Senaste kommentarerna i forumet

Du har varit saknad vännen :) Jag blir så rörd av dina ord <3 Jag känner mig inte särskilt beundransvärd... Mer som ett darrande, kvidande våp... MEN jag har efter mycket funderande lyckats klämma fram en vinst av alkoholstoppet. Jag fick tålamodet att lära mig använda eltandborste. Alltså påslagen. Japp. Rena tänder var det här. Min tandläkare kommer gråta av glädje, som han har tjatat och gnatat för döva öron. Utan vinlull ids jag ladda fanskapet när det behövs. Och jag genomlider tålmodigt proceduren, trots att vibrationerna kittlar i näsan så man kan bli galen. Och jag hittar (nåja rätt ofta iaf) rätt knapp för att stänga av den, innan jag tar den ur munnen, så jag slipper spruta begagnad tandkräm över hela badrummet och mig själv. Det är ju toppen :) Det räknas :)

Jag menar att om du är medveten vad du gör, att du går på middagen bestämmer hur mycket ( tja ) du ”får” dricka och sedan gör du det istället för att bara flyta med.

Nu tog ju vinet slut. Du kanske hade druckit mer om det funnits.

Men du har noterat hur mycket du drack och hur du reagerade under ruset och dagen efter.

Plan = Utvärdera och bestäm dig för om det är OK.

Får det dig att må bra- kör!

Annars testa att dricka kanske 2 glas och sedan stopp. Eller inga.

Själv undersöker jag mitt förhållande till alkoholen och har genom en massa dividerande här bestämt mig för 3 vita månader för att sedan med en sober hjärna utvärdera hur jag ska fortsätta med alkoholen.

Var det för virrigt? Det är alltid lätt att teoretisera andras bekymmer!

Så skönt att du är tillbaka :) Var resan bra annars? Så bra att du söker dig vidare istället för att skita i alltihop. Kram

Hej alla! Hur har helgen gått/varit? Bra hoppas jag. Allt bra här . Med en vit helg bakom sig känns det bra att gå in i ny arbetsvecka! Jag tog en promenad idag i det vackra vädret. Gick sedan till min kvarterspizzeria (som jag brukar...) men drack endast alkoholfritt. Tror t o m personalen där blev/såg lite förvånade ut;)!
Önskar er en bra start på ny vecka.

Dina barn är kloka. När du mår som du gör ska du verkligen inte dricka alkohol. Du behöver hjälp med din psykiska ohälsa. Det finns bra hjälp. Jag bokade tid till vanliga läkaren på hälsocentralen. Fick genast mediciner mot ångest och depression och tider hos psykolog för samtal. Läkaren ville även sjukskriva mig, men jag avböjde det. Om du har svårt att ta tag i saken själv, be dina barn att hjälpa dig att ringa till läkaren, förklara läget och boka tid. Kram

Att vara nykter....det fixar jag tydligen inte...att vara mindre berusad klarade jag lätt...
Är tilbaka i vardagslivet och försöker dämpa mej.
söker hjälp från vårdcentral ...och det kanske går vägen....

Exakt hur menar du hur medvetenheten gör skillnad? ?
Och har du något tips på en ordentlig plan? ??

Du skriver inte ointressant, inte alls. Ibland startar många nya trådar ungefär samtidigt, vilket admin då och då påminner om, inte minst under helger. Bara de senaste dagarna har det tillkommit många. Flera av dem som brukar välkomna och svara snabbt kanske inte är inloggade just då och inlägget hamnar av naturliga skäl långt ner. Självklart kan ämnet påverka, en del kanske inte vet vad de ska svara och skriver då inget alls.

Du nämner social fobi och ångest. Kanske är det detta du ska försöka få hjälp med i första hand, eller åtminstone parallellt. Just dessa brukar förstärkas av alkohol. En kontakt med Vårdcentralen kan vara en bra början.

Det Ellan skriver om att en förutsättning för att lyckas är att inte göra det för någon annan utan för att man själv verkligen vill. Vill du det?

Önskar dig lycka till. ♡ Fortsätt skriva och berätta om sina tankar och funderingar. Här finns mycket erfarenhet.

Så mycket du bär på, så tilltufsad!

Vet iallafall att historien slutar med vilja till förändring och en mycket varm medmänniska, det känns hoppfullt i allt det mörka ?

..att ha dig här! Hoppas att du mår bra och att du kommer tillbaka!

?

Vilken hjälp får du nu? Jag har gjort illa mej själv några ggr pga onykterhet, så mina vuxna barn tycker att jag måste sluta. Jag har druckitt 3-4 öl i många, många år, och ibland går det överstyr. Jag har odiagnostiserad social fobi och panikångest, och klarar inte av att åka kommunalt, och har inget körkort så jag blir ganska isolerad. Allt som ska göras i hemmet är jättejobbigt. Känner ofta att "jag vill inte dö jag vill bara inte leva".

Du är så himla beundransvärt ...
Du är anledningen till att jag skriver och läser...
All din skit.. all din framgång...Allt elände...allt som får mej att skratta högt bara rakt av...älskar dej ! ❤

Mina vuxna barn tycker att jag inte ska dricka mer. Har skadat mej själv under berusning vid några tillfällen. Har svårt att sluta om det finns mer hemma. Helst skulle jag ju vilja kunna ta några glas vin eller öl ibland. Behandlingshemmet skulle vara för att bryta (o)vanorna, lugna barnen och få komma bort från alla krav och måsten härhemma!

på vandringssägner inom AA för att jag skrev i en annan tråd om en kvinna som gömde spritflaskor i buskarna utefter hundpromenadvägen !

En story är om mannen som jobbade sig över Atlanten för att på ort och ställe träffa Bill och Bob ! Han var rätt nynykter och mitt ute på havet fick han ett våldsamt sug efter sprit och blev så ångestfylld. Han tog en chans och bad befälen om att få låna en lokal på fartyget och satt upp en lapp på anslagstavlan där han skrev att vänner till Bill och Bob hade möjlighet att träffas klockan si och så i lokalen.

Till hans stora glädje kom det flera personer som tyckte det var en lyckad idé med ett AA-möte mitt ute på havet !

Jag avfärdade denna historia ända tills jag träffade personen ifråga !!! Han berättade om hur det var och hur långt inne det satt att öppna upp sig inför befälen men också hur glad han var för att det fungerade ! När jag träffade honom hade han över 40 år i nykterheten och han fick lyckan av att avlida en helt vanlig död utan att alkohol var inblandat ! Det var också han som inpräntade i mig att det viktigaste på mötena är identifikationen med andra alkoholister så vi känner att vi är i en gemensamhet med andra alkoholister.

Jag är uppriktigt glad över att ha fått träffa och lyssna på denna ödmjuka och kunniga man.

Men du, vad kul. Vi påverkar mer än vi tror med vår nykterhet. Även om det eventuellt blir en kort period nu, så har han i alla fall tänkt tanken. Något har hänt inom honom, ett frö är sått. Så fint för dig att få sällskap, inte behöva kämpa i ensamhet, även om du klarat det galant.

Med risk för att låta tjatig:
Jag är så otroligt imponerad av din styrka. Du är så bra! ♡ Kram

Det kommer att göra honom gott! Han tror att han är stålmannen och inget påverkar honom psykiskt eller fysiskt men tja, där tror jag inte ens han kommer undan.

Jag kommer nog att kunna andas ut lite, komma hem, landa i vardagen.

Sen varar väl perioden en vecka men vi tar en dag i taget, eller hur? ☺️

...men var beredd på att det kanske blir tufft. Vilken läsupplevelse du har framför dig. Jag öppnar boken, läser, stannar upp, begrundar, tar in. Har gjort det många gånger och blir alltid alldeles slut efteråt. Överväldigad och utmattad av känslor. Även om det inte alls liknar mitt drickande. Det sorgligaste är förstås beskrivningarna ur barnens perspektiv.

Angående det du skriver om att påbörja nästa dåliga period:

"Nu behöver jag
inte vara rädd längre
säjer en (son, min anm.)
för att han ska börja
dricka
nu när han har börjat
så är det bara
att vänta på
att han ska sluta"

-----

Tur att du har boken, det är lögn att få tag i den i dag. Så var rädd om den. Om du vill, får du gärna skriva något om vad du tyckte. Sen, om och när du läst.

Och du, tack för trådstarten. Så otroligt intressant. Fascinerande. En farbror till mig var periodare, liksom min bästa kompis pappa. Fenomenet är inte nytt för mig, men detaljerna och omständigheterna kring detta visste jag inte mycket om. Inget ur deras perspektiv. Det pratade man inte om. Tack för att du och ni andra gör det.

Kram ♡

Ser du något ljus i tunneln? En taskig arbetssituation kan verkligen suga all livslust ur den bäste... Hoppas ledigheten gjorde susen!

Du skrev att du kommer att vara tillbaka där du var för mer än fem nyktra månader sedan... Men jag tror verkligen inte det funkar så. IRL kan man inte backa bandet. På gott och ont förändras vi i grunden av våra upplevelser. Du kanske ägnar dig åt samma beteende som du ägnade dig åt tidigare, men du blir ändå aldrig den samma. Du har levt nyktert. Gjort den inre resan, tänkt tankarna, känt känslorna, fått vittring på vinsterna... Inom dig finns nu en inbiten nykterist, som inte kommer att ge dig ro, för hon accepterar inte att resan slutar så här. Du kommer igen. Kram

Du kanske är ute med husbilen? Kram på dig Gunda?

Det måste ju göra allt litet lättare att han också håller sig vit. Jag fattar inte hur du har lyckats hålla din nykterhet med alkohol tillgängligt och en partner som dricker. Men det har du gjort! Du skulle ha fortsatt lyckas oavsett. Men klart du blir glad över hans beslut. Man vill ju leva i ömsesidighet med sin livskamrat, inte på varsitt parallellt spår...

Jag ska vara ärlig, även om jag har så sjukt svårt att "blotta" vad jag känner.

Hoppas på det bästa. Känns ändå skönt att ha tagit kontakten.

Det där gick rakt in i mitt hjärta.
Tack. Jag har boken men har aldrig läst den......

Ner i källaren och rota fram den, tänker jag.

Det kan inte vara lätt att leva med oss.
Jag tror omgivningen förlitar sig på våra
bra perioder, tror att nu löser det sig.

O då påbörjar vi nästa dåliga period.
Och vi gör människor besvikna.

Så sorgligt....

Tack

MM

Var bara så ärlig du kan. Berätta precis hur du känner för läkaren och att du är motiverad att ta emot hjälp. Jag håller tummarna för dig????
Skriv här om hur det går, jag tror på dig!
Idag har jag hållt 7 dagar!?

Vad bra med en som stöttar dig hemma! Min särbo är i princip alltid vit, något jag tyckt varit tråkigt förut, men är väldigt glad över just nu.

Hoppas du får en fin vecka!