Senaste kommentarerna i forumet

...fint ? och vilket klokt samtal!

...jag lyckades få över lite av alko-kickarna på kaffe istället. Begränsade till 3 per dag och ser nu väldigt mycket fram emot dessa tre koppar, planerar in dem likt jag gjorde med vinet.

Ibland unnar jag mig en fjärde...

Och går ngt dåligt kan man ju alltid trösta sig med en kopp kaffe ( och kanske en chokladbit ).

Fy 17 vad töntig jag låter! ?

Idag mår jag bra. Solen skiner och jag har pratat med min flickvän ang mina tankar kring mitt liv. Det samtalet behövdes. Denna gången handlade det inte om vad jag tyckte utan jag frågade vad hon tycker. Denna gången utan att försvara mig. Det är jobbigt att höra. Men det gav mig även mer styrka och vilja till ett nyktert liv. Idag ser jag på mitt liv på ett helt annat sätt, istället för att sukta över nästa alkoholresa så har jag tillsammans med min flickvän börjat prata om att spara pengar till ett hus. Vilket alltid har varit min dröm. Istället för alla skeva helger så vill jag ta hand om huset, trädgården och kunna leka med barnen i trädgården. Jag tror även att jag behöver något sånt stort projekt i mitt liv. Någonting som aldrig behöver bli klart. Så att jag alltid har någonting att göra. För det farligaste som finns för mig är att bli rastlös. Fungerar dag ett och två men på tredje dagen så blir det kaos. Och det blir lätt så i en lägenhet. Långsiktiga mål är bra att ha men även kortsiktiga. Och mina kortsiktiga just nu är att klara av dagen och resan hem efter jobbet. ?

...den där läraren som plockade upp dig, såg vem du var och din talang ❣️

Jag tänker ofta på det där som fastnar, oftast inte det man tror. Jag växte upp o trodde att jag var ful för jag passade inte in I det blonda permanentade Lili & Sussie gängen ( inte hos fotbollstjejerna heller ) och så hörde jag en kommentar min pappas kompis sa till min pappa “ Oj Oj Oj Emma kommer att krossa många pojkhjärtan!” Och tänkte om.

Du gör rätt i att skriva din historia, varenda en är så unik!

I min arbetsroll kommer jag ibland I kontakt med unga vilsna tjejer och speciellt I ett fall såg jag en sån där talang ingen annan uppfattat, hon var under mina vingar I ett par år men flyger nu fritt, högt. Det värmer, att kunna se och hjälpa.

Men som du skriver- att hjälpa sig själv är viktigast, och det är nog där många av oss är nu, kanske för första gången.

Vila och krya på dig ?

Tack för respons! ♡

Var inte alls beredd.
Inte beredd på att jag skulle börja skriva om min barndom, behovet bara fanns där, orden bara kom.
Inte heller beredd på att det skulle sluka sådan energi att minnas, att återuppleva.
Inte beredd på att det skulle beröra så mycket. Det var ju bara lilla jag.

Läser igenom, ser det ur ett utanför-perspektiv. Gråter lite, men får också en del förklaringar. Återkommer.

Hemma med influensa, men tycker inte ens att det är jobbigt. Är bara tacksam över att jag ännu så länge håller min nykterhet. Det går fort att omvärdera vad som viktigt i livet.

Tack för att ni finns! ♡

15+, vuxna ser, på gott och ont. Lärare 1 förmanar, lärare 2 hotar, inget hjälper. Lärare 3, 4, 5 ser, bryr sig, tar om hand.

15+, lärare 3, 4, 5 ordnar konferens, bara för 15+. "Vi vill dig väl. Du är en av våra smartaste elever. Du kan bli vad du vill, men då kan du inte fortsätta så här. Vi ställer upp för dig, men du måste hjälpa till!"

15+, blir varm, ler osäkert. Sa de verkligen orden Smartaste och Bli vad du vill? Bli vad du vill... Bli vad du vill! Positiv bekräftelse, hur hanteras en sådan?

15+, får lektioner hemma hos lärare 4, under skoltid, efter skoltid. Längtar till stunderna, koppen med te, det lilla samtalet. Tar igen, mycket att ta igen, lyckas. Går i skolan mer och mer. Får slutbetyg, bra slutbetyg. Känner sig stolt, en främmande men mycket angenäm känsla.

15+, nya kompisar, nya vanor, vågar prova vara sig själv, lite lite, åtminstone ibland. Söker fortfarande bekräftelse, tillhörighet. Kaxig och hård utanpå, liten och skör inuti. Dricker mycket, men inte varje dag.

15+, kritikkänslig, oerhört kritikkänslig. Ett litet för andra betydelselöst ord och allting rasar. Sakta men säkert går dock klättringen upp igen lite fortare. Sakta men säkert blir avgrunden lite mindre djup nästa gång.

15+, går drömlinjen på gymnasiet. Kortare tillfällig flytt, van vid flytt. Festar mer än pluggar, men kommer trots allt framåt. Vågar börja tro lite på sig själv.

15+, börjar alltmer ta hand om andra, utslagna, misshandlade av samhället. Gör sig behövd, vänder ut och in på sig själv för att rädda. Rädda andra, rädda alla, rädda världen. Men glömmer att rädda sig själv...

15+, förtvivlan vid varje misslyckande, alla dessa förbannade människors misslyckanden. 15+ har ju gjort allt, offrat sig, varför vill de inte räddas? Den egna känslan av misslyckande tar allt större plats.

15+, förstår inte att känslan av otillräcklighet - som allt oftare dövas med alkohol - kommer från den egna ambitionen att rädda och genom det känna sig behövd, synas, finnas, helt enkelt överleva.

Fortsättning följer...

Att leva bra och som man själv vill ha det låter fint..Levde betydligt kortsiktigare som aktivt alkoholberoende. Idag vill jag se framåt med friska ögon, men ändå ta tillvara på nuet..Att bara vara, vore skönt..Vi får alla känna efter vad vi mår bra av på riktigt..Och försöka göra det ofta.Själv älskar jag vatten..Att bada, simma, och att se på vågor som skvalpar..Åka båt...Det finns mycket underbart i livet som gör oss gott..Mer av det till alla..Kram

Varför vill du inte sluta helt? Vad skulle du sakna?

Tack för ditt fina inlägg. Blev lite full i skratt när jag skrev att jag är stark idag, när du skrivit att det är jobbigt att vara stark. Och visst är det så att det är jättejobbigt att vara stark för andra och under så lång tid. Idag är det bara en känsla i mig, så det är positivt :)

Kram till dig Vinäger :)

Just idag känner jag mig stark och mår väldigt bra. Sedan jag skrev sist har det varit oroligt då min syster genomgått en svår operation med komplikationer. Men nu verkar det som att det vänt och att hon kommer att bli frisk, när hon läkt klart. Sömnen har blivit lidande och vi har alla varit mycket oroliga, men nu har det släppt och jag mår bra. Jag har inte varit helt utan alkohol men nu är jag på banan igen och funderar på att gå med i ett program här på alkohollinjen. Tror att jag skulle vara hjälp av det. Jag har ju så många sorger i mitt liv som jag delvis använt mig av för att berättiga mitt drickande. Samtidigt som jag är livrädd att falla ner i missbruket. Jag rannsakar mig själv hårt och håller koll på mitt drickande, så sjukt egentligen. Blir ju jättetrött bara av det. Jag har en benägenhet att som många med alkoholproblem finna yttre orsaker så jag kan dricka med gott samvete, eh :(

Datumet för min sons dödsdag har passerat (alltid jobbigt) och jag ser nu framåt. Solen skiner och jag försöker att vara ute en hel den. Jag har plantor i köket som ska planeras ut när det blir varmare. maken är fortfarande lyckligt ovetande om hur stor plats de kommer att ta innan de kan planteras ut. Det är chili, tomater och svartkål, mina favoriter :)

Dricker en dryck av ingefära, citron, chili och lite honung (varm eller kall), mycket te och kaffe. Det går ju bra det också, iallfall idag. En dag i sänder...

Vilken väg du än väljer. Jag skrev av egen erfarenhet och mitt råd till dig är att försöka sluta helt medan du fortfarande kan.

Men du vet såklart vad som är bäst för dig och gör som du vill. Hoppas att du lyckas hitta din "mellanväg".

Det gick inte. Det blev för svårt. Fick en kraftfull reaktion igår och gick som en zombie till ica och köpte 6 st 3,5:or. Tog nog bara 1,5 timme så var de slut. Tur det var en söndag...
Kämpar nu. Har en stor arbetsrelaterad leverans imorgon och jag mår inte bra, kan inte tänka klart. Reptilhjärnan vill bara fylla på och se till så att jag kan prestera hjälpligt. Jävligt kortsiktigt såklart. Men vill inte...

I dubbel bemärkelse. Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter, både från livet och från din behandling. Verkligen inspirerande! ♡

Inre oro och stress gör en trött. Man får ingen bra sömn även om man somnar. Själv hade jag en jättejobbig period i höstas då jag pressade tänder i sömnen. Fick sömntabletter utskrivna men jag blev beroende på 10 dagar och hade ett helvete med att få normal rytmen tillbaka. Var vaken i tre dygn men sedan blev det bättre.
Sedan dess har jag inte vågat ta sömn medicin. Min mamma var beroende av Benzo och öl så det undviker jag.
Men vinet är svårt att låta bli. Kämpar nu på dag 9 och tack Ansa för pepp!
Jag har fått hjälp på min vårdcentral med stresshantering och det hjälper lite grann. Annars så vet vi ju alla att alkohol rubbar sömnen. Samt ger ångest...?

Nej,jag tror tyvärr inte du kommer hitta någon "mellanväg" Lundgrens. Jag tror de flesta av oss har försökt, men det går helt enkelt inte. Inte för mig och jag är ganska säker på att du också kommer få svårt. Allt blev faktiskt lite lättare när jag väl insett det, men de oförutsedda och galna återfallen har jag inte lyckats stoppa än. Men att dricka vin eller en öl för att det är gott och sedan sluta? Glöm det. Som att leka med dynamit. Kan gå, men kan lika gärna smälla av. Och att dricka en eller 2 öl har heller aldrig varit min melodi. Redan i tonåren så blev jag förälskad i ruset. Det gjorde mig så levande. Kunde glömma allt jobbigt och bara leva...Så att dricka har för mig ALLTID varit för att berusa mig. Visst. Att sluta efter 2 öl har för mig varit lika med alkoholmissbruk. Helt meningslöst och bortkastad. Livet är en fest, eller hur..?

Puhh..inte konstigt att allt blivit som det blivit med den inställningen.. Numera hatar jag allt som har med alkohol och droger att göra men faller lik förbannat ibland. Men kanske, kanske kan jag till sist lära mig hur jag ska reagera och förbereda mig på vad som är på väg..det är i alla fall mitt mål.

Allt eller inget. Sån är jag. Antingen det gäller alkohol, träning eller annat. Jag går alltid all-in. På gott och ont. Nr det gäller alkohol på ont, men när det gäller annat så hade jag aldrig varit där jag är nu utan det drivet. När jag är bra så är jag bra! När jag är dålig så...

Ja, det är inte helt enkelt. Hade nog hellre varit lite lagom. Hade varit enklare..

/Mic

Dags att plocka fram alla strategier du behöver nu. Ingen alkohol hemma, ta en omväg runt Systemet, ha en aktivitet inbokad när du slutar, träning, promenad eller kaffe med en vän, köp en ny tröja, läs här, skriv skriv skriv... Vi finns här och hjälper dig att inte gå vilse. Lycka till! ♡ Kram

...men hemma bäst. Eller? Så härligt att du tar med dig din energi hem, då får jag förmånen att fortsätta inspireras av dig. ♡

Det där med att hitta och plocka ut alko-genen var bra. Det kör vi på... Men allvarligt, med den forskning och kunskap som finns kanske det snart är möjligt.

Döm dig inte så hårt. Som jag skrev i en annan tråd, bara att vi finns här och är villiga att ta upp kampen är modigt. Att söka hjälp är att vara stark. Bra där! ♡

Tack för pepp!?

Citat Anders43:
"så är jag helt oförstående för att vi kan vara utan alkohol gott, väl och länge - och sen så är det som att Titanic krockar med isberget som vi inte såg komma emot oss - och orkestern spelar hela vägen tills sista radarmasten försvinner under ytan"

Livet är för kort för att inte prövas och levas, det ska ju helst inte bara överlevas.

Ett uttryck som har hjälpt mig i svackor, särskilt vid djupare grubblerier, är att var sak har sin tid. Inte på det sättet att man ska vänta med allt, vem vet hur framtiden ser ut, vi kanske inte ens blir en av dem som får uppleva den. Men framförhållning och planering måste vi trots allt ha. Tänker att nu är det här din tid, planerad och genomtänkt. Snart även genomförd. Lycka till!

Lite svammel från mig, hoppas att du kan klura ut vad jag försöker förmedla... ? Kram

Jag har också tänkt på dig, hur är läget?

Och jag har inte haft detta periodmönster sen jag var ung.
I min ungdom drack jag ständigt, 7 dagar i veckan.
Jobbade på krogen och hamnade som 16-åring i Stockholms
uteliv. Flyttade hemifrån vid 16 så det var ingen som kollade
mig, när jag kom hem. Om jag kom hem.

Är övertygad om att jag var alkoholist redan innan jag
fyllt 20. Det grundlades då.

Runt 25 så var det mer "vin till maten varje dag"
+ evigt festande på krogen. Varje helg.

Första katastrof perioderna jag hade för ca 10 år sedan så var det
tätare perioder men inte så mycket alkohol.
2-4 veckor mellan perioderna och vin och öl tills jag däckade, under 2-3 dagar.

2012-14 ingen alkohol alls.

Mellan 2014 (tog återfall) - oktober 2016, så brakade helvetet lös och då har
perioderna ändrats till allt mellan 1-4 månader utan alkohol
och en längre period med alkohol än tidigare, 7-9 dagar med
extremt mycket alkohol.

En motgång på morgonen och reflexmässigt tänker jag på alkohol och när jag kan ta första glaset med vin efter jobbet. Inte bra. Hoppas det går över under dagen... Nu en kopp kaffe.

Har du samma mönster? D.v.s under en längre period, kan du helt avfokusera på alkohol för att sedan gå "all-in".
Oavsett hur perioderna ser ut nu så kan dom nog förändras ju äldre man blir.

Hur tror du att ditt drickande kommer se ut om 10-15-20 år om du inte stoppar nu?
Bara en reflektion.

Kram

MM