Senaste kommentarerna i forumet

... dagen då jag trodde jag skulle må bra. Mår kass, ingen sömn på 3 dygn... I går kväll klättrade jag på väggarna. Sitter just nu o försöker planera resten av dagen med nyktra göromål. Kanske ett AA-möte? Vi får se.
Ha d gott

Fredag och lördag. Men igår trillade jag dit rejält :( ångesten idag är olidlig . Att de ska vara så svårt !

Va du kämpar! Önskar så ja kunde nå 2v

Jo, tyvärr så är det väl lite så för oss allihopa - vi lever med mycket stress och ångest och ilska och så vidare, då är det nog lätt att det blir fel. I alla fall så ber jag om ursäkt för att jag drog konstig slutsats. Och alla vi här på forumet finns till för varann i fortsättningen också :)

Vaknade med hjärtklappning efter en mardröm.
Inleddes med att svepa två glas rödvin för att sedan åka till bolaget och köpa 12st starka starköl.
Vidare till affärn för 3st sexpack 3,5:or.
Dåligt samvete får mig att lämna tillbaka grejerna på bolaget.
Vaknar av att min fru väcker mig. Helt andfådd var jag.
Planerad smygsupning i drömmarnas värld.

42 dagar nykter. 6 veckor.

Vaknade med hjärtklappning efter en mardröm.
Inleddes med att svepa två glas rödvin för att sedan åka till bolaget och köpa 12st starka starköl.
Vidare till affärn för 3st sexpack 3,5:or.
Dåligt samvete får mig att lämna tillbaka grejerna på bolaget.
Vaknar av att min fru väcker mig. Helt andfådd var jag.
Planerad smygsupning i drömmarnas värld.

42 dagar nykter. 6 veckor.

Helgen. Va utan A både fre å lör. Va så nöjd!
Igår sa sambon, äh en folkis är väl gott till de grillade. Javisst sa jag. Slutade med 3 folkisar, 1 starkis och många glas wiskey m cola. Fan fan jag har sådan ångest idag. Ja ville inte bli för full IGEN! :(

Hej
Nu var det ett tag sen jag var här. Har druckit varenda dag i 2 veckor. Är helt uppgiven. Jag vill inte fortsätta men vet så väl att när jag kommer hem så finns A där och frestar. Så tänker jag men ett glas är väl ok och sen är karusellen igång. Vet att jag behöver hjälp men bor på ett litet ställe där alla känner alla. Jag smyger med drickandet väldigt effektivt. Väljer bort allt som har med mycket folk att göra på fritiden... allt för att dölja. Tror att AA vore bra men rädslan att det ska läcka ut håller mig därifrån. Finns det nån som kan ge mig stöd så jag klarar den här dagen nykter.

Det jävliga, inte det härliga..

Jag upplever att när jag är i en sån period att jag måste 'bli färdig' innan jag slutar. Du var väl inte färdig ännu bara. Kanske är du det nu! Tänk att det alltid tar slut vad du nu dricker. Börjar du om tar det också slut. Men det vet du ju redan, att du mår så mycket bättre i längden efter några nyktra dagar. Det härliga är ju att det finns en genväg att må bättre efter en kvart.

Bra att du tar hjälp, heja dig!

Jadu, dessa grubblerier om att andra har det bättre, är roligare, att deras barn har bättre föräldrar, roligare liv. Säkert finns det någon som har det bättre, men många som har det sämre också. Det jag kan känna med insta och FB är att det finns några av mina "vänner" som hittat sin "grej" i tillvaron och som publicerar bilder från det. Ett intresse, ofta samma typ av bilder. Dem kan jag numera bli riktigt avundsjuk på. Jag tror att de lever i harmoni med sig själva.
Och det är nog det som är viktigast ändå. Barnen mår bra när du mår bra. De kan säkert också ibland bli avundsjuka på andra, men du får se det du gör. En utlandsresa behöver inte bli det roligaste i världen, bara man åker utomlands. Vissa dricker sig igenom det. Hur kul är det? Vissa föräldrar vill bara vila - inte heller så kul. Nej, se på det du gör för dina barn. Du är närvarande, du hittar på saker, du tar dig tid med dem. Det blir lättare när de blir större. Då får du mer tid till dig. Jag känner så väl igen det där grubblandet över om andra har det bättre, roligare etc. Men man får helt enkelt se till vad som är viktigt för en själv. Och stå för det. Hade du velat prioritera utlandsresa så hade du gjort det. Var stolt över dig, Lim!

.

Nej, det har inte varit en bra helg. Blev full i fredags, vaknade med sån sjuk ångest i lördags. Drack 5 starköl på förmiddagen och klarade mig igenom dagen. Gårdagen blev det 5 folköl för att härda ut ångesten. Sovit illa hela helgen, men vaknade nu och kände ändå att den här dagen kan bli bra. Ska hämta ut anti-depp tabletter idag och ringa AA! Så får det bli! Jag vill återigen tacka alla er som svarat och stöttat❤️ Läser massa av era trådar och vill som sagt svara var och en av er. Egohjärnan sätter mig i fokus. Satsar på en nykter bra dag idag. Stor kram till er och önskar alla en bra start på veckan.

Jag går och lägger mig nykter idag i alla fall även om livet känns skit och uppgivenheten är ett faktum. Tänk om man någon dag inte skulle längta tills dagen tog sluta utan faktiskt utnyttja den till fullo utan ångest över att man lever. Det skulle vara nåt hörni!

Jag känner inte igen mig i många här på forumet... det kanske är ångesten som snackar, och den sociala fobin och även den extrema sorgen att detta är jag. Känns som att de flesta här är äldre, 40-65+ och har barn och familj etc. Ett helt liv har ni levt. Kanske ska komma tillbaka om en sådär 30 år när jag är fullblodsalkoholist. Visst, vi har alla problem med alkoholen men också olika problem inom problemområdet. Skulle vara intressant att prata någon med likande problem som jag... och jag orkar inte vara positiv längre. Speciellt inte på en sån här sida. Det känns ibland så glättigt på vissa trådar. Jag orkar inte, men förstår samtidigt att det är ett sätt att ta sig igenom skiten. Såklart. Ursäkta mitt dåliga humör.

....att se dig Jasmine? Hoppas allt går fortsatt bra för dig?
Ja det där med Yoga pratar flera om ...man ska kanske prova? Eller vad säger du Emma?

Jag hänger på här....Lyckades med 17 dagar senast (i april) men sen föll jag tillbaka ....
Nu har jag kommit 2 dagar när jag nu tar nya tag!
Det måste kännas härligt att vara stolt över sig själv....och "en dag i taget" är en bra metod.
Fortsätt så och lycka till fortsättningsvis.

Ibland sviktar mitt självförtroende. I mitt föräldraskap bland annat. Fastän jag egentligen vet att jag är en bra förälder.

Tanken slog mig att tänk om jag blir en tråkig förälder för att jag är så ordentlig hela tiden. För att jag inte dricker och släpper loss med andra vuxna. Förut brukade vi dricka vin med grannarna och spela musik osv. Jag saknar det inte eftersom jag inte vill dricka. Men blir det tråkigt för barnen? Alltså ni hör ju hur sjukt jag resonerar. Men det är för att jag är i nåt läge där jag ser ner på mig egen förmåga. Jag anstränger mig så oerhört mkt för att vara en bra mamma och ju mer jag gör desto högre blir mina egna krav på mig själv. Jag stressar upp mig!

Jag vet att jag inbillar mig att barnen skulle ha tråkigare bara för att vi inte festar med grannarna. De skulle förmodligen bara skämmas över mig om det skulle hända nu.

Jag hatar när jag tänker såna här negativa tankar och föreställer mig konstiga saker.

Jag vet att jag är den bästa versionen av mig själv när jag är nykter.

Okej jag festar inte loss speciellt ofta men jag är heller aldrig nånsin tråkig och bakis. Jag är nästan alltid pigg och glad och orkar mycket med mina barn.

Jag måste fokusera på det som är bra.

Jag känner mig ju ofta som ensamstående så jag tror jag känner överdriven press på mig själv. Jag vet ju att om inte jag hittar på saker med barnen så blir det liksom ingenting. Det gör att jag nog gör alldeles för mycket istället. Men samtidigt har jag ett behov av att göra mycket. Så har det blivit i mitt nyktra liv. Jag vill inte bara sitta hemma och glo. Det kunde jag ju vilja göra när jag drack.

Men jag måste nog försöka hitta en balans. Just nu går allt i 180 hela tiden och jag tappar vad som är sant och falskt.

Ibland känns det som att jag försöker bevisa nåt för både mig själv och andra. Visa att jag kan ge allt och göra allt. Men det slutar med att jag känner mig helt tom och värdelös.

Jag måste försöka släppa känslan av att jag ständigt måste sträva efter mer av allt. Jag orkar inte med känslan av att vara materialistisk och vilja ha mer och göra mer. Så var jag aldrig förut. Varför har jag blivit så nu? Jag begriper det inte.

Jag hade inte instagram förr och har aldrig haft Facebook. Men för några år sedan skaffade jag instagram. Jag slapp det under mina graviditeter och första åren av barnens liv. Slapp jämföra mig. Och nu undrar jag om det inte är instagram som bidrar till den här jobbiga pressen. Bara idag har tre stycken visat bild som räknar ner till en utlandsresa, femtioelva personer har visat presenter de fått på morsdag (jag har inte fått nåt, inte ens en kopp kaffe. Och jag bryr mig inte egentligen men alla andra gör ju det så då borde jag det med?)..... sammantaget ser det ut som att alla gör allt samtidigt och har underbara makar och vänner osv. Och jag blir helt tom FASTÄN jag har det så bra. Men tar jag bort mitt konto missar jag ju massor av kontakt med folk. Men jag tror att det är jättedåligt för min inre ro att alls ha med sociala medier att göra....Det passar inte mitt psyke alls. Jag är för ömtålig.

Nåväl. Jag inser ju att jag måste göra nåt. Jag kan inte ha det såhär pga en löjlig fotoapp.

Haha det blev som en terapisession här i min lilla monolog. Och jag tror jag kom fram till nåt som kan hjälpa mig. Gäller ju bara att bli av med beroendet och bekräftelsebehovet som vuxit fram dessa år med instagram ? kanske svårare än att sluta dricka?? Men snudd på lika viktigt.

Godnatt!

PS. Jag ska inte kolla instagram alls imorgon bestämmer jag nu!

Vi är nog alldeles för lika varandra, du och jag.
Det var bara en tidsfråga innan jag började smyga med alkoholfritt också.
Jag fortsätter hos min terapeut på torsdag och vi ska fortsätta nysta och försöka sätta fingret på vad fan som får mig att alltid vilja krossa hjärncellerna till det yttersta när jag väl tar den där första, andra och tredje ölen.

Börjar komma lite klarhet ur min skevt tänkande hjärna så här när dagen har landat.
Jag var på precis samma uppstressade humör igår som i fredags. Jag var på samma uppstressade humör idag som i fredags.
Bör också tillägga att jag haft spänningshuvudvärk ända sedan i fredags också.
Idag, på mors dag, efter att vi varit till graven och jag gett mamma den bukett Liljekonvaljer jag alltid gett henne på mors dag så släppte det.
Jag blev lugn. Slutade varva upp mig för småsaker framkallat av mina barn. Jag blev avslappnad.

Biggan konstaterade i tisdags:
- Det låter på det du berättar som om du inte bearbetat din mammas bortgång alls. Som att du druckit bort precis allt som har med det att göra.
Vi har nog en del att jobba med.

Sist jag reagerade så här var min födelsedag. Samma sak. Precis samma sak.
Skönt att ständigt ta nya steg framåt efter diverse bakslag.
Tråkigt att vara trasig och inte kunna lista ut basic existerande.
Väldigt positivt är att jag inte känt någon romantisk rosa dimma där jag kan sörpla Bellman’s som vanligt.
Jag är klar. Jag har inte ens tänkt ”bara en gång till någon gång sen”.
Bara ett sånt steg.

Ta hand om era mammor. ?

De ni skriver känner man igen till 100% Sådana tar sååå mycket energi.En Energi som man kan lägga till människor som faktiskt bry sig om en eller på sig själv för den delen. Va faktiskt med om ett sådant dilemma i fredags.Fick ett sms ca vid 00:30 från en "vän" som jag inte haft kontakt med på 1 år - Hej T..Hoppas att allt är väl med dig. Jag vill bara säga att jag saknar dig...!
Men jag tror inte att hon saknar mig som person.Bara det jag gav henne-Min tid och öron.Jag skämde bort henne med att jag va snäll och sympatisk.Allt handlade om henne.Allt var okey när det var okey med henne. Dömande osv Men sen rann det över för mig en dag och jag bröt upp.Jag svarade på sms:ett för det är den personen jag är.Att vara nochalant och elak är inte min stil. Jag svarade på ett snällt sätt men inte så pass så jag visade att jag välkomnade henne tillbaka till mitt liv..!
Varför ska jag göra det om jag inte ens kan räkna på fem fingrar när hon frågade mig - Hur mår du? Varför är du ledsen? Hur går terapin? Varför är du borta ifrån jobb så ofta osv .! Eller vad gjorde du igår.,Hade du det skoj igår? vad skedde? vad målar du?hur känner du? Osv osv..

Ibland måste man bara klippa kontakten.För man kan aldrig tvinga någon vara intresserad eller bry sig om en om den inte gör det från början.Om jag frågar -Hur mår du? Så vill jag lyssna..

Så ta inte strunt från andra ✌️

Har lite samma problem här. Viljan och motivationen finns, men styrkan/balansen verkar inte finnas på plats.

Har haft antabus nu i 19 dagar, fungerar bra för mig iaf - så att jag kan inte kan lura mig själv.

Prova antabus =)

Jag tror du redan fixat kvällen genom att sätta ord på suget, eller hur?

Känner precis som du: vad f-n tror folk egentligen!!! Den senaste tiden har JAG förändrats! DOM har nog alltid varit såna, malt på om sitt och jag har lyssnat! Men jag är trött på en-vägsrelationer som bara tar och tar! Verkligen jättetrött och det låter jag dom veta också! En kvinna som jag kallat en av mina bästa vänner är en sån där som bara maler om sig själv! Frågar man henne hur det är så säger hon verkligen ALDRIG ”jo bra, hur är det själv?”! Utan man får en hel utläggning om allt från veckans huvudvärk till nåt dumt hennes gubbe sagt! Och hon frågar aldrig hur jag mår! Blev så trött på henne i veckan när hon ringde och satte igång! Halvvägs avbröt jag henne och sa rätt ut ”jo tack med mig är det fint”! Blev knäpptyst i luren! Hoppas hon fattar vinken annars orkar jag tusan inte med henne mer!
Grattis i efterskott Linda?Hoppas du hade en jättefin födelsedag! Kram

Söndag kväll.
Hjärnan och jag dividerar om att kanske ta ett glas vin eller bara en klunk eller kanske en dag på semestern eller inte alls eller bara en klunk whisky eller en liten öl den är ju svag eller kanske sluta helt eller ångestdämpande eller liite vin eller en massa sprit eller.......

Vill jag dricka alkohol just NU?
-Nej, det vill jag inte.

Pheeeeeew! Den här dagen gick bra!
Ge miiiig styrka!!! För nu kommer suget!?

Anthraxia. Jag förstår att du bara vill väl. Och jag är väl extra känslig där jag befinner mig i livet just nu. Fixar tydligen inte när någon försöker hjälpa. Samtidigt tycker jag att jag gör allt jag bara kan för mina barn. Då blir det jobbigt när någon tycker man gör fel. Men meningen är ju att vi finns här för varandra! Så jag lyssnar på vad du säger!

Läste nu att du har haft en liten svacka men att du är på G igen. Glad jag blir ? Du kan och du kommer att få saker och ting att fungera.Du behöver bara hitta din strategi, men det som är det viktigaste är att du hittar de som får dig att må bra!!!
Ja sol, värmen och sommaren tänker man automatiskt att det är nu man ska vara glad, livlig, och bara ha positiva känslor och tankar.Men TJIIIIII får vi som har A-problem ???
Men man kanske automatiskt pressar sig själv att man ska må bättre nu när sommaren är här.Man ser allt som blomstrar -miljö som människor. Man ser folk sittande överallt och bara njuter,skrattar och ha det gött.Ser folk göra all slags av aktiviteter och skojsigheter osv. Och det är ju sådant som man inte ser så ofta på vinterhalvåret och då är dom flesta lite "deppiga" och gråa.Så när man ser allt annat blomstra men man känner inte det i sig själv så blir man mer medveten om det - Hur man mår och A..!
För mig har det nog inte så stor betydelse vilken årstid de är. Jag har ändå druckit lika mycket varje dag året om. Men självklart blir man påverkad. Man tänker på den där goa KALLA ölen på en uteservering eller i parken.Eller egentligen är det endast den kalla ölen det handlar om ? Men jag prövar att vända på det suget.Tänker även på dom blaskiga, halvjumna ölen som man har fått i sig..URK..Och det som ger mig mer motivation är att jag vill inte vakna upp i värmen bakis där svetten bara sprutar ur från porerna och stinker A.Känna sig smutsig och oren.Andedräkten som ingen tandborstning kan få bort. Och bilden att man öppnar en öl för att lindra bakfyllan,självömkan och ångesten, en öl som då förmodligen är blaskiga halvjummen och utan kolsyra!!!

Jag hejar alltid på dig. Och jag tror på dig ?❤️?

Ja gör det inte svårare än vad det behöver vara.Det är tillräckligt jobbigt ändå.Var som sker i morgon eller om 2 veckor kan du inte styra idag så det är slöseri med tid.Så lägg den energin istället i dagen du lever i- Dag för dag..

Förlåt - jag läste, eller snarare tolkade, fel.
"De tycker inte att han är alkoholist" betyder naturligtvis inte att de tycker att hans drickande är normalt, men av någon anledning tolkade jag det så. Jag ber om ursäkt för den blundern. Troligen jag som är lite överkänslig just iom den relation jag beskrev ovan med mor/son.