Senaste kommentarerna i forumet

Tristessen ja...meningslösheten. Den är lätt att dricka på. Men inte fan ger fyllan mening till tillvaron - det är ju en illussion! Byta jobb, fokusera om, satsa på nåt roligare...jag vet Inte. Men sannolikheten att jag kommer på växer ju med antalet nyktra dagar tänker jag

Hur du menar? Förklara mer!

Jag kommer idag ringa och kräva att vårdcentralen tar bort beroendediagnosen. Jag kan liksom inte förlora jobbet för att jag försöker tillfriskna! Jag får gå i väggen som nykter i stället och jobba heltid om läkaren vägrar möta mig i min begäran om omformulering. Så jävla dumt att sparka omkull någon som försöker resa sig. Fattar inte att jag ff är nykter i den här stressen! Men jag vill något annat nu!

Hej Else!

Välkommen hit!
Vad bra att du bestämt dig för att förändra ditt drickande.
Det kan ta tid, det kan bli bakslag, men har du viljan så går allt.
Jag tror inte man vinner något på att älta det som hänt, om det inte skett något riktigt obra som involverat fler än dig själv.
Har det hänt något obra som inkluderat andra får man kanske ställa sig frågan om det är värt att nysta i det för sin egen skull och / eller de andra inblandade.

Låt det landa lite först och ta beslut om det när du känner dig mindre ångestfylld.

Ha en fin dag!

Även om jag någonstans länge har insett att det oftast blir för mycket när jag dricker så har jag ändå lyckats undantränga att det är ett riktigt problem. Nu när jag plötsligt ser tillbaka så ser jag mönstret och olika obehagliga minnen över saker jag har gjort full spelas upp om och om igen. Är det bra att tänka tillbaka och bearbeta?

Ångesten är bara så otroligt stark att det gör ont på alla sätt som går. Jag skäms och har svårt att tänka att jag inte är en dålig människa. Borde jag istället blicka framåt eller är det nyttigt att gå igenom fylleminne efter fylleminne i huvudet?

Någon som har egen erfarenhet av detta?

Vad hände dig för fyra år sedan när du blev berusad för första gången?
Och vad fick dig att fortsätta dricka?
Det låter så ovanligt att komma in i ett beroende så sent i livet och på relativt kort tid?!
Du säger att ingen vet men din familj har väl märkt något?
Berätta gärna mer om hur dina tankar går..
Kram så länge???

Jag förstår att du hamnat i en problematisk sits. Men vårdcentralen kan väl ställa upp tills du fått en tid på beroendemottagningen?
Varför försvåra för människor som frivilligt söker hjälp fattar jag inte..
Och jag håller med om att du ska hålla din arbetsgivare utanför om denne inte vill samarbeta.
Din kommun har väl någon rådgivning dit du kan ringa anonymt?
Kämpa på, skickar en styrkekram???

Åh, vad skönt för dig! Kanske hade antabus varit en bra idé när du kommit ur det, men det fortfarande är ganska lätt att trilla dit igen? Du behöver ju bara ta en, som räcker i några dagar. Den mentala besattheten försvinner när man vet att man inte kan dricka och det är väldigt skönt. Fundera på det :)

Jag har ”lagt korten på bordet” för alla som är viktiga i mitt liv. Men jag har en arbetsgivare som kommer göra mitt tillfrisknande oerhört svårt om de får kännedom om alkoholproblemet. Tyvärr... det skulle ha varit jätteskönt att kunna berätta även där och få känna stöd från dem. Men jag vet att detta inte kommer att ske så då väljer jag att agera på ett sätt som jag tror gynnar mig. Återigen, jag är en hel människa och inte bara en vinkärring. Jag ser ingen poäng med att sabba mitt arbete när jag nu har lyckats sätta korken i innan jobbet gick åt helvete.

Jag har ”lagt korten på bordet” för alla som är viktiga i mitt liv. Men jag har en arbetsgivare som kommer göra mitt tillfrisknande oerhört svårt om de får kännedom om alkoholproblemet. Tyvärr... det skulle ha varit jätteskönt att kunna berätta även där och få känna stöd från dem. Men jag vet att detta inte kommer att ske så då väljer jag att agera på ett sätt som jag tror gynnar mig. Återigen, jag är en hel människa och inte bara en vinkärring. Jag ser ingen poäng med att sabba mitt arbete när jag nu har lyckats sätta korken i innan jobbet gick åt helvete.

Om du måste gömma fakta osv. så blir det nog inte enkelt på något sätt. Att du är utmattad nu är ju pga alkoholen, även om du är nykter nu.
Vill inte verka hård, men jag blev inte bättre på riktigt förrän jag accepterade fakta och slutade "skyla över".

♥️

Tror nog att du måste bestämma dig definitivt för att klara av detta. Ser ord som "förmodligen varit bra, tror jag, frivilligt" m.m., de håller inte när suget slår till! Det går att fuska med Antabus, jag vet av erfarenhet. Man kan spotta ut, kräkas efteråt, sakta "dricka bort" effekten. Men vilken lättnad när man bara accepterar det, först då slappnar man av på riktigt! Grattis till er som klarar av att ta Antabus själva, jag klarade det inte.

Varit nykter nu i 4 månader, mitt mål är 6 månader, sen får vi se.

Mitt primära problem har varit stress + alkohol, ingen bra kombo.

Lycka till!

Tack för dina fina ord!
Jag gör så gott jag kan. Bra dagar, mindre bra dagar. Det är ju så med livet.
Kan min resa även fungera som inspiration för andra som är i samma situation med och pga alkohol så blir jag bara glad att kunna hjälpa till.
Hoppas du får en fin dag! ☀️

God morgon!

Jag vände mig till min vårdcentral och pratade med en riskbrukssköterska som jag tidigare varit i kontakt med.
Viljan att inte dricka hade jag, men tidigare erfarenheter visade mig att det krävdes så lite för mig för att trilla dit igen. Fick läkartid och jag fick ta leverprover för att se hur läget såg ut (hade lämnat prover ca 45 dagar tidigare med mindre bra resultat). Denna gång hade värdena förbättrats och läkaren skrev ut Antabus på 400mg, tre tabletter i veckan.
Tog min första dos den 12/5 och fick en lite besk smak i munnen, men den gick över efter ett tag.
Jag disponerar alltså själv över dessa och ansvarar själv för att ta dem. För att detta ska vara möjligt så ska man vilja sluta med sitt destruktiva drickande. Jag ville det.
Jag går varje vecka i samtal hos en terapeut på missbruksenheten via Socialtjänsten, och sedan två veckor har jag börjat besöka CA (anonyma kokainister) som har samma tillvägagångssätt som AA. Kombinationen av enskilt samtal, gemenskapen i CA och Antabus hjälper mig enormt och jag känner för varje dag som jag är alkoholfri hur mycket lättare det går och hur avlägset begäret efter alkoholen blir.
43 dagar idag.

Min erfarenhet ser ut typ så.

Lycka till och ha en fin dag! ☀️

Vaknade på exakt samma sätt som igår. Känner mig lite gladare och har lite mer vilja. Det här blir en bra dag⭐️❤️

Och grattis till 6 veckor????⭐️
Du inspirerar❤️

Livet går vidare. En dag i taget. Idag AA. Min man skall ut med en kompis. Han dricker varje dag/kväll. Utom när vi träffar barn o barnbarn. Ibland tänker jag, att om han inte hade druckit kunde vi gjort resor tillsammans, seglat tillsammans, promenerat tillsammans osv. men jag vill inte göra saker tillsammans med en berusad man. Vi har druckit tillsammmans i 40 år. Och nu har jag varit nykter i mer än 2 år. Så nu gör vi olika saker. Han accepterar detta. Men jag kan tycka att det är sorgligt emellanåt.

Skönt att höra???
Hoppas denna dagen blir det samma?

Tack för bra tips hur man ska tänka..
Har också dessa funderingar om och när jag skulle kunna dricka.
Nu förestår en studentexamen på fredag och jag vet att det bjuds friskt i den familjen.
Hmm, har jag tänkt att dricka A då?

Jag tänker Nej hela tiden men vet inte hur det kommer bli så därför bestämmer jag istället dag för dag. Det är mycket lättare så...
Idag är jag nykter

Instämmer med Mags och Anxiete, sök hjälp för att inte hamna i en akut delirium tremens!
Din kropp och ditt hjärta kan lägga av helt så snälla Daniel, bryt detta nu!!!

Stor lycka till kram ???
Fantastiskt bra jobbat??
Alla vi som kämpar mot alkoholdjävulen behöver starka förebilder och positiva historier också.

Tack för svar och uppmuntran. Ja, trött är kanske bra att vara så jag får sova. Är också en prover att kanske inte kunna göra det, har ju nästan alltid druckit mig till sömns. Men jag har spikmatta och poddradio så jag hoppas det löser sig med det. Tänkte jag inte skulle behöva ta till nån medicin. Och det där med disciplin är jag inte jättekänd för att ha men nu är det något som jag bara bestämt mig för, sluta slösa bort fler dagar. Kram på er.

Sök hjälp nu! Innan din kropp inte orkar mer, innan du blivit av med jobb och bostad. För tro mig, den här sjukdomen förvärras snabbt när man väl är inne ”i snurren”. Sök hjälp nu - du kan ha ett fantastiskt liv framför dig!

Jag har två söner i din ålder och min första tanke när jag läste din tråd var: Finns det någon i din familj du kan ta hjälp av? Jag vet ju inte din familjesituation men jag vet att om någon av mina söner varit i din sits så hade jag blivit sååå glad om de bad om mitt stöd ! Du ska inte må så här, snälla , sök hjälp .... för DIN skull