Senaste kommentarerna i forumet

Det var verkligen inte någon bra dag igår. Var ledsen och så deppig hela dagen. Tårarna "hängde" i ögonen och mungiporna pekade nedåt. Tröstade mig med en burk chokladdoppad lakrits och en bra bok. Ville inte vara i mina tankar.

Jag är iaf nykter sedan 39 dagar, vilket är jätteskönt.

Hej Ulla Bulla,
Tack för din respons.
Jag stannar av följande skäl:
@ jag har separationsångest ( antagligen huvudanledningen)
@ jag är ganska säker på att min man inte klarar sig då och någonstans i en Kristen uppfostran har jag kvar att inte lämna någon som är sjuk
@ jag är rädd att barnen ska må för dåligt av en skilsmässa och att jag inte vill att barnen ska bo hos honom då jag är rädd att jag inte kan skydda dem
@ jag är rädd för alla lögner som han kommer att sprida om mig vid en skilsmässa och att jag inte ska klara det och bli av med jobbet och inte kunna försörja barnen. ( jag hade en tuff depression pga detta för över 10 år sedan)

Ja, det är så mina tankar går... i stort sett hela tiden. Vid nyktra tillfällen är jag tacksam. Jag tror mig ha lärt mig leva helt ok liv i detta, och har kunnat skyddat barnen från pappans elekheter men nu när barnen märker det så tydligt är det annorlunda. Omgivningen vet inget.
Det var det mest uppriktiga svaret jag kunde skriva till dig Ulla Bulla. ”Poletten har trillat ner” men jag förmår ändå inte ta steget.

// Blade Runner

Varför jag vässat rösten så hemskt på sistone.
reagerat på alla möjliga orättvisor i världen.
trott attt något sorts världssamvete vaknat till eller min moraliska tant vaknat på allvar.

Men nä,det är min inre lilla flicka som satt ned foten för att min livssituation inte längre är ok.
Men istället för att angripa rätt problem så har jag projicerat på allt annat och tagit ut min frustration där.

De sanningar jag så medberoendeaktigt försökt bädda in i sköljmedel för att de ska lukta gott börjar nu ha tappat sin fägring.

Ljuset står alltmer klart och min ilska mot alla andra oskyldiga börjar lägga sig.
tack forumet,tack min lilla flicka och tack alanon.
Till sist får även min skyddsrustning en allvarlig spricka och ljuset slinker in..

och utsätter dig och dina barn för detta.
Vad hindrar dig att ta beslut?

Ställ de frågorna till dig själv istället för att lägga skuldbördan på mannen.
Han är sjuk och förmår/vill inte ändra på sin situation.
Men du har makten att förändra ditt liv åt det hål du vill.
Kanske utan din man,men med dig själv och dina barn i fokus.

Det svåraste som finns att ta till sig och hårda ord,men förmodligen sanna.
Att vi anhöriga låter karusellen fortsätta och förlänger lidandet både för oss själv och den som dricker med att skydda,förstå förlåta och anklaga är inget vi vill.
Men som vi ändå bidrar med så länge vi inte sätter stopp för fortsatt lidande för oss själva.
Iom att vi klarar att sätta gränser,bli särbo göra slut eller vad som helst så fortsätter allt bara.
Alkoholisten har ju allt kvar,men får ändå fortsätta dricka.

När de anhöriga viker undan eller inte ställer upp att vara kvar runt den beroende medan de dricker så kan det hända att den som dricker faller ännu hårdare.
Men då kan man finnas där och visa på alternativ.
Vill hen inte ta till sig det,alt söka egen hjälp så kan ni inget göra.

Välkommen hit,läs och begrunda och låt polletterna trilla ned allt eftersom.
Jag och de flesta andra på anhörigsidorna har varit där du är och vet exakt hur svårt det är att omfamna dessa sanningar.
Vi vill så gärna att det ska finnas en quick fix eller ett bättre svar där allt löser sig och alkoholisten söker hjälp,nyktrar till och allt blir frid och fröjd.

Det händer mycket sällan.

Tack för att du frågar Knaskatten?. Allt är bra här, men känner väl lite som du skrev tidigare, att jag liksom inte har något intressant att skriva. Jag går upp, gör yoga, tränar ibland, ger barnen frukost, åker till jobbet, hämtar barn från aktiviteter, lagar middag, diskar, tvättar, småpratar med barnen, nattar barn, jobbar, sover... och så börjar det om igen...

Men, när det gäller alkoholen så viskar inte A-rösten så ofta längre och jag känner mig lugn inombords. Tacksam för det, tacksam för att jag är nykter. Känner mig mer närvarande med barnen och orkar mer. Igår natt hade jag en så märkligt dröm. Drömde att jag blev bjuden på ett glas vin som jag kände att jag bara måste dricka. Kände den där kampen inombords, kände att jag inte ville förstöra mitt pärlband av nyktra dagar, men rösten som sa att det var oartigt att inte dricka vann och jag tänkte "Äh, ett glas spelar väl ingen roll". Jag drack två små klunkar och fick panik- det var äckligt och jag upplevde ingen som helst njutning, bara ångest. Tog mig snabbt till en toalett och hällde ut resten. Och det är väl ungefär så det känns även i vaket tillstånd, att det skulle kännas obehagligt att dricka. Försöker njuta av den känslan, känslan av att det just nu inte är någon kamp att vara nykter.

Idag åker jag med min dotter till Finnkampen, en resa som i mitt tidigare liv hade inneburit en hel del alkohol, du vet en båt med billig sprit och supportrar som festar. Men, nu blir det en vit resa med bara mamma-dotter mys.

Kram till dig katten och till alla andra??

Ps. Dag 24...

...den fiiina, fiiina....X år lagrade på ekfat etc. Så mycket ångest jag försökt att lindra med den. Men duuu....det är slut med det nu för vår del och vi måste förlåta oss själva och gå vidare. <3 Jag har alkohol kvar i huset. T.ex. snaps från midsommar bakom mjölken i kylskåpet. Inte blivit lockad av den alls nu. (Men jag ska byta plats på den känner jag nu när jag skriver om det).

Åhhh...på så sätt. Vilket viktigt arbete du har! <3 Ville själv utbilda mig till psykolog efter gymnasiet och lästa A-D i Psykologi bland annat. Så intressant.

....6 veckor är ju faktiskt rätt grymt jobbat!
Hur går det för dig?

...kväll blev det igår. Drack en massa vatten, åt en god middag och nickade till framför en dokumentär på TVn. Sysselsatt, men precis lagom mycket.

Inget sug alls. Och återigen, spännande att se vad som händer med kroppen och knoppen när man lägger av med det där jäkla giftet. Det har blivit en viss nedtrappning och det känns helt OK och kanske till och med bra. Vet inte om jag klarat att sluta tvärt. Nu får jag ta en dag i taget.

Är trött idag eftersom jag somnade alldeles för sent. Lite huvudvärk. Men inte bakis ?
Ha en bra dag alla!

Verkligen gjort allt i din makt för att förändra och för att hjälpa din mamma. Hon mår inte bra och hon är alkoholist vilket är en sjukdom och behöver hjälp av en läkare. Även du behöver hjälp, bra att du skrivit här. Finns det någon mer utanför familjen som kan hjälpa dig och som du kan berätta för?
Jag förstår att detta måste vara mycket tungt att bära!
För att få henne ur förnekelsen innebär att du ska och har rättigheter att sätta dina behov främst.
Stor kram till dig!

Det blev inte helvitt igår men inte mer än ett par cider och lite öl.
Nu får det räcka, detta är så himla onödigt.
Jag vill känna mig stark och motiverad!!!
Måste få tillbaka livslusten!
Men är så begränsad av min tillvaro att jag får panik ibland.?

Men jag vet, det finns de som har det mycket värre. Vill inte gnälla egentligen..?

Så upp med humöret nu! ???

Kramar
???

Wooo-hoooo - single digits.

Inga tankar på A, ska bara gräva djupt nu för att bli piggare ?

Styrkekramar till alla ?

Jättestort grattis till lillasysters ankomst! Tråkigt att din man inte kan förstå vad som krävs av honom ens med en bebis i huset men försök ta hand om dig och barnen ändå! Stor varm kram till dig och de små!

Nervös inför morgondagen. Nervös. Fan kanske skulle tagit ledigt från jobb. Vill inte vill inte?

Känns lite som att jag har halsfluss light också, gör så satans ont att svälja. Hade typ verkligen behövt min löpning nu, men neeeeiiiiiii... och ingen alkohol och ingen löpning/träning och ingen sömn.
This is new, hur möter jag min ångest nu? När jag inte kan få utlopp för den? (Ja jag vet att man ska stanna i känslan och allt detta där, men ändå).

Ska jag bara försöka leva Precis som normalt? Det käns ju lite fejk ändå, för mig själv alltså. För att sitta i förhör och prata om mig själv i samma senarie som våldtäkt är ovanligt. Det påverkar ju mig. Uppenbarligen! eftersom jag ligger vaken nu och skriver här.

Jag är rädd för att göra fel, säga fel, minnas fel.
Fan vad ont halsen gööööör.
Fick iallafall sökt en massa jäkla lägenheter idag. Elvis gav mig ett stort godsedjur också, och Nutella idag . Kan snart inte få plats i sängen för alla gossisar ?.
Älskar gosedjur, de gör mig trygg.

Fan. Jag vill verkligen inte gå dit i morgon. Och jag vill inte gå till jobbet. För jag vill sova och jag kan inte sova nu. Och jag behöver sömnen för att orka må bra, för att orka tänka. Men jag har inte råd att sjuka mig, för då försvinner de små pengarna som FK och jobbet betalar ut. Man kanske bara skulle dygna då?
(Fast jag veeeeeeeet att det inte är en bra idé alls. Fan). Och jag glömmer bort att jag faktiskt fortfarande är sjuksriven för att jag är utmattad och utbränd och hela jävla köret på 75%. Så det är inte så konstigt att jag är trötttrött ibland. Måste komma ihåg att vila mer. Att det ska vara så himla svårt att pririoritera för mig själv.

Fuuuuuck, okej. Ska försöka Nanna igen. En till halstablett och krama nya gossedjuret. Försöka göra mindfullness. Inte tänka på våldtäkten och försvarstal. Inte tänka på att "det kanske var mitt fel ändå". Fan vad jag behöver min sömn.

Fridens ?

(John blund nu får du fan komma hit! Eller så startat jag ett rykte om att du är fejk ?✌️)

Jag klarade en vecka igen och mådde bra igen. Och igår var det dags att misslyckas igen. Det slår ner mig hårdare varje gång och jag känner skräckrädsla för alkoholen. Jag är så jävla rädd att aldrig lyckas och aldrig känna mig nöjd med att livet som nykter. Ändå vet jag att det här är det som får mig att må sämst. Känns så långt bort att jag för två månader sen hade hela livet i balans och helt nykter. Känns som jag inte tar mig ur mitt återfall, för direkt jag börjar må bra igen går jag per automatik och köper öl.

Kampsport låter roligt! Ett härligt sätt att få ut aggressioner på. Jag har endast testat boxning, något jag verkligen tyckte var roligt. Håller du dig ifrån alkoholen?

Jag skulle vilja ha en sibirian husky, eller en Australien sheperd☺️ Och ja det är tiderna på dagarna som hindrar mig, hunddagis är på tok för dyrt!

Chipset ❤️❤️ Hur går det för dig, håller du dig nykter eller är du också i en period av återfall nu?

Jag arbetar med psykoterapi. Och har själv gått hos en fantastisk terapeut i tre år. Om man hittar någon som passar utifrån person och behov är det nog den mest värdefulla investeringen man kan göra

Välkommen i gänget!?
Starta en egen tråd så pratar vi vidare där...

Kramar
???

Åh vilket bastusug jag fick nu, konstigt ord, men ett sug som är bra iaf?
Var längesen, så ska nog följa ditt exempel Stumpan.
Träningen gick bra och nu är det soffhäng för mig med.

Veckorna far förbi och imorgon redan torsdag, önskar er en bra start på den?

Du är så duktig på att kommentera, men skriver inget i din tråd. Hur går det? Hur går tankarna? (Hoppas du bara sitter i en avancerad yoga-position och inte har tid att skriva.)

Dagen började trist lite trist. Stressig morgon och jag var en sur och vresig mamma som fräste åt dottern. ?
Kom på sen att JA JUST DET DET ÄR JU PMS och då blev det konstigt nog lättare att ta. På kvällen tog jag igen det. Dottern och jag gick en promenad och hade ett så himla bra snack. Först sa jag förlåt för att jag hade varit dum, och sen pratade vi vidare om kompisar, skolan, killar och sånt. Det blev en massa steg på räknaren och frisk luft dessutom. Istället för att sitta hemma i soffan med ett glas vin.
Så bra slut i alla fall!
Och i morgon nya tag.
???

PS. Tack Jasmine!

långsamt ta ihjäl sig själv.
Att förstå att det bara är en tidsfråga innan det är över och stå på sidan.
Inte kunna göra något annat än beklaga.
För att däremellan försöka påverka,skrika slå stampa sparka.

Att i all den vanmakt man känner försöka acceptera att en människa man bryr sig om håller på att ta ihjäl sig.

Det är en omöjlig sits.
För mig har alanon varit väldigt värdefullt.
Där lär man sig förstå att det är en sjukdom som inte kan botas om den som har den inte aktivt på något sätt vill bli hjälpt.

Ibland når de sin botten och tar tag i sitt liv och söker hjälp,eller tar emot erbjuden hjälp.

Ibland gör de inte det utan dör av sjukdomen.

Och vi som står på sidan kan inget mer göra än att acceptera.

Det du kan göra är att försöka när hon någon gång är nykter visa din kärlek.

Beskriva hur du saknar den nyktra personen och älskar henne trots att situationen är som den är.

Sätta de gränser som är nödvändiga för ditt eget mående,men ändå nå fram med budskapet om att hon är älskad.
Kanske också att ni finns där för henne om hon önskar det och vill bli hjälpt.
Inte som spottkopp utan som regelrätt hjälp tillbaka till ett nyktert liv.

Men det är ju bara om du/ ni anhöriga önskar och orkar det.
Detta forum har för mig varit en guldgruva och jag har rest mig och fallit många gånger( i mitt medberoende) under de fyra år jag skrivit här och också aktivt gått på möten irl.
Hoppas att du tar dig tid att utforska din egen känsla inför det här och går på den.

Inte vad som förväntas av dig från omgivningen eller av dig själv.

till lilla flickebarnet ,så härligt att storebror myser och njuter ?
Tycker att du fattar ett klokt beslut att åka hem till dina föräldrar ett tag, att du och pojken får lära känna er nya familjemedlem och kanske du kan få lite avlastning ! Kram och grattis igen ?

till det lilla underverket! Härligt att sonen tycker om att vara storebror! Så ledsamt att höra om din mans drickande! Du verkar dock ha rätt fokus på framtiden! Hoppas bostadsfrågan löser sig snart så ni kan komma till ro! Hoppas du kan njuta av din lilla bebis och att du får stunder av vila och ro! Kram❤️

Känns som att ha hittat en ny kompis. Jag har haft en PT tidigare som rekommenderade LCHP som LCHF fast högt protein intag istället för högt fett intag. Det stabiliserar blodsockret och minskade sötsuget helt hos mig. Är det ngt du provat?
Var rädd om dig så hörs vi. Kram

Träna är något jag vill börja göra! Simma och bastu lät ju inte dumt!
Styrketräning vore ju något med!
Av någon anledning kommer jag inte riktigt i gång?
Ha en skön kväll✨