Senaste kommentarerna i forumet

Hej
Ligger just nu i sängen lite bakis från igår känner igen mig i så mycket i din berättelse...
Just nu tänker jag att jag aldrig ska dricka igen men redan imorgon är känslan borta och jag tänker bara en öl eller ett glas vin.Men det slutar alltid med mer..
Mannen i mitt liv har oxå alkoholproblem och har haft det i många år,mina problem började förra hösten då jag gick in i en utmattningsdepression.
Vi bestämde oss i helgen för att ta en vit månad.Har druckit vid två tillfällen allaredan..
Hoppas vi kan stötta varandra!!!

Mycket bra och starkt gjort.

God morgon!

Ska snart ut i snön med barnen till skolan och sedan i väg till jobbet.

Varje gång jag skriver här så hejdar jag mig alltid från att skriva om mina barn eftersom det är ett anonymt forum. Egentligen skulle jag kunna skriva enbart om dem. De är min största motivation till allt positivt jag gör. Allt handlar om dem egentligen och för deras skull kan jag göra precis vad som helst.

Vi har varit ihop dygnet runt den senaste veckan och nu när det är dags att skiljas åt en hel arbetsdag så saknar jag dem så mycket. Mina fina underbara barn som förtjänar allt gott i livet. Hoppas vi kan ha öppna och ärliga samtal i framtiden om allt vad livet kan råka servera ❤

Ha en fin dag allihopa ❤

Trappa ner med ett schema du sätter upp men jäkligt svårt ifall man har kontrollförlust.

Se till att få stesolid utskrivet. Trappa ner på det efter schema under en vecka max.

Abstinens kommer du få mer eller mindre och tål du inte svettningar etc så finns risken att du käkar för mycket benso, du måste hålla dig strikt till nedtrappningsschema nämligen.

Sen är risken att du åter kommer hamna i samma dåliga vanor. Men det vet bara du. Ta ett långt uppehåll och verkligen återställ balansen så finns det möjligheter att njuta av det där vinet till maten men det är ingen självklarhet!

Det blir bättre och bättre efter varje dikeskörning och ju mer du reflekterar.

kan fösa ut a-ölen? Toppen bra att du håller dig nykter!! Visst är det skönt när man är klar i huvudet!

Jag hoppas att hon kan få honom att förstå att han har ett problem. De har haft en tuff uppväxt och har alltid tytt sig till varandra. Vi umgås med dem ibland och då tänker jag att de inte behöver bjuda på så mycket att dricka när vi är hos dem. Kanske kan hon, inte bara jag säga att det kanske räcker när det börja bli för mycket på t ex en högtid. Ja inte vet jag vad jag förväntar mig, kanske bara lite medlidande.
Jag frågade min man om han kunde köra och sedan hämta mig på fredag för vi ska ha lite fest med jobbet. Kan ju lägga till att det är första gången på kanske 10 år jag ber om detta. Jag ville se hur han skulle svara eftersom han inte kan tänka sig vara nykter en fredag. Först sa han att det fixar vi. Idag kom han och sa att han skulle flörta lite med vår son så han skulle hämta mig istället. Han kan alltså inte välja mig framför ölen en enda jä-la fredag på 10 år. Blev så klart besviken och ledsen eftersom detta är genomgående i vårt förhållande, att han aldrig sätter mig främst. Jag visste svaret innan jag frågade men var ändå tvungen. Hir kul kommer jag ha tror ni?

Jag hoppas att hon kan få honom att förstå att han har ett problem. De har haft en tuff uppväxt och har alltid tytt sig till varandra. Vi umgås med dem ibland och då tänker jag att de inte behöver bjuda på så mycket att dricka när vi är hos dem. Kanske kan hon, inte bara jag säga att det kanske räcker när det börja bli för mycket på t ex en högtid. Ja inte vet jag vad jag förväntar mig, kanske bara lite medlidande.
Jag frågade min man om han kunde köra och sedan hämta mig på fredag för vi ska ha lite fest med jobbet. Kan ju lägga till att det är första gången på kanske 10 år jag ber om detta. Jag ville se hur han skulle svara eftersom han inte kan tänka sig vara nykter en fredag. Först sa han att det fixar vi. Idag kom han och sa att han skulle flörta lite med vår son så han skulle hämta mig istället. Han kan alltså inte välja mig framför ölen en enda jä-la fredag på 10 år. Blev så klart besviken och ledsen eftersom detta är genomgående i vårt förhållande, att han aldrig sätter mig främst. Jag visste svaret innan jag frågade men var ändå tvungen. Hir kul kommer jag ha tror ni?

Ja du, jag har aldrig haft någon kontakt med min pappa. Mamma var alltid engagerad i det praktiska (städa, laga mat osv) men är psykiskt sjuk och kunde aldrig hjälpa mig med min emotionella utveckling. Jag var en krånglig maskrosunge som hade problem i skolan likväl som hemma. Våndades av mycket mörka tankar som ung och har haft min beskärda del av psykisk ohälsa som jag dock fått behandling för. Anser mig nu vara "botad" i den mån att jag kan kontrollera min ångest, istället för att ångesten kontrollerar mig. Ångesten är dock en del av mitt liv och kommer nog alltid att vara det.

Idag är jag väldigt fokuserad på min egen framgång. Jag är väldigt engagerad i mitt jobb och har jobbat upp mig till en bra position. Om 10 år är väl drömmen att ha säkrat ett välbetalt jobb, ha rest jorden runt, och därefter flyttat utomlands till något varmt klimat, skaffa ett hus och eventuellt en eller två ungar. Om jag får drömma dvs.

Min kille är har inga direkta ambitioner utöver att "ha kul". Han säger dock själv att han kan se en framtid med familjeliv och allt det där; när han är "färdig" med det han gör nu..

Tack miss lyckad och Lerigen och kramar till er!!

Igår kom första snön. Eller var det i förrgår? Jag minns inte helt för jag har varit magsjuk och liksom i en dimma.

Vaknade så vansinnigt illamående. Vad det såhär det kändes att vara bakis? När ingen ställning man lägger sig i ger ro i kroppen men man absolut inte kan ställa sig upp och gå nånstans utan att bli svimfärdig. Man behöver vila men det går inte. Som tur är så gör febern att man ändå somnar, när det är magsjuka. Bakfylla serverar ingen feber som gör att man domnar bort.

Nu är jag frisk igen tack och lov.

Jag har inte känt för att gå in här och skriva de senaste dagarna. Och jag vet varför. Det är för att jag BARA minns dåligheter med alkohol. Det är nästan så att jag har börjat göra mina minnen ännu värre än vad de är och det är så otrevligt att tänka på det.

Men jag vill inte sluta skriva för jag tycker om att ägna tid och tanke åt mitt nyktra friska liv. Jag gillar att få skriva om det och identifiera mig med vad jag är nu - nykterist. Men jag är också stolt över att jag vågar se det gamla fula i vitögat också. Erkänna. Ibland förstora upp händelser lite väl mycket kanske men det verkar hjälpa mig. För jag är aldrig aldrig aldrig sugen på att dricka. Så något gör jag väl rätt när jag drar fram smutsen och ser på saken med kritiska och förfulande ögon. Eller förfulande och förfulande... det ÄR fula minnen.

Jag har för tredje året i rad skrivit på nykterhetförbundets Vit jul kampanj. Men när jag läser om olika människors kommentarer blir jag ändå lite bekymrad. De skriver saker som "Ja, julen är barnens. Vi vuxna har 364 dagar resten av året vi kan dricka på". Då vet jag inte poängen riktigt.... De 364 dagarna är väl också barnens (om man har barn). Det är klart jag tycker att det är bra med en vit jul men jag önskar att det kunde vara mer än så som folk kunde "offra". Undrar om folk känner sig så jäkla duktiga över en dag.... det blir så fånigt. Men samtidigt förstår jag att de som gjort kampanjen försöker nå ut till folk och resten av året är det väl i princip omöjligt att få folk att inte dricka. Julen är ju ändå helig på nåt sätt så där kan de nå fram. Men en vit midsommar skulle de väl inte ens våga föreslå....

Som sagt är jag för en vit jul och skulle stödja kampanjer året runt. Och en dag är väl bättre än ingen dag.

Sedan tror jag att de barn som desperat behöver en vit jul inte har föräldrar som skriver på kampanjen heller kanske? Men hoppas de nås av budskapet och får stöd på nåt sätt?

Jag kan känna mig lite ledsen över att mina barn inte får en helt alkoholfri uppväxt. De ser ju min man dricka. Men de slipper i alla fall se två berusade föräldrar här hemma. När min man dricker så är han antingen nån annanstans eller så är jag här så att de är med mig mest. Och jag har ju en lugnande påverkan på min man eftersom att jag alltid är spiknykter. Jag kan alltså säga att mina barn inte far illa av nånting här hemma. Däremot kan jag absolut tro att de föredrar en nykter pappa även om de inte sagt något sånt. Men det är underförstått för min del.

Jag kan säga det direkt till alla; det märks ALLTID om du dricker. Det känns på andedräkten direkt om inte annat. Det är en väldigt stark lukt som är ganska vidrig att känna när man själv är nykter. Den lukten är vad barnen känner.

Så nykter for life ???

Kramar!

Smekmånaden håller i sig än så länge. Så härligt med all energi jag fått tillbaks! Visst kommer suget, men det dämpar jag med a-fri öl. Vilket också är ett problem. Jag ersätter gärna saker med något annat. Nu har jag ersatt vinet med a-fri öl. Vilket innebär att jag dricker ett par, tre sådana per kväll.. Äsch, säger min terapeut, det gör ju inget. Hellre det! Men jag håller inte med. Beteendet är fortfarande där. Belöningscentrat behöver stimulans och nu har jag bara ersatt en grej med en annan. Och visst a-fri öl "gör ju inget" i samband med att det inte är farligt, men igen, det är inte sunt och I haven't kicked the habit om man säger så.

Det var likadant förra gången, och kanske är det lättare att falla då. Man är liksom inte "klar" fast man är nykter. Så nu får jag köra en rehab på a-fri öl också ;) För att bli helt fri. Låter kanske underligt för några här, eller så är det några som känner igen sig.

Well, fortsättning följer..

Styrka till alla!

Tack för att du tog dig tid att svara. Och grattis till dina nyktra dagar!

Jag kollade efter förklaringar överallt till nattsvett och sömnstörningar. Motion, koffein, temperatur, gluten, osköna sängkläder... Svaret fanns ju rakt framför mig men jag vägrade se det. Nu har jag accepterat att det är tidiga avtändningssymtom. Härute är isen hal och tunn. Därav insikten just nu.
Och det går inte att blunda för hur illa mitt dryckesmönster blivit det senaste året. Visst kan kvällens filmupplevelse bli lite mysigare med alkohol i kroppen, men när man börjar hantera Nyhetsmorgon på samma sätt är det bara onormalt.
Min sambo tror att jag bara kan dricka mindre och vill helst inte att jag pratar med honom om detta. Inte uttalat, men det märks. Kanske för att hans liv också kommer förändras om, nej, när jag blir nykter. Kanske ser han sina egna bekymmer. Men det får han själv starta en tråd om då. :)
Jag läste din tråd och skulle vilja sluta rakt upp och ner jag också. Men nu kommer december och där finns fler utmaningar än jag kan hantera. Det är middagar, weekendresor, konsert, julbord... Egentligen är det ju min slavhjärna som försöker komma på ursäkter, men det ser inte ut som jag kan göra en livsstilsomläggning just nu och tro på det själv. Jag önskar jag kunde hålla någon slags balans under december och sen lägga av. Åh, det är så kluvet.
Och precis som för dig är det som att det finns två upplagor av mig. Den ena har inga problem att vara nykter i dagar, veckor, månader och kan omöjligt vara alkoholist. Den andra sidan offrar allt och kör rakt in i kaklet.

Vi har något att arbeta på. Styrka till dig med!

Min alkolist har oxå varit som två olika personer. Jag har blivit anklagad för en massa vidriga saker under fyllan. Jag har fått höra att jag är psykisk sjuk, jag är äcklig och jag borstar aldrig tänderna . jag är tex extremt svart sjuk osv. Nu i efterhand så förstår jag att dessa anklagelser inte handlar om mig . det är saker ifrån det förflutna som dyker upp, innan vi träffades.
Jag har tagit tillbaka honom. Men denna gång fick han verkligen kämpa

Tror att pimperan är receptfritt.
Åksjuke armbandet som finns att köpa på apoteket används av många för just illamående av olika slag.
Novalukol typer hjälper mot illamående vid gastrit som du kanske lider av sant Losec.
På recept finns många sorter
Lycka till

Min särbo kan bli ett vidrigt monster som jag avskyr när han är full! Och min bästa vän, min älskling när han är nykter! Tog en paus ifrån honom i maj för allt var HEMSKT! Hans dåliga spritsinne kom fram oftare och oftare! Jag ägnade sommaren åt att fundera över hur jag vill ha mitt liv och flyttade på så sätt över gränserna till mig själv! Före det hade jag försökt att sätta hans gränser (sluta supa, gå i terapi mm)! Under sommaren fick jag en helt annan styrka och ett annat perspektiv/fokus! Efter sommaren tog vi upp vårt förhållande igen! Han går inte över min gräns igen för då lämnar jag direkt! Ett elakt ord och jag går för gott! Än så länge är det lugnt men vi får se om det håller i sig över tid! Undrar, precis som du, varför en del människor blir så hemska och elaka när de dricker! Saker de inte bearbetat som ligger och pyr? Min kompis man har också problem med spriten men aldrig att han blir elak mot henne! Förstår precis hur du har det! Två personer i en kropp man är ihop med!

ja som ni alla kunde förstå så höll hans löften en väldigt kort tid. Det jag nu undrar är hur kan en människa som är så snäll och underbar ena dagen bli ett monster den "fulla dagen" som en helt annan person, säger elaka saker till en klaga på allt misstänksam och svartsjuk. Det är det värsta tycker jag och blir rädd för min egna man som dagen innan varit min hjälte och livskamrat. nu vill jag bara skrika och gå därifrån men något, jag vet inte vad, får mig att stanna. Snart kommer mina barn tvinga mig att välja och jag är en sån fegis så jag vet inte vad. Jag drömmer om en lugn och snäll livskamrat som alltid skyddar mig finns han? Jag känner mig som världens dåligaste människa

också i detta att jag då med min språksvada " tvingar" min omgivning att tycka som mig.
Nedhukade av argument som de varken orkar eller vågar motsätta sig så inbillar jag mig att jag omvänt min omgivning till att tycka som mig.
Istället för att lyssna in deras åsikt,lugnt lägga fram min och stanna där.

Jag blir fortfarande lika arg när jag tänker på helgens event med burleskartisten.
Både för att jag känner mig kränkt som kvinna och människa och den dubbelmoral med varför hon ställer sig där i avsikt att tillfredsställa egna behov av att synas.
Jag vill backa bandet,ställa mig upp och skrika
Nej,ser ni inte era dårar!
Ser ni inte vad hon gör?
Accepterar ni kvinnor i lokalen verkligen detta?
Och ni män som sitter här och småflinar.
Vad säger ni ja till?
Vad bejakar ni?

Men då hade förmodligen någon skyndsamt lett mig ut ur lokalen och lagt kalla omslag på min panna.

Så jag vet inte i vilket läge man ska ta strid och i vilka lägen man bara ska acceptera det som sker framför ögonen i den mening att jag ändå inte kan påverka det.

Jag kan riktigt se dig gå mellan varuhyllorna på Ica på jakt efter någon att ”omvända” ? Förlåt, men ibland måste man skratta åt eländet också! Vi är utpräglade vanemänniskor och vanor är svåra att bryta. Men du är på god väg tycker jag!

Målet var att gå dit. Och det gjorde du. Träffen du var på var på igår var nog åtminstone bättre än ingenting. För kötiden inom allmänvården vid psykisk ohälsa verkar enorm. Jag har tack och lov fått snabb hjälp via Företagshälsan, men alla har ju inte den möjligheten. Nu vet du i alla fall en sak: Grupp-KBT är ingenting för dig, du behöver enskilda samtal. Men det behöver inte betyda att det är dåligt, andra blir kanske oerhört hjälpta av att ingå i en grupp, känna samhörighet, få möjlighet att stöta och blöta. Vi är alla olika.

Och fortsätter hoppas att hon ska höra av sig.
Men det du gör just nu,återvänder så sakteliga till livet,det nya är det enda rätta.
Du kommer att se tillbaka på denna tid som en dyr lärpenning där ditt psyke fått ta en stor smäll.
Att gå in i relation med en missbrukare är väldigt krävande och man gör allt och lite till för att det ska fungera.

Grattis,till att det känns lite bättre.

Grattis till dina mer än 100 dagar. Vilken enorm bedrift! Jag hann ju känna känslan på mina tre veckor hur bra man mår utan alkohol. Hann ju även uppleva mindre positiva känslor som dom du beskrev ovan. Avundsjuka att inte kunna unna sig sånt som andra unnar sig. Det gäller väl alla dåliga vanor man bryter antar jag. Har stirrat avundsjukt på folk som rökt också.
Tänkte på något du skrev ovan om att du är rädd att du kanske vältrar dig för mycket i saker som hänt. Jag tror absolut på att det är bra att få ut allt. Jag tror på att prata om det tills man är trött på samtalsämnet. Har själv bearbetat en del skit från barndomen och för ett många år sen så tänkte jag just att jag kanske skulle göra allt värre om jag grävde för mycket i det. Men jag tyckte nog att friheten infann sig först när jag så att säga blev trött på att prata om det. Så ut med all skit bara. Kram

Ja visst är det kanske en utopi.
Och jag som medberoende klarar ju knappt att gå på Ica utan att försöka påverka någon annan kund att handla en bättre vara än de hade tänkt sig.

Så det är en sån stor tanke,stor omvälvning i ens inre innan man ens kan komma nära förmågan.
Men jag kämpar och ibland när jag lyckas.
När jag kommer utanför min egen cirkel av bekvämlighet och trygghet så utmanas jag.
Det blir ibland för stort och för svårt och jag rusar tillbaka.

Men ibland så vågar jag stå kvar.
Och de gångerna så blir jag visserligen lite rädd,för hur svårt och stort det känns.
Men samtidigt allt modigare när jag känner att jag fick mig en liten bit till i mitt livspussel.

Och på något nästan sjukt sätt konstaterar att jag verkar ha genomfört mitt första alkoholstopp för ett tag sen och nu min första botten efter det. Tankarna som far i mitt huvud nu är att jag hoppas att jag inte ska vara så velig resten av mitt liv.
Tack för att ni har skrivit och undrat. Är på semester i solen. Var orolig för alkoholen innan vi åkte och pratade med min man om det men så klart lyckades ingen av oss hålla det på en måttlig nivå. Den här gången blev det nog till och med så här för mig " men jag har ju bevisat att jag kan sluta, jag har ju kontroll " och så här djävulen flugit i mig och jag har blivit mer bakfull varje morgon än på länge. Maken blir ju som vanligt sällan bakfull. Det jag såg fram emot mest innan vi åkte var att sova ut. Vakna och känna mig bra och äta en god frukost men varje morgon har det blivit precis tvärt om. Vi har inte haft några fylleslag men vi dricker mer eller mindre konstant från tolv på dagen. Och som vanligt på semestern när vi dricker så har vi det så kul och mysigt. Det hade varit lite jobbigt innan vi åkte så det är nog en bidragande orsak till att vi släppt loss..
Vi har inte så mycket tid kvar på semestern men jag hoppas verkligen att jag kan hålla mig nu. Känner mig riktigt fysiskt nedsatt. Svag i händerna så jag har svårt att skriva. Ont i magen och illamående. Tack och lov ingen ångest. Bara så otroligt trött på mig själv och ändå som sagt på något sjukt sätt fascinerad av att det kan bli så här. Att man glömmer så fort det värsta är borta och att man kan göra detta mot sin kropp. Kram på er.

Jag blev jättearg över gårdagens KBT och känner att jag behöver fundera lite runt varför.
Jag kände mig frustrerad av det enkla i det hela. Att man kan samla en grupp på 10 helt olika människor vars enda beröringspunkt är psykisk ohälsa och att vi alla ska med hjälp av en föreläsning om tankefällor bota oss själva. Jag kände mig frustrerad och rädd. Är hjälpen jag ska få inte mer specifik än den jag ska läsa mig till i en självhjälps bok? Då kommer jag ju inte bli bättre.
För att visa att jag lyssnade lite på gårdagens föreläsning så kan jag säga att detta är en katastroftanke. Denna katastroftanke lyckades sänka mig helt under gårdagen. För första gången på länge tänkte jag att en box vin och en påse chips kanske skulle hjälpa mer än mitt enträgna tragglande med listor.

Är det någon mening med KBT om det första jag kommer på att behandla är min ångest inför KBT och gruppbehandling.

Dagens lista
Jobba
Försöka äta lunch med kollegor
Jobba
Träffa kompis och träna

Grejen med listor är att

Jag blev jättearg över gårdagens KBT och känner att jag behöver fundera lite runt varför.
Jag kände mig frustrerad av det enkla i det hela. Att man kan samla en grupp på 10 helt olika människor vars enda beröringspunkt är psykisk ohälsa och att vi alla ska med hjälp av en föreläsning om tankefällor bota oss själva. Jag kände mig frustrerad och rädd. Är hjälpen jag ska få inte mer specifik än den jag ska läsa mig till i en självhjälps bok? Då kommer jag ju inte bli bättre.
För att visa att jag lyssnade lite på gårdagens föreläsning så kan jag säga att detta är en katastroftanke. Denna katastroftanke lyckades sänka mig helt under gårdagen. För första gången på länge tänkte jag att en box vin och en påse chips kanske skulle hjälpa mer än mitt enträgna tragglande med listor.

Är det någon mening med KBT om det första jag kommer på att behandla är min ångest inför KBT och gruppbehandling.

Dagens lista
Jobba
Försöka äta lunch med kollegor
Jobba
Träffa kompis och träna

Grejen med listor är att det får mig att hitta saker att vara nöjd med och genom att vara nöjd med detta behöver jag inte få panik över allt jag inte är så bra på just nu.
KBT punkten igår misslyckades jag med om inte målet bara var att gå dit...