig en koja att gömma mig i, trösta mig i, vila mig i, bara vara i. Men kojan blev till slut ett fängelse. På samma sätt är det med överätningen/felätningen. Jag tröstar mig med godis, snacks, allt smarrigt som kan få belöningscentrumet att duscha mitt inre i dopamin. Och så har min koja återigen förvandlats till ett fängelse. Samma känslor uppstår. Att förlora sig själv. Skammen. Det dåliga samvetet. Varorna i min kundkorg är inget fredagsmys, det är missbruksprodukter, beroendeprodukter.
Men.
Efter den här veckans skrivande har en förändring tagit plats. Jag är på väg att ruta in och muta in dom områden jag kan påverka så att riskerna att beroendeäta minskar. Jag håller mitt medvetande öppet och alert så jag kan registrera vad som sker i mig under dagarna. Imorse tittade jag på mitt ansikte i badrumsspegeln. Jag var inte lättare. Jag stod där med välstoppade äppelkinder. Men jag kunde möta min blick. Känna mig som en god partner till mig själv.

Är du kanske i stugan nu, och eldar för brinnande livet? Tänker på vad du skriver om din gamla mamma som dog i juli. Att sorgen kommit ikapp och hur det inverkar på ditt mående och situation. Och jag tänker på HALT - hungrig, arg, ledsen (lonely) och trött. Att man är extra känslig vid just dom tillfällena.
Hoppas det är okej med dig, Ns. Tänker på dig. Kram.

Och den kommer med solsken för mig, inuti iaf för ute är det regn.
Blir ett behandlingsmöte strax och sen ska jag iväg och köpa lite hälsosammare snacks.

Sockermonstret har väckts & jag tänker bryta mönstret med att äta obegränsat av allt utan tillsatt socker några dagar. Brukar ta bort suget efter sött, efter några dagar brukar det gå bra att gå ner till normalt intag av nyttig mat?

Cashewnötter, melon, ostar, oliver mmmm finns mycket gott?

Väl hemma ska det bli en liten spakväll, bad, skrubb, ansiktsmask. Det ska bli det nya för att påbörja helgen har jag tänkt, en markering att helgen börjat ?‍♀️

Ni får ha en fin fredag & helg nu?

Mycket bra finns att läsa här. Insiktsfullt och skrivet finurligt med värme.
Alltid stöttande...

Hoppas att livet är bra för dig

//John

Tack!
Ja precis så är det. Jag började med medicinen i Maj och efter det har det blivit värre med drickandet.
Jag häller i mig mängder, finns inget stopp...
Jag har faktiskt tagit mid till mig och mailat min hälsocentral (idag) om önskad kontakt om detta. Det måste få ett slut!
Jag vet bara inte hur jag ska stå emot då det känns som kroppen ska gå sönder då den skriker efter alkohol.
Antabus har jag ätit för många år sedan men blev tvungen sluta då jag fick sådana fysiska biverkningar så läkaren ville avbryta den behandlingen. Tror du att det finns annat? Något som dämpar suget?
Heja du Anders och tack igen för ditt svar ?

Kommer solsken sägs det & ja jag håller med.
Regn ute i dag men sol inuti mig☀️Igår var det tvärt om.
Bara att hänga med den här virvelvinden till liv och försöka få extrasnurren åt rätt håll?

Har beslutat att handla hem lite nötter till kvällsmys för att försöka bryta sockermonstrets framfart i mig. Grymt sötsugen varje dag nu och har svårt att låta bli, tänker inte byta ett beroende till ett annat så HALT.

Snart dags för veckans behandlingsmöte och det ser jag fram emot.
Önskar alla en fin fredag?

Jag har lite liknande erfarenheter! Åt antidepp för många år sedan (typ 17 år sedan). De funkade bra på min nedstämdhet och ångest, men mitt alkoholmissbruk eskalerade det första halvåret, innan jag fick styr på drickandet och drog ner. Tyvärr så påverkar ju inte dessa piller själva alkoholmissbruket, även om det hjälper mot depp och ångest. Tvärtom så upptäckte jag att även "bakfylleångest" försvann när åt dessa piller, vilket var ödesdigert för mig med alkoholproblem. Tror att du verkligen skall vara på din vakt - men det verkar du ju redan vara. Hoppas att du får kraft att stå emot alkoholen. Önskar dig all kraft. Vänligen//Anders

..du som var den första att välkomna mig och ge pepp och styrka
när jag själv fastnat och stod still
Du fixar det här!
Massor med styrkekramar men ändå lite till ❤❤☘

Grått och regn ute. Ungefär samma känsla här inne. Det är inte bra.

Tack snälla ni för era gratulationer, d värmer mkt ❤️

Iförrgår åkte vi hemifrån (igen) när vi kom hem efter den dag borta så märktes d så otroligt tydligt att alkoholen hade varit ett faktum under dagen. Det retade mig nåt så djävulskt då jag även hade min mamma med mig hem som skulle umgås en sväng med oss o framförallt sonen som så gärna ville visa sina nya leksaker som hans mormor va där senast.

Så när jag stod o plockade äpplen i trädgården till henne så frågade jag honom om det va så att han druckit och varför han gjort det...den frågan tog som vanligt hus i helvete och han brydde sig inte ett skit om att min mamma va hemma utan började gapa o skrika o svära ute i trädgården. Där inne stod sonen med sin mormor och tittade ut genom fönstret för att sonen ville kolla på oss när vi fixade lite utanför. När jag sen gick in igen så fortsatte han därute och det hörs tydligt överallt när han går bärsärkagång.

Så vi packade kläder och tog med massa grejer till bebisen och åkte till mina föräldrar för jag kände att innan d eskalerar så är d bättre att dra!
Igår va han förbannad som få på mig, jag kunde dra åt h-vete för han hatade mig ändå. Bara så jag visste att om jag flyttade så skulle han sälja huset, ta pengarna och lämna mig i sticket med barnen. Hur jag försörjde mig o allt d fick jag lista ut bäst jag ville. Efter en stund ringer han tillbaka o säger förlåt, så skulle han inte sagt det va elakt och inget han menade. Bättre jag kom hem med barnen så vi kunde prata. Ville jag inte ha barnen med när vi pratade så kunde vi prata när de somnat! Jag vägrade och vill inte ha med sonen när vi pratar alls, han hör för mkt ändå o nu om vi ska prata allvar så behöver inte han va med! Han är snart 4 år och alldeles för smart för sånt vuxenprat. Så det slutade med att vi la på, jag bestämd och han skitsur för att hans vilja inte kom igenom.

Inte hört nåt idag, så antar att han bara ligger hemma på soffan och njuter av egentid på sina 10 pappadagar!

Tillslut åkte mamma hem (med en stor klump i magen) och vi satte oss för att kolla tvn. Sambon kommer in, förbannad och skäller högt på mig...vilken subba jag är och att jag gör hans liv till ett helvete och allt vad d innebär.
Min ledtrådar blir då, ska du fortsätta dricka ikväll så jag vet om vi ska åka nu på en gång!

Superbra kämpat! ??

Ska tänka på dig när suget sätter in. 20 min i taget. Kämpa ska vi.

Jobbigt när ångesten sätter in. Hur funkar promenader för dig?

Kram?