Senaste kommentarerna i forumet

medberoendet.
Att gå igång på fakta eller inbillade fakta.
Nu när vi fått tala ut så rätas de krokiga linjerna ut.
Saker normaliseras och får dagsljus på sig.
Visst blir man lite enögd i affekt,men jag kan bli närapå blind fast jag inbillar mig att jag har koll och vidvinkel.

Jag vägrar acceptera de fakta som råder och bygger mig ett alldeles eget bo där jag kryper in och skapar mina egna fakta.
Sen när den andras fakta når mig måste boet rivas och jag måste ut i verkligheten.

Men det går snabbare och snabbare att se och jag kastar mig inte ned i offerposition längre.
Jag klargör,är tydlig med vad jag ser och tar ansvar över och frågar om det jag inte förstår och får klarhet.
Men detta först när jag använt alanons slagord. Tänk
och att agera istället för reagera.
Tänk vad 48 timmars tankearbete gör för att man ska kunna närma sig de större problemen med lite mer is i magen.

Så,fortfarande inte riktigt frisk i mitt beteende,men friskare i mitt hanterande av mitt beteende.

Människor är olika. Vissa är übersociala och kryper ur sitt eget skinn om de inte har någon att umgås med. Andra behöver mycket tid i sitt eget sällskap för att komma i balans. Och så finns det ett helt spann däremellan. Man ska göra det som stärker en, tycker jag. Du behöver fundera ut ifall du egentligen längtar efter gemenskap, men hamnar i ensamhet för att du är rädd att inte passa in sociala sammanhang, eller om du föredrar ensamheten för att du mår bra av den. Det är svaret på den frågan som avgör ifall du bör utmana dig själv eller inte... Kram

men jag trivs med mitt sällskap då jag är nykter. Är ganska tillfreds med mina böcker så jag undrar....måste man verkligen söka sig ut bland folk för att få ett sammanhang där man trivs? Det finns ju folk som bor ensamma i nån stuga och umgås enbart med naturen. De verkar fullständigt lyckliga med sig själv.
Jag blir stressad av folk som tycker att jag ska aktiveras.
Fast som du skriver ... slappna av och sänka gården...Det får man nog öva på lite om man ska passa i sociala sammanhang.

och blir ibland tröstad.. ibland panikslagen. Hur ska jag kunna bli nykter? Jag är inte fokuserad och målmedveten..jag bara ramlar på och förhoppningsvis är jag nykter. Känner mej som en bluff...mest för mej själv.
Lördagkväll...min säng...En kanna te...alldeles tyst....ett tänt ljus...Det är en bra lördagkväll...för att jag är nykter.

till dig Tilde !!

Jag har ett liknande par som dina föräldrar i min närhet..Dom har en vuxen dotter..Det är tufft att vara anhörig.Samtidigt verkar ens eget liv lite bättre då,när närstående lever i misär..Men det är en nedåtgående spiral som leder mot liknande öden om man inte tar tag i det..Det viktigaste först alltid..En sak i taget..En stund i taget..Framtid? ..Hur vill vi att den ska se ut..Jag är glad att du skriver igen Rani, har verkligen saknat dig..Kram❤

Lagar en god gryta ikväll, men det är något som fattas. Det där första vinglaset när man står och lagar maten. Inte ångestfyllt på något sätt, utan mer tomt...ännu tråkigare att inte kunna dricka något till maten, det blir vatten...
Det har varit en bra dag, utan oro eller sug. Hittills. För mig är allt lättare nu när det blir ljusare ute och när solen lyser. Hösten och tidig vinter nov-dec-jan är hemska månader för mig. Så för mig är detta en bra period att börja detta nya steg mot ett liv med mindre alkohol.

Allt har bara vänts upp och ner nu. Tanken och känslan att dricka har ALDRIG varit så närvarande som idag/nu.Jag sitter bara och gråter i soffan nu.Inte pga någon känsla,pga jag litar inte på mig just nu. Jag prövar att tänka på varje hemsk känsla och händelser som va när jag drack.Och den fantastiska känslan av att vara nykter.Men de är som om de inte går in i hjärnan på mig.Jag vill bara dricka ! Och den är så jävla stark just nu..! Jag vill bara låsa dörren sätta mig i soffan o dricka.Saknaden av den känslan är så djup..
Jag är så medveten men de är som jag inte lyssnar på mig själv.Jag vet inte om jag klarar det och bara det känns hopplöst. !!

Hej och väldigt välkommen tillbaka❤️❤️❤️!!!!
Vad glad jag blev av att se ditt alias och av att läsa ditt inlägg!! Jag har funderat över hur det gick för dig...
Jag kan bara säga att jag tror du garanterat är på rätt väg. Det sättet att tänka som du skriver om har betytt nästan allt (+det här forumet och en del tur/privilegier) för att jag skulle lyckas hålla mig nykter. Vilket jag gjort. Steg för steg tvingade jag mig att tänka om, tänka annorlunda om mig själv och alkohol, och plötsligt behövde jag inte tvinga mig själv längre.
Jag trodde jag BEHÖVDE alkohol, lika mkt som jag behövde mat, ibland trodde jag tom att jag behövde det mer.... När jag förstod att det var alkoholen som fick mig att tro att den var livsnödvändig och att det INTE var mitt alldeles eget verkliga behov var det som att det tändes en lampa i mitt annars kolsvarta inre mörker....
Fortsätt hitta information som kan hjälpa dig och fortsätt snälla skriva här så jag får veta hur du mår och kanske kan vi hjälpas åt ibland?
Styrkekramar och fan va bra gjort att ta dig upp igen!!!
Amanda❤️??‍♀️

Va kul att höra att det går bra och att du har energi till att köra fullt ut.
Låter helt klart som ett givande koncept med samtalen, håller tummarna för dig att allt går bra!

Känns riktigt bra för mig denna helg, börjat så smått komma igång med lite träning också. Känns bra att det hela tiden läggs fler pusselbitar som gör det lättare. Jobbet har nog aldrig gått så bra som det gör just nu heller, helt klart stolt över vart jag är påväg.

Hej, läste nyss ditt inlägg . Bra att ni tagit beslutet att stötta varandra. Hoppas verkligen ni klarat av det.

Då sitter man här och inser att ännu ett nykterhets löfte är brutet till en själv och närstående . Ångesten sliter som en demon i själen. Ny här och blev berörd av att läsa om alla likasinnade. Testade AA för ca 1 år sedan. Funkade bra i 2 månader. Sedan trillade jag igen. Suck :(
Så hur gör ni andra för att hålla er kvar i nykter tillvaro?

Genom abstinensen som gradvis dämpas.
Min kropp är inte kall eller varm om vartannat.
Jag slipper ligga och vrida mig bland dyblöta lakan.

Fick leta en stund och fann detta inlägg som kändes som riktat till mig ?
Jag ska läsa det flera gånger.
Att underhålla sin självkänsla är viktigt.
Kram

Ja det kan finnas olika anledningar till varför vi dricker. Har personligen inget behov av att bli "full" eller euforisk. Eller som någon slags kick. Alkoholen i mitt fall tar bort ångesten på kvällarna, jag får ro och kan sova. Kortsiktigt tänkt fungerar det perfekt. Men att vakna dagen efter ångerfull och ångestfull är vissa dagar en mardröm. Man tänker "idag ska jag vara nykter, det är inte värt det". Men så ändå efter en strävsam dag på jobbet, trött och irriterad, tänker man. "Ja men tänk om jag får ångest ikväll" JAG VILL INTE! Så det blir den där turen till systemet iaf. Jag är trygg...tillfälligt. Jag klarar kvällen...och så pågår det...
Men jag kan också ha känslan av att jag: Jag är VÄRD att få dricka ikväll. Det är min BELÖNING efter en arbetsam dag. Att få koppla av och domna bort. Och sådan är vår hjärna. Man kan även fråga sig själv, vad ska jag ersätta alkoholen med ikväll? För ingen vill ju känna ångest. I ångesten finns inget långsiktigt tänk. Den är som ett spädbarns skrik...

Igår var jag nykter. Har sällskap hemma. Det är viktigt. Ångest och ensamhet hör ofta samman i mitt fall. Nu dag 2. Jag kommer att vara nykter även idag!

Jag blir så glad att läsa om hur du värnat om din nykterhet och din resa genom dessa år. Läste ditt första inlägg igen och nu har det gått flera år, GRATTIS!

Jag tror också jag har kunskapen och jag har mera inre lugn nuförtiden, så grunden är bra. Kanske är jag bara slarvig med mig ibland och bekväm. Väljer lättaste handlingen o inte den som kräver beslutsamhet o arbete.

Att leva själv betyder ju inte automatiskt att man är ensam. Jag tycker om att vara själv men behöver sysselsätta mig mera på kvällar tror jag, så det ska jag klura på.

Nu ser jag iallafall fram emot att jobba med det här och en skön frisk nykter vår.

Jag vill hoppa på min rehab, gå klart den med Kbt och allt det där först. Hoppas på att bli växa som person och känna mig stark och ta ett vettigt nyktert beslut då. Och det sorgliga i kråksången är att jag inte har råd att göra detta utan hans plånbok.

önskar dig lycka till !
Lyssna massor på de terapeuter som har egen erfarenhet av missbruk, de är kunnigast, och ge fan i piller som de numera frikostigt delar ut :( Jag startade min bana där men sen dess har det förändrats. Gruppen du kommer att tillhöra är ditt stöd och styrka och ni kan vara, SKA vara, öppenhjärtliga med varandra ! Låt bli mobilen, läs deras litteratur som handlar om alkoholism, låt tiden där vara den bästa tiden i ditt liv ! Du behöver lära dig att sköta om dig själv och ditt mående och hitta din nya väg i livet !

Ha det jättebra där !!

tillbaka !

tillbaka på "riktigt" !
Man brukar säga att en ensam alkis är en farlig alkis ! För sitt eget mående !
Personligen tror jag att det gäller i början av nykterhetskarriären och försvinner när jag hittar min egen stil och mitt eget mående.
Jag har ju själv levt ensam i över 6 år nu och JA...jag längtar efter nån att kramas och hålla kär MEN det påverkar inte min nykterhet för jag har, tack vare, AA en stabil grund att stå på. Du har ju kunskapen men kanske en aning svårt för att omsätta den i praktiken men jag tror på dig !
Kram !

Det är det första ord som dyker upp. Du verkar vara en fin och smart kvinna som vill och gör ditt bästa för familjen. Visst, alkoholproblem är jobbiga och påverkar ju tyvärr andra än en själv. Men då ska man jobba tillsammans, hjälpas åt.

Tycker så synd om dig, men det lär ju inte hjälpa. Fortsätt skriva. Ställ de krav du kan på mannen. Och när du orkar och inget mirakel har skett - lämna honom! Kanske skulle du klara det hela bäst på egen hand redan nu. Men det kanske känns övermäktigt? Hans agerande är iaf inte ok någonstans.

Ta hand om dig! ♡ Kramar i massor

Jag kan väl säga att det gått både bra och mindre bra. Jag kämpar på som alla vi som är här. Kampen mot a är livslång och det är så lätt att lura sig själv. Ibland vet jag inte ens hur jag är funtad som hör mig själv be maken köpa några öl till mig. Min plan är att inte dricka ändå blir det så ibland, inte alltid men ibland. Sen händer det även att jag snor en av hans öl och i värsta fall två (då blir det fyra öl på en kväll) om jag är ledig dagen efter. Kan inte påstå att jag är stolt över detta och varje gång lovar jag mig att nu får det vara slut.

Jag ska gå in på din tråd miss lyckad och tack så mycket för dina fina rader. Det värmer att höra att jag är välkommen. <3

Man ångrar aldrig en nykter dag/kväll.

Har lite flow nu och tänker njuta av det, efter några extra jobbiga veckor. Solen skiner - och jag med den. Äntligen!

Trevlig helg! ♡ Kram

Igår var ingen bra dag. Kom hem och var glad och nöjd, så som jag känt mig dagarna sen beslutet att sluta. Satt med datorn och skulle logga in för att fixa lite skolgrejer för barnen. Makens Mail kom upp och han var inloggad. Såg nåt Mail från en bank och hajade till. Öppnade det och insåg att min man ansökt om ett bankkonto hos nån off shore bank. Konfronterade honom och efter ett gäng bortförklaringar så erkände han att han såg över sina möjligheter att gömma VÅRA (dock intjänade genom hans företag) pengar ifall jag inte fixar att hålla mig nykter och vi skulle gå isär. Han ville inte att jag skulle få en spänn av dem. Här går jag hemma varenda dag efter jobbet och tvättar, diskar, handlar, fixar barnens grejer, viker hans jävla kalsonger - allt för att han ska kunna jobba (eller sitta på sin feta röv i soffan). Och så vill han ta och gömma våra pengar.
Visst vet jag att jag gjort fel som druckit alkohol, men att bli fullständigt misstrodd (han började prata om att han inte kan lita på mig när jag tex reser bort med jobbet) och ev bli lurad på våra resurser.... det var en käftsmäll. För att inte tala om olagligt. Tror vi båda har lite att jobba med.
Men som ni ev förstått om ni läst tidigar inlägg så är vårt förhållande inte riktigt jämlikt.
Grät igår för första gången på länge, känner mig tom. Men måste ta nya starka tag för mig själv och barnen.