Senaste kommentarerna i forumet

Innerligt härlig läsning. 500 dagar! Grattis - fantastiskt jobbat!!!!!

Din Vårdcentral borde ha en psykolog eller terapeut att anlita. I min kommun kostar det 80 kr och man brukar få 5 till 10 samtalstilfällen. Det är alltid en början.

Tack för svar mitt första nånsin
De e så svårt bara gråter och vet varken i el ut
Allt känns så svårt
Jag vill vara dricka öl 2,8 det är min grej

Hade aldrig problem med A före operation mitt liv min personlighet ändrade otrolig mycket. Jag är rädd för alkohol, jag är rädd att inte kan slut, jag är ensam ingen som vet om hur jag mår. Dricker ca 2-3 flaskor i veckan

Hej!
Jag har inget konkret tips på vad du ska göra. Men av erfarenhet så brukar det lätta med tiden, ångesten alltså. Jag har gjort oräkneligt många misstag och pinsamma grejer, verkligen gjort bort mig totalt, men man måste försöka lägga det bakom sig. Dessutom så är man själv inte den enda som skäms över saker man gjort, folk runt omkring har fullt upp med att oroa sig för sig själva och tänker förmodligen inte så mycket på vad just du gjort.
Försök fokusera på det positiva du har i livet, och gör saker du tycker om.

Ingen

"Räknar inte alkoholfria dagar per vecka, utan per månad nu. Väldigt nära noll just nu" -det där känner jag igen mig i. Otroligt jobbigt och självförnekande. Då lever man verkligen mitt i lögnen som man bygger upp, för sig själv och för andra. Det var ångesten och hjärtklappningen som räddade mig. Den gav mig insikten och motivationen.

För mig har hänt två gånger, förra året var jag nykter 18dec fram till mitten av mars och nu har jag varit nykter i tre veckor. Jag skriver här för att göra det synligt för mig själv och kunna komma tillbaks hit och komma ihåg.

Hoppas du finne vad som krävs för dig och lycka till.

Till nosign: Detta gömmande och smygande och lögnerna gör mig så förbannad och all energi rinner ut i fingrar och tår. Kärleken är slut för länge sen.

Känner igen dina tankar. Om du inte ger honom pengar, vad händer då? Kan ni handla tillsammans?
Min man arbetar och tjänar pengar, och kommer ha ett boende om jag lämnar honom eller ber honom flytta. Troligen kommer han gå under i sin alkoholism om han blir ensam. Förut har jag känt att han klarar sig bäst om jag finns i närheten så lyckas han behålla en gnutta kontroll. Om han blir lämnad ensam med sitt alkoholberoende så kommer det inte finnas någon broms längre. Halva jag skiter i hur det går för honom, andra halvan vill inte att han ska behöva sjunka djupare. Förnuftet tänker - rädda mig själv.

Du har länge varit i en mer än besvärlig situation och du har nu valt att se till dina behov och skydda dig. Bra, det krävs så mycket styrka och mod att göra det du gör. samtidigt lämnar dina senaste inlägg en oro i min kropp. Jag vill inte skrämma dig men vi vet av erfarenhet att vissa situationer kan få människor att göra saker de inte gör under mer gynnsamma förhållanden, alkohol och droger kan verkligen förstärka aggressiva och våldsamma tendenser. Du beskriver ett eskalerande hotfullt beteende som bör tas på största allvar.

Jag tänker ge dig ett direkt råd: Kontakta polis.

Vänligen och med stor respekt för hur du klarat att ta dig ur relationen,
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

oavbruten sömn i 7,5 timme. Den fantastiska känslan varje morgon att i dag kan jag göra vad jag vill, med start nu. Inte start kl 13 när bakfyllan gått över, inte ägna eftermiddagen åt en utsiktslös strid med A om huruvida jag ska dricka ikväll. Inte planera för var jag ska gömma burkar och flaskor, när jag ska kunna öppna dem utan att det hörs för mycket, hur mycket jag ska köpa och var. Längtar jag efter den tillvaron? Nix!

till 500 dagar, låter så stort!

Hej Petrahelenaa, hur har det gått för dig sen du kontaktade behandlingscenter?
Jag är i väldigt lik situation som dig, kvinna på 34 år med två barn, 7 och 4 år.. Dricker alldeles för mycket och har gjort länge. Orkar inte mer nu, har utvecklat depression pga detta och känner ett enormt självhat! Vågar dock inte söka hjälp pga rädsla för soc m.m...
Skriv gärna och berätta hur det gått om du vill och orkar! Kram

Jag har det precis likadant, Livetpåpinnen, men skillnaden är att min man är långtidsarbetslös så när han ska handla får han pengar av mig till matvaror, men ofta slinker det med både cigg och en dunk med vin. Som han sedan gömmer. Så var det i går men då var det en dunk som blivit över sedan helgen. När jag kom hem var han full, fumlig och sluddrade, men förnekade att han druckit. Intressant för han smög undan och jag följde efter och mycket riktigt hade han gömt dunken långt in under en gästsäng. Och ett halvfullt glas. Vi genomförde middagen under tystnad. Sedan gick jag och lade mig. Jag har många gånger tänkt lämna honom eftersom varken tillit eller kärlek finns. Men dilemmat är att om jag genomför det så blir han i princip hemlös då han inte har något jobb...

Det tar lång tid att komma till psykolog! Väldigt långa köer...

Jag fortsätter söka. Annars kanske beroendevården har bra stöd tills jag hittar nån som kan gräva djupare i min själ efter de där trista knutarna.

Nu har äcklet börjat hota mig per sms

Hoppas du hittar en riktigt bra psykolog. Om man har en bakgrund som du behövs hjälp att nysta upp alla trådar för att förstå sig själv och sina känslor.
Själv har jag i perioder under livet tagit hjälp av psykologer/samtalsterapeuter för att komma vidare. Det är bra att få verktyg att hantera ångest och dyl.

Fantastiskt att få skriva 100 dagar? det vill jag också göra någon gång i maj! Tänk att få möta våren helt nykter ?

Hur mycket talar du med din sambo om detta? Kanske hon kan hoppa över vinet ett tag för din skull? Iallafall inte ställa in en hel bib i kylen...
Men jag håller med föregående inlägg, att läsa här på forumet om de positiva effekter som uppstår när en håller sig nykter sporrar en att försöka själv!
Gör ett försök, du har allt att vinna???

Ja, det känns lite märkligt att det går så lätt just nu... Är på dag 14 idag och jag har gått förbi systemet vid tre olika tillfällen under denna tiden men inte varit i närheten av att gå in. Tidigare har ju benen travat in av sig själva...?
Ska man tolka det som att jag är motiverad på ett nytt sätt kanske?
Eller ska jag förbereda mig för ett bakslag?
Men idag blir det inget iallafall??

Är jobbig att ta in men det har vi gjort vi som skriver här. Alkoholens sköna bedövande ångor varar i två glas sedan övergår den till maniskt drickande för att till slut hamna i hemsk ångest och självförakt.
Fokus för dej borde vara ditt mående och din sambos tillit. Sen vad andra tycker på middagar är sekundärt. Du fick två bra förslag på svar och de räcker gott och väl. Bäst att inte trassla in sig i bortförklaringar. Att vilja vara nykter den här veckan pga jobbfokus är inte konstigt. Det visar på mental styrka tycker jag.
Glädjeruset över en vindunk i kylen känner jag absolut igen. Jag har varit i samma dike. All lycka till påbörjad nykterhet.

Ni har så rätt. Jag dagdrömmer och har gjort så ett tag. Måste bara hitta kraften att genomföra. Ett besök till banken kanske skulle lösa en del av funderingarna och bota sömnlöshet. Återta livet och känna att jag äger kraften, att jag skriver här är ett steg i rätt riktning.

Jag är uppvuxen med A hela mitt liv båda föräldrar var beroende av A. Jag känner mig ensam våga inte berätta för någon att jag dricker. Jag har ett bra jobb och folk lita på mig i mim dagligen liv. Jag är en bra mamma alltid funnit för mina barn och andra hela livet. Men vin är min störst problem klara inte dricka bara ett glass, blir jätte trött dagen efter, vill bara sova och sova

Jag har läst din tråd och din kamp mot a, stress och tristess. Jag känner igen väldigt mycket i din tråd och särskilt detta med stressen. Även jag har en tendens att jobba för mycket och ha ett stressigt kravfyllt arbete, som tar ut sin rätt på mig som person. Jag har druckit på stress för att få lugnet, för att få hjärnan att varva ner. Det var länge sedan jag var berusad men har inte varit helt utan alkkohol. Några öl då och då och en flaska vin till helgen är mitt risk/missbruk. Låter kanske inte så mycket men det är för mycket för mig, då jag dricker snabbt för att döva..
Blir inspirerad av din tråd och din resa.

Stort grattis till 500 dagar! Jag är oerhört imponerad av din resa. Önskar dig all lycka i framtiden! ♡ Kram

Ibland känner jag som du, man blir nästa attackerad och överväldigad av många olika känslor samtidigt. Kom att tänka på Gessles låt "Här kommer alla känslorna på en och samma gång".

Att tänka på sina barn och vad de behöver gå igenom är lika jobbigt som oundvikligt emellanåt. Föräldrarollen är tuff vad gäller detta. De är ju det finaste vi har, hjärtat svämmar över av kärlek.

Tycker du gör helt rätt som bara tar in och accepterar, ibland finns det inget annat val om man ska orka. Och du vet att det går över. Och du är nykter. Bra så! ♡ Kram