skrev Mysan1980 i Råd

Vad tråkigt att höra Tösabiten. Väldigt liknande situation. Många gånger känner jag mig som den onda och tänker vem är jag som ska bestämma över honom. Tänk om det är normalt hos män? Känner mig som hycklare om jag skulle ta några cider eller öl. Dubbelmoral. Men jag dricker för att det är gott han för att få berusning. Hur länge har det pågått hos er Tösabiten? Hur länge har ni varit tillsammans. Det tråkiga är att han inte har druckit så tidigare. Minns inte när han varit nykter en hel vecka på raken??? Sjukt eller.


skrev AlkoDHyperD i Min vilja kämpar!

Är att du låter tankarna på att du druckit alkohol bli en sanning. För du har faktiskt inte druckit alkohol!
Att av misstag få i sig en substans som i sig är beroendeframkallande är en helt annan sak än att ta den i berusningssyfte. Jag tror att anledningen till att vi behöver ha nolltolerans mot all alkohol är för att om vi skulle välja att dricka, även om det så bara är ett glas, är det en aktiv handling som föregås av någon form av tanke. Antingen att man är botad och klarar av att dricka bara lite, eller att det är ”skit samma”. Det är då vi kan fortsätta lura oss själva tills återfallet är ett faktum.
Med detta vill jag säga att katastrofen i ditt endast infinner sig om du tänker att bara kroppen fått i sig en droppe kommer du falla. Det är tanken på det, inte kroppen själv, som i det fallet leder till att begäret återkommer.
Det bästa du kan göra är att se dina ansträngningar och intentioner under festen. Du frågade om det var alkoholfritt, ville vara säker på stt inte få i dig något. Du åt inte maten i förhoppning om att den skulle vara spetsad, eller hur!
Bara det att du var inställd och helhjärtat ville vara nykter bevisar att du är stark och stadig på den nyktra vägen. Du har inte gjort någonting fel!
Kram


skrev Sisyfos i Nystart Version 2

Går lite fram och tillbaka. Nykter 10 dgr, druckit 2. Nykter nu igen. Har ingen möjlighet att köpa nåt nu, så det blir nyktert. I stort gpr det bra. Veckokonsumtionen överstiger inte 9 standard glas.... dock blir det fler än 3 när det händer. Får jobba på det. Får inte heller ut nåt av det... trött o trög... ja precis så är det.
Låter positivt. Tror du grejar det.


skrev Amanda igen... i Åt hellskotta för mycket!

Blir lite ledsen över bristen på stöttning av era fruar? Ni gör det bra som kämpar ändå! Tänker på hur glad jag skulle bli om min man skulle vilja bli nykter med mig! Men så är jag ju beroende själv så jag antar att jag har en annan syn på det hela..
Ni gör det bra båda två hursomhelst så fortsätt i samma stil!!! ?????


skrev Vinäger i Skillnad

Så skönt att du tar dig igenom svårigheterna nykter. Jobbigt i stunden, men minst tusen gånger bättre efteråt.

Vilken kämpe du är! ?

(Själv törs jag knappt tänka på hur min alkoholkonsumtion sett ut de senaste åren. Hua! Tur att den känns långt borta redan nu.)


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Även om jag tycker att jag har svårt att koncentrera mig och vara i nuet blir jag alltid så otroligt avslappnad när jag lyssnar på meditationsmusik/-röster. Kunde knappt lyfta benen efteråt. När hon slutade prata skulle jag kolla vad det var för fel, då jag var säker på att det inte gått mer än max 7-8 minuter. Snopet när det visade sig att de 21 minuterna var över.

Har dock lite svårt att visuellt packa och slänga bort saker. Men att få försvinna helt avslappnat i dryga 20 minuter väger lätt upp den bristen. Kommer att lyssna fler gånger då jag gillade hennes behagliga röst.

Tack, Skillnad, för att du bryr dig om och månar om både mig och andra. ?


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

Tack Sannah för ditt inlägg ❤ jaa en påminnelse från ett liv från förr... det kan vara så nyttigt ibland och särskilt bra känns det när man inser att man är på en annan bana nu än då.

Idag är det 7 december. Tänk att det är så vansinnigt mörkt ute precis hela tiden och jag ändå inte mår uselt eller är deprimerad. Det har väl aldrig hänt förr nästan. Även då jag varit nykter förr har jag aldrig mått såhär bra inombords.

Livet bjuder sannerligen på problem och oro och besvär. Även nu. Men det känns helt annorlunda nu än förr att tackla allt. Jag tror det är för att jag har självkänsla nu. En god självkänsla. Och hörrni det är nog inte bara för att jag inte förstör hjärnan längre utan nog också för att jag är stolt över vad jag klarar av. Att sluta dricka fast jag var så beroende av det på nåt sätt..... Hur starkt är inte det?? Helt grymt starkt. Det är klart det höjer självkänslan och självförtroendet när man klarar det.

Icke beroende har ju till och med svårt att aldrig dricka.

Tur för mig så älskar jag julmust. Saknar ingen annan dricka ett dugg.

Ha en fin kväll allihop ❤❤


skrev Nordäng67 i Råd

att man själv kan vara kär i några dagar för att han inte dricker, inte kär i några dagar för att han dricker, kär i några dagar igen för att han inte dricker är läskigt! Berg och dalbana som man åker upp och ner i och man följer med så följsamt! Inte hälsosamt känns det som!


skrev sessi i Dagboken

Nu har jag inte gjort någon uppfatering på 7 dagar. Det känns som att det var längre sedan.

Om man jämnför mina inlägg nu mot början av 2017 så känner jag mig som en annan människa. Bara jag går tillbaka till juli månads dagboks anteckningar så inser jag hur dåligt jag mådde. Det är hemskt att jag har mått så himla dåligt på grund av en annan människa.
Jag går i samtals terapi och pratar om min uppväxt. Även om mina föräldrar aldrig drack så har jag påverkats av min morfar och morbröders drickande. Det har fått mig att personligen ta avstånd från alkohol. ....men jag inser att det hade kunnat blivit tvärtom.
Vilken resa som jag har gjort under 2017, och den resan kommer att forsätta under 2018.
Jag vill inte ha någon repris av 2017, inte på några vilkor.
Jag fyllde år helgen som var och han var nykter och det kändes som en seger . det var den finaste present som man kunde få.


skrev Mysan1980 i Råd

Jaha. Gick tre dagar utan starköl. Jag sa till honom att jag inte ville att han skulle dricka att han fått hålla sig till fredag o lör. Fick köpa 3.5 öl till honom i affären. Igår så han att han kan göra mat om han får ta starköl. Sa nej. Jag gjorde maten. Imorgon är vi lediga båda två så nu dricker han för det är typ fredag enl honom. Tappar totalt intresset för honom. Det sjuka är att jag var jätte kär i honom dom här tre dagarna men så fort jag såg ölen så dog ngt i mig. Han tycker direkt att jag bara ska förstöra stämningen. Så nu pratar vi inte. Finns det hopp ??? Kan någon säga att deras partner har ändrat sig eller måste jag ta steget och flytta?? Har man problem med alkohol om man inte kan vara nykter en vecka eller överdriver Jag?? Börjar bli förrvirrad.


skrev Mic99 i Ångesten tar mitt liv...

Jo den typen av skämt (detta från sällskapsresan)antar jag att du hört till leda.. Detta och liknande "skämt" är ju kul kul när man är i gasen men otroligt tröttsamt när man är nykter... Har varit med om detsamma så många gånger.. Tyvärr har jag också dragit de där skämten för många gånger på fyllan också så jag försöker förlåta dom...men tröttsamt är det! Hursomhelst. Sjukt starkt att du ALLTID orkar stå emot. Jag gör det oftast nuförtiden, men ett par gånger har jag fallit för trycket..Och ett par gånger har jag tänkt att FAN varför har jag slutat dricka?? Detta är ju KUL! Sen så har det också spårat ut några gånger..och blivit precis som förr. Patetiskt och pinsamt och...ja du vet ju..

Nu har jag varit helt vit i 3 månader och denna gången tror jag faktiskt inte att jag kommer ramla igen..TROR alltså..SÄKER blir jag aldrig..litar ganska dåligt på mig själv. Därför jag är så impad av dig som ALDRIG ramlat sen du la av!! DET är STORT!!

Med förhoppning av bättre skämt i framtiden och en nykter tillvaro,

/Mic

Ps. Hade så sjukt gärna velat va med på "träffen" ni hade och träffat dig och alla de andra man läst så mycket av, men bor tyvärr alldeles för långt från Stockholm. Men kanske kanske nästa gång om det blir igen. Värsta starstruck att träffa dig ju :)


skrev Miss_blondy i Min vilja kämpar!

Nu har de som inte skulle ske har skett ? MEN nu när första reaktionen och känslor lagt sig så har jag förstått att ingenting har förändrat. Förutom att de är en jäkligt störande känsla. Men kommer inte låta de förstör eller påverka mig till de negativa. Får se det som en lärdom- Att vare sig hur försiktig man är och hur mycket man gör rätt så kan de bli fel.

Så vad har skett!!

Jag var på kalas i söndags eftermiddagen. Var väldigt mysig och när man kom dit så serverades det glögg och ost (jag frågade om de var alkoholfritt och det var de) och efter ett tag så skulle vi äta, och de var hemlagad gulasch. Super god. När alla hade ätit så hör jag hur denna fantastiska soppa hade blivit tillgjord av - och de var av stark vin ? Fick en klump i magen och blev gråtmild. Jag hörde av mig till en killkompis som även han är nykter alkoholist och jag fick hans synpunkterna osv. Bestämde mig att låta de vara för stunden och lägga energin på kalaset. Efteråt så hjälpte jag till med städningen och helt plötsligt fick jag ögonen på 3 flaskor. Och dessa var glöggflaskorna. Och jag såg direkt att de inte var en nolla framför procenten. De var ingen stark glögg men de har ingen betydelse. Jag svor för mig själv en hel del och ville bara hem. Men när jag kom hem så hade som sagt allt lagt sig och den första kraftiga reaktionen hade försvunnit. Tänkte ska denna dag (de som hade skett) ha mer betydelse än nästan 3 månader av nykterhet. Att min vilja och beslutsamhet att vara nykter ska förminskas! Jag drack inte självmant A jag drack glögg! Vad hade förändrast i mig pga de? - INGENTING. Mina tankar, känslor Och handlingar är detsamma. Och de är väll de som är nykterheten. Jag kunde lätt ha kommit upp i varv och hitta ursäkten att börja dricka igen och att allting hade förstört och allt är lönlöst osv. Men då skulle jag ha förstört de som jag har kämpa för/med. Och jag TROR att många gör så,och även att man koncentrerar sig för mycket på dagarna än vad man har åstadkommit med sig själv och sitt mående. (de är vad jag tror inte att det är så) Och när det blir ett bakslag så kommer den sluga alkoholisten fram i en och prövar att få en att må sämre, bli osäker och trycka ner en mer. Jag ser att alla är olika och allt är inte A eller O vare sig om man har samma problematik. Men inget är fel eller rätt man kan bara "veta vad som känns rätt för sig själv"

Men som sagt en jäkligt irriterande känslan ??


skrev Lorden i Att driva bort A-djävulen

Känner jag också! Jag vet om att jag har ett problem och jag vill göra något åt det men vi behöver väl inte sitta och älta i en grupp hur mycket jag druckit och hur dåliga värdena är. Jag vill bara fortsätta min resa på mitt sätt och med de personer som stöd som jag väljer för just nu går det bara så bra.
Bryr mig egentligen inte om vad familjen säger om just detta för jag känner mig stark i min tro, lite roligare då att överdriva allt bara för att trilskas med frun?
/Lorden


skrev Rosette i När kan man göra en orosanmälan?

Jag har sett att du fått respons i din andra tråd men vill ändå ge ett extra välkomnande. Du är oroad över din son och oavsett vart han bor så är det såklart en stress och oro kring hur han mår. Att ha någon så nära som sin son som har alkoholproblem är såklart energikrävande och tufft. Funderingar i olika lägen, kunde jag gjort mer eller borde jag gjort annorlunda. Det märks att du gjort mycket, han är vuxen, det finns massor av hjälp att få om han är villig att ta emot den. Nu har han också valt att ta hjälp, samtidigt bor han hemma hos dig och självklart påverkas du.

Angående din fråga här ovan, en orosanmälan kan göras när som helst, anonym eller inte. Om du ringer kommunen där du bor och frågar får du kanske bättre svar, lämnar du då inte ut personuppgifter så görs ingen anmälan men du får mer information om vad den i så fall skulle innebära om du skulle fundera på det igen.

Hur mår du själv nu? Hur kan du hitta en balans i att finnas där för honom och samtidigt dig själv?

Hoppas du fortsätter skriva och läsa här på forumet!

Varma hälsningar,

Rosette
Anhörigstödet


skrev Rosette i Min nyktra dagbok

Vill bara titta in och säga att det var en god idé att starta en tråd med namnet "min nyktra dagbok" och på så sätt hjälpa dig själv men indirekt då säkert inspirera och stötta andra.

Just nu har du tankar kring hur livet blir utan alkohol, blir det bara vardagslunk samtidigt känner du dig stolt av de veckor du ny varit nykter. Det är en skön känsla i sig, stolthet, känna att man gör något som överensstämmer med ens värderingar och faktiskt klarar av det! Hejja dig!

Varma hälsningar
Rosette

Alkoholhjälpen


skrev Rosette i Vart börjar jag?

Du vill ändra dina alkoholvanor, du har tagit flera steg redan för att uppnå en förändring som kommer hjälpa dig framöver, även om du kanske inte känner så just nu. Jag tänker på att du skrivit här och berättat, och pratat med din flickvän!

Du arbetar inom en bransch där det förekommer mycket alkohol och flera kan säkert hålla med om att det finns en viss kultur i många av de kretsarna att många dricker mycket alkohol som såklart också kan bidra med en del utmaningar i förändringen, samtidigt hörs det att du vill inte ha det såhär längre!

Du kan till och med må så dåligt att du får tankar på att inte vilja leva. Så ska man inte behöva må. Det finns stöd och hjälp att få så som många beskriver här. Sen är det olika från person till person vilket typ av stöd man vill ha och vad som passar i tiden.

För att sortera i detta och börja kunna se saker tydligare, hur du kan ta flera steg mot en förändring när det gäller alkoholen? och att börja ta hand om dig så du mår bättre? vadd tror du att du skulle vara hjälpt av? Prata med någon professionell eller kanske en vän?

Om du vänder dig till beroendevården kanske din flickvän vill följa med? Det blev många frågor nu. Du behöver inte besvara dem här till mig, bara om det är hjälpsamt för dig att göra det.

Fortsätt såklart skriva och läsa här! Ibland kan det ta lite tid innan man får svar och man kan behöva skriva flera gånger.

Vill du läsa lite mer om vilket stöd som finns kring att må psykiskt dåligt och att ha tankar om att inte vilja leva kan du läsa här.
https://alkoholhjalpen.se/akut

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen


skrev nystart i Åt hellskotta för mycket!

Hur har det gått med din relation till din fru sedan du slutade dricka, har hon blivit snällare? Själv har jag rest idag och peppat mig själv hela resan, trots tillgång till A som jag brukar dricka av vid resa har jag varit nykter. Kom precis hem genom dörren och möter en arg fru som totalt sänker all motivation, vägrar saga vad problemet är sedan stormade hon ut. Känns helt meningslöst när man inte kan vinna och inte ens vet vad som är fel, hade jag druckit på resan hade jag iallafall inte brytt mig om hennes beteende.


skrev Izzy i Min sambo är alkoholist

Roligt att höra ifrån dig!
Jo det går åt rätt håll iallafall..
känner att jag har blivit starkare som person o vågar säga ifrån mer nu o får saker gjorda.
Men det är ju alltid något så nu har jag en nära anhörig som missbrukar mediciner/narkotika o som är så elak..när han håller på med det men ångrar sig när han är sig själv. Orkar inte med nåt mer sånt här så har ingen kontakt o vet inte om jag kommer vilja ha det.. inte förrän han verkligen slutar iallafall.
Hoppas du har det bra Mt o sköt om dig ?


skrev Mellow fellow i Hej, det här är jag

Tack! Jag är absolut på dom nyktra helgerna. Vardagar också! :)


skrev Mellow fellow i Hej, det här är jag

Jag klarade hela resan! Det är en seger. Mitt gamla jag hade varit mer eller mindre full hela vistelsen, men nu drack jag inte en droppe alkohol trots korta avstånd mellan serveringarna. Vid ett tillfälle var jag helt gråtfärdig, men för det mesta kände jag mig trygg i mina vita val. Att vakna utvilad i en skön hotellsäng och inte se frukostbuffén som en tortyrkammare var helt nya upplevelser för mig.
Nu kör vi dag 18 också!


skrev nystart i Åt hellskotta för mycket!

Jag känner igen mig i vad du skriver, press från både jobb och fru. Måste alltid kompromissa och det slutar med att den som får ge med sig är en själv. Min fru är också väldigt bra på att klaga och ge nedlåtande kommentarer, jag älskar henne ändå och kan inte lämna varken henne eller barnen. Jag har jobbat mycket med att ignorera hennes kommentarer och det blir faktist bättre, jag har tagit dom hårdare än hon nog menat. Dvs tagit till flaskan för att komma bort. Jag överväger att starta ett helt nytt liv med nytt jobb och flytt till mindre ort. Min fru är med på det men det är ändå så stort steg att ta när man har barn i skola.

Ursäkta för långt meddelande men jag behöver följa dina nyktra fotspår.


skrev FPGA i Vart börjar jag?

Ett erkännande är en bra början. Förklara för nära och kära hur det ligger till så att du kan få stöd av dem. Kontakta AA, Kommunens a-rådgivning och prata med din doktor.


skrev Sommar12 i Steget

Jag undrar om det finns någon kvar som hängde här sommaren 2012? Det var då jag på allvar insåg att jag behövde ändra mitt sätt att dricka. Efter att ha kämpat den första tiden höll jag mig nykter och fri i några år, sedan har det blivit återfall på återfall. Det känns lite konstigt att kalla det för återfall då man oftast förknippar det ordet med någon som dricker och dricker i flera dagar och som tar återställare osv osv. Men för mig innebär ett återfall att bara dricka en eller två kvällar. Det händer oftast inget förskräckligt eller så, men så fort jag tagit första klunken är jag som förlorad. Jag älskar känslan av att få försvinna en liten stund, jag älskar känslan av att skita i allt och bara få vara. Jag älskar känslan av berusning. Så jag dricker och dricker tills allt är slut, och när jag sedan vaknar dagen efter är ångesten så fruktansvärt, den river och sliter i mig och jag hatar, hatar, hatar mig själv. Är sjukskriven för en djupdepression, skadar mig själv i bland och kämpar för att ta mig igenom varje dag. Rökning ger mig en liten paus i vardagen men det är som att det inte räcker. Därför har det blivit fler helger med A vilket jag redan på väg till systemet känner som en stor lättnad, äntligen får jag komma ifrån mig själv. Befinner mig sedan i ett slags rus tills allt är slut och jag vaknar dagen efter. Då är det så hårt och för varje gång blir det hårdare. Vill inte leva, vill inte kämpa, hade jag inte min familj hade jag låst in mig med mina BIBar och cigg. Skriver därför här igen då jag idag inser att jag måste fatta det beslut som jag fattade sommaren 2012 - att nu är det slut. Nu får det räcka. Nu ska jag ge mig en ärlig chans att må bättre.


skrev nystart i Nystart Version 2

Hur går det Sisyfos? Blev lite ledsen att läsa att du fallit.

Själv är jag fast besluten om att det måste gå att bryta detta. Börjar mentalt förbereda mig för att 2018 skall bli nyktert. Funderar på att om jag inte fått kontroll på detta innan nyår kanske jag ska titta på att ta hjälp, jag vet inte hur dock. Jag kan inte tänka mig AA eller Antabus, kanske någon psykolog eller jag vet inte. Jag satsar iallafall på att klara det själv fram till nyår. Jag tycker ju inte ens att det är gott längre, och jag får ingen njutning av drycken heller, blir bara trött och trög.