Senaste kommentarerna i forumet

Jag har inte haft bra dagar nu. Jag är rädd. Och så beslutsam ena stunden och velar nästa.

Det är väldigt klokt att vara rak och säga som det är. Jag hoppas jag kommer komma dit snart. Det är ju inget fult, och som du skrev i ett tidigare inlägg - jag hade ju inte dömt någon annan som var i samma situation om den personen berättade för mig.
Oj vad det pendlar nu. Men jag vet vad jag måste göra och detta kan vara min sista chans.
Avgiftning tror jag var ett ”krav” för att det inte finns läkare på plats på behandlngshemmet och att det hade förekommit att folk fått kramper där.
Men om jag behöver det vet jag inte... Däremot vet jag att jag måste sluta dricka ”sista gången” varje dag. Jag har drucket mer sen jag kom på att detta var ohållbart och sökte hjälp. Många sista gånger...

Vad starkt av dig att du klarade 10 dagar fast det var en sån stor sak som väntade... Fick du någon hjälp av vården då? Sen undrar jag, om det är ok för dig, hur dina prover var? Leverprover och så?
Jag måste ta mig i kragen och våga gå och ta proverna som legat och väntat så länge... :(

Tack för att du ger mig hopp och stöd ❤️ Tack!!!
Kram!!

Tack för att du tog dig tiden att svara! Vår son är bara 2,5 så det känns väldigt jobbigt för mig att tänka att jag skulle lämna honom hos sin pappa. Det har sedan tidigare gjorts en orosanmälan eftersom min sambo åkte in på sjukhus pga delerium (eller hur det nu stavas..) men det blev ingen utredning eftersom vårt hem ändå är tryggt eftersom jag är där. Jag hoppas jag kommer ha styrkan att orka lämna. Starkt av dig att göra det! Och tack för alla tips!

Jag har separerat från min man som har alkoholproblem i form av smygdrickande. Det tog mig flera år att fatta beslutet att lämna honom p.g.a. oro för hur det skulle gå med barnen om de skulle bo varannan vecka hos sin pappa. Nu bor jag i en lägenhet och har barnen hos mig varannan vecka och så bor de hos sin pappa varannan vecka. Min lägenhet är bara några kilometer från där pappan bor. När jag flyttade skärpte han till sig med drickandet ett tag men kan ibland inte hålla sig borta från alkoholen. Detta gör att jag har en ständig oro för barnen när de är hos sin pappa. Men så länge han inte missköter barnen kan jag inte göra något vilket är väldigt frustrerande de gånger jag får höra från barnen att de tror att pappa har druckit. Mitt eget liv är lugnare när jag inte behöver bo med en person som dricker men samtidigt känns det inte bra att mina barn är med sin pappa när han dricker. Det som är bra är att barnen är så stora att de vet att de kan ringa mig när som helst om det blir problem. Även om det är jobbigt ibland så ångrar jag inte att jag flyttade. Det är svårt att ge andra råd, men vad gäller umgänge beror det väl på hur svåra alkoholproblemen är. Om alkoholproblemen är så stora att din sambo inte kan ta hand om barnen bör de inte bo hos honom. Om du tror att barnen kan bo hos honom så behöver ni komma överens om hur umgänget ska delas upp mellan er. Det kanske blir enklare för barnen om du bor kvar i samma område så att de kan gå kvar på dagis eller skola så blir inte omställningen så stor för dem?

I serien Love som finns på Netflix har en av huvudpersonerna problem med alkohol och börjar besöka AA-möten. Den inspirerade mig.

Hej på dig. En "offknapp", så fint du beskriver det. Det låter som att du verkligen är hjälpt av medicinen, så skönt. Att bryta vanor och fina ny meningsfullhet kan vara en utmaning förknippad med många känslor och tankar. Tack för att du vill dela med dig och fortsätt gärna att skriva här om din förändring.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Vad bra att du startat en egen tråd. Jag ser att min kollega svarat dig i en annan tråd och visat oro för det våld du beskriver. Jag undrar hur det går för dig. Var det någon av hänvisningarna som kändes relevanta för dig?
Välkommen igen.

varma hälsningar Li-Lo

Du verkar vara en person som inte ger dig och har modet att prova nya saker. Livsstilsförändringar sker ofta gradvis under tid och innebär ansträngning. Just nu känns ansträngningen tung att bära samtidigt skriver du här. Så beundransvärt. Jag hoppas att din tråd får fart och att gemenskapen, givandet och emot-tagandet och erfarenheten här blir ett stöd för dig.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Skrev alkohyper om i sin tråd.
Där har vi en fundamental sanning.
Min dotter har med sin autism både en förmåga att fullt ut vara i nuet.
Suga in allt och inte sortera bort något.

Också förmågan att stänga av,stänga ned och fly in i sin värld när hon behöver.

Copingstrategier hon utvecklat för att hitta balans.

Så gör jag också.
Söket den absoluta sanni gen, närheten och närvaron.
Men har också ett behov att fly den när livet eller människorna gör ont och jag inte förstår.

Medberoende,arbetsnarkomani,fylla.
Kanske alla dessa låtsastillstånd är våra verktyg för att slippa en verklighet som blir för påtaglig ibland.

Lugn och ro,stabilitet och trygghet söker vi nog alla.
Med en touch av utmaningar och spänning.

Det är nog där, i närvaron man också är som mest sårbar.
Öppen för möten,beröring och med aptit på vad livet kan bjuda på.

Det krävs mod och tillit för att våga utsätta sig för fullständig närvaro.

Och fortsätter,Då kan man tappa kontrollen.
Och det vill vi medberoende inte höra talas om.
Så därför fortsätter vi skydda oss.
Med vårt handlande som vi inbillar oss hjälper oss.

Istället för att våga leva.

Där har vi ett ord igen som väckte mig.
Måste nog skriva några rader i min tråd,tack!

I fredags frågade en kollega om vi skulle ut och ta några öl efter jobbet.
Varför inte, tänkte jag. Den nyvunna friheten när barnen är hos sin pappa öppnar upp för spontana aktiviteter.
En annan kollega undrade hur vi skulle ta oss hem sedan (båda bor på landet).
Jag har ju bilen här förstås, svarade jag. Jag dricker ju vatten. Alkis, du vet.
Frihet. Nykterheten är frihet.
Efter fyra timmar, uppslukande samtal i full mental närvaro, och ett glas isvatten (han drack tre öl) var vi tvungna att bryta upp då äldsta dottern ville bli hämtad.
Var jag tråkig som inte drack?
Nä. Jag drack ju. Hade ett glas stående på bordet hela kvällen. Vem bryr sig om det innehöll vatten?
Jag hade förmodligen kunnat dricka ett par öl utan problem ikväll, sa jag vid ett tillfälle, och fortsatte sedan fundera en stund.
Nej, det hade jag inte, kom jag på. Jag hade blivit rastlös av två öl. Därför dricker jag aldig två öl om det måste stanna där. Meningslöst.
Kan jag inte bli tillräckligt berusad dricker jag inte, och så har det alltid varit.
Konstaterade också att senast vi var ute efter jobbet hade jag (ofrivilligt) fokus på spriten och att jag ångrar att jag därmed gick miste om närvaron. Bortkastat på något sätt.
Kollegan tackade igår för senast och jag föreslog att vi skapar en tradtion av detta.
Tänk vad bra att kunna gå ut varje vecka utan att det kostar en enda krona ?

Jag har inte varit alkoholfri men är ändå nöjd med att konsumtions blev så låg och att det bara blev tre dagar med ett glas för mycket. Mina nyktra kloka tankar har blivit påtagligare. Jag fortsätter på samma bana och har bestämt att jobbets julbord ska njutas med en lättöl.
Tänker mig att jag alltid ska vara något så när nykter när jag går och lägger mig och inte ta ett extra glas för att kunna sova. Det är nog bra för mig att vara en lågkonsument i framtiden - och det är något jag kan vara nöjd med.

...jag gav den här till Snart 50 och tänker att det gäller oss som tusan just nu. Ge det 20 min av ditt liv, vi har redan börjat, där denna meditation slutar ❤️

Jag lutar mig mot dig och...

https://youtu.be/1VgMbYujjS8

Ja Jasmine, det undrar jag med! Hur är det??❤️❤️

...om mig, som en varm filt inne, en halsduk när jag går ut ❤️ Tack ?

Tänker lite extra på dig i dag! ♡♡♡

Just när man inser att livet är så mycket bättre utan. När det är en tanke som dyker upp och minnen kommer tillbaka. Ett liv från förr och hur det var då. En viktig påminnelse om hur det var.
Ett liv idag som du vill leva. En stolthet och känslor som är riktiga inte syntetiska. Kärleken till dina barn som jag själv känner så igen! Ett liv med barnen som man njuter av och tar tillvara på!
Jag är glad för din skull och tack för att du delar med dig det inspirerar ❤️

Hoppas allt är bra med dig!

Hoppas allt är bra med dig! Allt bra och nyktert hos mig :)

Hoppas du mår bra! Kram!

och ännu dricker jag inget och jag mår bra. Jag tänker knappt på att jag inte dricker något, även när jag är på fest funkar det bättre, jag har vant mig vid att inte dricka. Nu när jag är nykter så märker jag att folk faktiskt inte dricker så mycket. Nästan ingen frågar mig varför jag dricker vatten heller. Snacka om att det är skillnad på mig nu och för 3,5 månad sen. Jag är så fantastiskt glad att alkoholtankarna är puts väck. Är det någon som läser det här som kämpar mot alkoholen så är mitt råd - håll ut! Mitt mantra har varit hela tiden - der blir kanske bättte imorgon. Den dagen när det vänder hoppas jag alla får uppleva. godnatt alla kämpar!

Ska besöka mannen jag mailat med..Känner nervositet, lugn, spänning , nyfikenhet..Vad kommer att hända..Ett AA möte ska det bli i alla fall..Många i min omgivning är glada för min skull..Jag tycker själv att det vore på tiden att få träffa och vara nära en ärlig, nykter och härlig man..Jag hoppas detta är mannen i mitt nyktra liv..Fortsättning följer..Tack lim och ni andra forumvänner för stöttning❤️

Jag förstår verkligen hur jobbigt du har det.
Jag har kämpat i många år med mitt ex o tog steget att lämna honom för tre år sedan.
Jag skulle vilja be dig att starta en egen tråd.. inget illa ment men jag vill gärna att den här tråden är min.
Kram o sköt om dig ?

Jo det har varit en lite annorlunda vecka kan man säga men som förhoppningsvis för något gott med sig. Just nu går jag mest att väntar på mina leverprover och vad det i så fall innebär för konsekvens för min hälsa och eventuell behandling!
Tänk om de beslutar att jag skall läggas in direkt, då blir det ingen jul med familjen för mig inte.
Tack för att du läser min tråd och jag ska stötta dig så gott jag kan i din kamp!
Sov gott!

Hej!
Har läst din tråd och vill gärna säga en sak till dig: Stoltheten nykterhet ger, den ger också ett slags skydd. Det känns som om du blir utsatt för andras nyckfullhet och brist på omtanke. Utstrålar man däremot stolthet blir det svårare för människor att ge sig på en. Är du stolt över dig själv, kan tycka om dig själv blir det lättare att stå på dig.
En månad är jättebra! Var stolt över det och bär det med dig i din fortsatta kamp. Jag tror på dig?
Jag bor just nu utomlands och har varit nykter sedan 31 juli. Dessa månader har gett mig mer än mitt ungefär 15 år långa missbruk gett mig!! Jag är stenhårt ateist men så fort jag flyttat hem till Sverige kommer jag gå till AA. Bara för jag vill prova och därför jag känt vilken kraft gemenskapen här ger. Att få tala och lyssna med människor som har samma problem är a och o i den här kampen! Jag tror inte du kommer ångra att du gått dit, oavsett om det passar dig eller inte. Inget att förlora tror jag!
Lycka till och styrka till dig!!
Kram Amanda

Problemet är kanske att du som nykter inte tycker att svågerns skämt är lika roliga längre.