Senaste kommentarerna i forumet

Hej
För det första Så härligt att du har fått tanken att sluta dricka.Att du ger de ett försök.Bara de är ett steg framåt i rätt riktning..?

Reaktionen man kan få när man slutar dricka varierar så mycket.Vad man har druckit,hur länge och ofta.Men många (ink jag) är/var nog rädda för just det.Men för många även dom som har haft ett långt alkohol missbruk länge och med ett stort intag av A får inte så kraftiga kroppsliga abstinens.De psykiska kan vara värre.Eller blir det ingenting eller kommer det senare (vill inte skrämma dig men förmodligen kommer de vara svårt ibland.Men även underbara stunder som väger upp )

Ex för mig! Hade druckit nästan varje dag i ca 6 år. (Och innan dess 2-3 gånger i veckan i 8 år ) Jag hade mild fysiskt abstinens (Det tyckte jag inte då förstås) Jag mådde illa,det kliade/kröp i kroppen,hjärtklappningar,var rastlös men ändå trött.Och ångesten var hög.Men inget jag inte kunde hantera.Men om du läser andras trådar här så var det inte så för dom!
Ha de lugn omkring dig.Ha något och göra om du behöver det.Så tankarna och känslor får vila.Eller bara sov..

Önskar dig all lycka ❤️

Tack för dina kloka ord! Träna på de små sakerna låter vettigt och klokt! Dina sista rader träffar mig extra mycket! Att lugnt och fint bara kunna hålla upp en hand och säga nej! Det vill jag träna på och lära mig! Jag protesterar våldsamt när det gått alldeles för lång och då blir det så stort, ofta fel och man själv får bära hundhuvudet på nåt sätt! Tack!

Man ska aldrig stanna hos en partner som gör en illa. ALDRIG.
Det är inte kärlek.

Tack så mycket för din kommentar! Jag tar till mig och bekräftar precis det du menar. Jag står på mig och är fast besluten om att hon får skärpa till sig och ta hjälp om hon vill vara en del av sitt barnbarns liv. :)

Nya tag. Jag är förvånad över att det inte ens gav mig nåt att dricka. Jag hade nog abstinens för jag var så orolig i kroppen och ville bara hälla skiten i mig. Ingen skulle tro att jag som är "så himla reko" har det här problemet med a. Jag mådde så bra utan. Sömnen, huden, humöret, allt. Så kom den där oron i kroppen. Jag ville bara dämpa den känslan. Blev stupfull eftersom jag hällde i mig vinet utan att hinna känna efter. Obehagligt. Sorgligt.
Men som sagt. Nya tag!! Ser fram emot en nykter vecka. Nästa gång är jag mer beredd på den där oron i kroppen.

Ibland funderar jag varför vi alltid tar den enklaste lösningen så fort vi mår på något vis. Varför ska vi alltid ta till "nappen"? Min urgamla mor säger...om inte människan dricker ihjäl sig så äter hon ihjäl sig....detta eviga behov av att alltid stoppa ngt i munnen...silvertejp är bra !
Jag ska ha tråkigt och myrkryp i kroppen och försöka uthärda det utan att äta och utan att dricka mängder av vin.

Tänker jag att man lär känna sig själv genom hela livet, så känns det nu. Nya vinklar, nya oupptäckta krypin o det är nog utan alkohol som man på riktigt kan lära känna sig själv.
Det finns många tillfällen som jag är sugen på vin och dricker jag inte vin så kommer jag fram till att göra något annat och det blir bra. Dricker jag vin blir det en hjärnvila men ingen utveckling o ingen förändring.
Den här helgen var bra o utvecklande.
God söndagskväll!

lär en gång ha sagt: Det är när en mygga landar på ens ena testikel som man inser att det alltid finns ett sätt att lösa problem utan att använda våld.
Klok gammal man det där.

Jag vet inte vad det beror på, men jag verkar ta en annan väg. När man åldras ska man ju enligt gängse traditioner bli vis och full av frid och välvilja; jag tycker jag svänger mer i riktning mot sur, bitter och missundsam. Ibland när jag läser om våldtäkter, rån och misshandel blir jag till den värsta sortens hämnare; jag drömmer om fängelser vid polcirkeln där fångarna får varsin liten plastspade och själva får skotta sig fram till matsalen hundra meter bort var morgon, om domar som döms ut i hur många ton malm dom måste hacka fram ur urberget innan frigivning, eller ännu värre saker.

Någonstans inuti vet jag ju att det knappast lönar sig att möta våld med mer våld, USA har ju försökt i så många år utan att lyckas bättre än vi har. Tvärtom så verkar ju den norska modellen vara den mest framgångsrika hittills. Kanske är det alkoholen som har stuvat om i min hjärna, eller så är det min tid i Den Stora Staden som placerade mig lite för nära händelsernas centrum, eller kanske det ohämmat negativa nyhetsflödet men jag är inte särskilt förtjust i den person jag är på väg att bli.

Så det är med en viss tillfredställelse jag noterar att livet på landet har börjat få en positiv inverkan på mitt sinnelag; jag är inte lika fylld av negativa tankar numer. Det och det faktum att jag inte tittar på nyheterna längre.

Ha en trevlig kväll!

Så hade jag hört ordet gräns och förstått och känt att andra människor hade sunda gränser.
Men jag saknade de fullständigt.
Nu har jag några centimeter runt mig som jag försöker vakta och bevaka så att ingen kliver över.

Men de tog flera år att skaffa.
Alltför många gånger nedmejade för att man överhuvudtaget ska veta att de någonsin funnits.
Då får man börja från början och bygga någon millimeter i taget.
Öva på enkla saker och sen gå på de svårare.

Och voila,en dag känner man(jag) att man faktiskt har agerat rätt och sagt ifrån,eller hållit upp en hand eller sagt nej eller vad man nu har gjort.
Utan att göra den andra personen illa utan bara lugnt och fint konstaterat att det där vill jag inte göra säga eller vara med på.

Tror inte heller att du har haft fel, men jag hoppas att du har haft det :-)
Känner så väl igen det där. Att det går bra att sluta, men ännu bättre att börja igen efter ett tag.

Men jag har verkligen bestämt mig nu, nu ska A bort ur mitt liv. Jag hoppas att jag kan få ert stöd här, för det lär behövas.
De kommande dagarna kommer att bli tuffa, men på något sätt ska det gå. Det får bli många promenader, kanske något biblobesök, museum, och annat för att skingra tankarna... har dessutom två påbörjade pussel att avsluta.,
Jag har iaf rensat bort allt A hemifrån, en början

Är tillfreds med mig själv och det liv jag lever nu. Tänker ta tag i den fysiska träningen inom kort. Jag har skippat den helt i över ett år. Nu är det tid för det. Ha det gott alla kämpar på forumet.

Sängen...så skönt. Tyst stilla. Är på hotell igen. Ett bra ställe utan minibar tack o lov. Hatar minibarer. Innehållet triggar men är så fnuttigt tilltaget att det är löjligt...man blir bara arg eftersom det inte dämpar mitt enorma begär. MEN denna hade jag tur. Tji minibar. Ingen sorg dock. Lägger mej nykter och vaknar nykter?

du har säkerligen inte haft fel! Du blir just nu, som många av oss andra, manipulerad och skuldbelagd! För att flytta fokus från alkohol, för att slippa ta tag i problemet, för att slippa se sanningen i vitögat! Lita på dig själv och stå på dig!

Jag läser alltid dina inlägg då jag tittar in på forum.

då hade jag satsat på biblioteket och museum...där kan man drälla länge. Fast man kanske inte hittar sin nya drömpartner där...men vem vet ?

När jag är in på forum letar jag alltid efter dina inlägg och läser dem med stort nöje! Det ska du veta fast jag nästan aldrig loggar in och kommenterar!

Har jag haft fel? Min man tycker att jag har hakat upp mig på alkoholen, den är inget problem, han är helt utan nu. Vet inte längre vad jag ska tro? Mår så dåligt! Svarar att hans beteende är det som gör mig orolig, att det inte är sunt. Han blir bara irriterad, säger att han inte dricker mer samt att det aldrig varit ett problem, bara ett sätt att slappna av. Nu ska han istället träna, renlevnadsmänniska ska han tydligen bli. Det är så tvärs kast, känner att jag blir alldeles yr. Sa till honom att jag fortfarande tror att han behöver prata med någon, han svarade med att försöka dumförklara mig, vad ska han prata med någon om sina sömnproblem? Det kan han lösa själv med motion... Menade då på att sömnproblemen kanske har någon slags kärna som kan vara bra att komma åt, men nej, samtala behöver han verkligen inte. Från att ena dagen vara säker så tvivlar jag fruktansvärt mycket på mig själv nu. Har jag haft fel?

Det är bara att ta nya tag!
Du kan ändå inte ändra det som varit, bara det som ska komma...?
Jag är på dag 12 idag och tänker att jag vinner något varje dag och slipper ångesten över alkoholen.
Sover bättre nu och det är värt mycket!
Styrkekram till dig??

Ikväll väckte jag björnen som sovit i ett år, mannen som skriker, gapar, svär
Över mig! Mannen som sliter upp dörren till sovrummet och skriker, mannen som inte slutar dricka....är d jag som släppt lös honom för att jag va ärlig? Är d jag som borde känna skuld i att han håller på att förlora allt? Är d jag som borde känna skuld för att han hotar att han ska åka iväg och ”skita” i oss? Han skriker, gapar svär på nedervåningen i sin ensamhet? Han gör allt för sin familj, han städar, tar hand om sonen, leker med honom o vad får han? En oärlig sambo som är dum i huvudet och inte inser vilken fantastisk man hon har.....
Snälla gode Gud, ta mig härifrån....denna kväll o natt kommer bli lång

Jag läser fast jag är dålig att skriva numera.
Krya på er! / mt

att det 'bara är att sluta'. Oviljan att prata kanske har att göra med det? Min erfarenhet, egen och av att ha läst här under flera år, är att en nykter månad är en väldigt kort tid. Det är de allra första stegen mot ett nyktert liv men då måste viljan och motivationen finnas. Hoppas jag inte dämpar ditt hopp nu, det är inte meningen. Fortsätt läsa och skriva här och gör saker som är trevliga för fin egen skull! Allt gott, ta hand om dig! / mt

men vill passa på att tacka dina kloka reflektioner.
De gör mig gott, ger underlag för reflektion om mina medberoendemönster.
Allt gott / mt

Och välkommen att skriva i min tråd!?

Jag skulle kunna vältra mig i självömkan. Skriva att jag är usel för jag föll i fredags. Mycket medvetet köpte jag rödvin och hällde i mig. Mådde inte ens bra av det. Låg yr hela gårdagen och ångrade mig. Upp igen! Jag höll nästan två veckor. Nu ska jag hålla ännu längre.

Varför varför varför gör dom såhär! Borde dom inte själva känna att under tiden som de är nyktra så är livet mycket enklare, livet består inte av enbart bråk, lögner och evigt smygande! Är det så mkt bättre att låta alkoholen bedöva alla tankar om livet, om den goda stunden...eller är det bara då de mår bra? När de får knäcka den där ölen? Jag lider med dig att du inte fick njuta längre!