skrev Emma73 i Jag klarar mig utan viiiiin!!!

Tack surkärring! Ska göra precis som du säger. Bra tips om att träna på morgonen!!!! Då måste man vara pigg och inte bakis. Jag vill ju komma igång med mer träning. Går bara promenader hittills, så man blir ju inte riktigt slutkörd.
Tack tack tack


skrev Jojo_ i Jag måste sluta

Känner mig så sjukt stolt! 8 dagar helt nykter och då var det ändå stor fest igår! Jag hade skitkul utan alkohol och dansade, skrattade och råkade bli en av dem som gick hem sist. Innan jag gick dit
så tänkte jag att det fick bli en tidig kväll, just eftersom jag inte drack. Hade inte riktigt räknat med att ha så kul utan vin. Idag är jag glad och pigg och nu ska vi ut och leka med barnen och jag är inte bakis! ? Denna känslan måste jag komma ihåg nästa gång
suget sättet in.....


skrev Jojo_ i Jag måste sluta

Känner mig så sjukt stolt! 8 dagar helt nykter och då var det ändå stor fest igår! Jag hade skitkul utan alkohol och dansade, skrattade och råkade bli en av dem som gick hem sist. Innan jag gick dit
så tänkte jag att det fick bli en tidig kväll, just eftersom jag inte drack. Hade inte riktigt räknat med att ha så kul utan vin. Idag är jag glad och pigg och nu ska vi ut och leka med barnen och jag är inte bakis! ? Denna känslan måste jag komma ihåg nästa gång
suget sättet in.....


skrev SkåneTösen i Är jag i riskzon?

Man har kontroll över vad man gör.
Man försätter sig inte i potentiala farliga situationer.
Man minns vad man sagt och gjort. Man slipper skämmas för vad man sagt och gjort.
Man slipper en hel del ångest. Man slipper förödade känslor av självförakt.
Man sover bättre. Man mår mycket mycket bättre psykiskt och fysisk. Man blir gladare.


skrev Surkärring i Är jag i riskzon?

Låter jättebra ju!
Allt har blivit bättre utan alkohol i mitt liv.

Jag sover bättre, jag tränar gladare, jag är snällare, jag minns mina barns godnattkramar, jag har slutat onödiga fyllebråk med min man, jag har hittat nya njutningar i morgonträningen, massor av ångest har försvunnit, jag har mer och bättre sex, jag har blivit av med min "gravidmage" och min hy är friskare.. need I say more ? ?

Livet går inte under utan krogar, röjarfester och fylla. Det är bara att upptäcka allt gott där ute med rena känslor som inte dimmas av alkohol. Du har inget att förlora på att vara nykter men allt på ännu en fylla. Och det vet du säkert själv om du tänker efter. I all välmening.
Kram!


skrev Surkärring i Jag klarar mig utan viiiiin!!!

Tro mig, om jag kan låta bli så kan du också!
Se till att du har något annat hemna/redo som kan ta platsen som alkoholen haft innan. Något gott att äta så att inte hungern triggar igång suget. Något gott att dricka så att du ändå har något i glaset/muggen. Ibland gör jag en drink med fruktjos och dekorerar den som en semesterdricka och njuter lite extra av hur sund jag känner mig. Eller så äter jag middag och frossar sedan i valfritt godis för allt ju faktiskt bättre än alkohol! (Trots min griniga kommentar i tråden.. )
Även träning är bra, har jag tränat hårt vill jag inte förstöra det och som alternativ tar jag ett pass tidigt nästa morgon. Vem vill träna bakis liksom?
Eller som föreslås: gå å lägga sig!

Du kan! VI kan!
Stor kram o vi hörs imorgon? ?


skrev Emma73 i Jag klarar mig utan viiiiin!!!

Precis som du kan jag bli så rastlös, uttråkad och vill bara få en toppenkväll med A. Ikväll blir det min tur att avstå. Jag ska tänka på hur stark du är och kämpa som du gjorde igår. Problemet är att jag inte brukar klara av att avstå....


skrev miss lyckad i Ny här.. vill försöka sluta dricka

Eller förbli nykter.. Det tycker jag är 2 olika saker.. I början kanske man håller sig nykter.. Efter ett tag så ville jag förbli nykter.. Kan säkert se olika ut.. Men jag tror att om man funderar mycket kring beroende, varför dricker jag? Vad händer när jag dricker? Konsekvenser? Det är då den stabilare nykterheten tar sin början. Jag har varit fri i över 1, 9 år.. Det trodde jag inte för 2 år sedan att jag skulle klara.. Jag har aldrig ångrat en nykter dag.. Kram..


skrev Amanda.. i Allt dåligt i mitt liv är direkt kopplat till alkohol.

BRA gjort av din man och BRA GJORT av dig att härda ut även om det var jobbigt!!! Det är ju skrämmande med denna mindcontrol. Och tänk så många otäcka filmer som faktiskt handlar om tex röster eller implantat i hjärnan som får människor att göra hemska saker. Vi lever inte i någon film tyvärr, för oss är det verkligt. Det händer på riktigt.
Men jag tror det mattas av med tiden och ju fler gånger vi lyckas stå emot desto enklare blir det nästa gång. Jag tror och jag hoppas.
Morgondag! Du har rätt, vi har diskuterat det förut. Jag har läst en hel del på anhörigsidorna, jag ser vart jag är på väg... Det är liksom bara en del av vårt förhållande, jag har HELA TIDEN varit en slags medberoende. Inte bara när det gäller alkoholen. Jag curlar honom konstant, som om han är en skör liten glasfigur som måste hanteras varsamt.. eller mer som ett barn kanske, som inte vet vad som är bäst för honom... och han finner sig i det, tror han trivs med det. Men jag har ju tagit över hans mammas roll så jag tror inte ens han reflekterar över det... Vi kvinnor i den här släkten har blivit tilldelade rollen som överhuvud och det kan ju låta bra, ett matriarkat, men det har bara betytt att männen inte tar ansvar för någonting, allra minst sig själva... Det är väl inte det som är meningen?? Men så är det...
En gång kommenterade en vän till min svärfar detta och svaret blev" jag har gått bakom en kärringröv hela mitt liv och det tänker jag fortsätta med" (en populär anekdot som jag hört miljoner gånger??)
Ändå är det männen här som anlitas, deras namn som är dragplåster. De gör sitt jobb och vi kvinnor gör resten. Bara det att "resten" verkligen är just det, resten av allt... Har länge varit stolt över det men vet inte om jag är det längre... jag lever med en man som är totalt hjälplös, eller är han?
Jag måste låta honom försöka stå själv och se hur det går.
Suck, ibland blir jag så matt... trött på mina problem, känns så uttjatat, gammalt... så trött på att vara jag.
Ärsch, strunt samma, idag är jag och barnen ensamma och jag ska röja och slänga skräp! Mentalt och praktiskt förbereda oss för att lämna det här landet. Höstsolen lyser och jag är pigg och inte bakis!!! Många saker hade kunnat vara värre en dag som denna?
Nu sätter jag fart???❤️
Kram till er alla fina människor❤️??❤️??❤️??❤️


skrev Siggy i Är jag i riskzon?

Väldigt intressant. Och sant också. Inser att dom som hejar på mig i mitt drickande och uppmuntrar hur jag blir har nog själva besvär att kontrollera alkoholen och är ute efter en medskyldig. Är ju alltid lättare att ursäkta sitt drickande då nån annan är värre.

Det låter faktiskt som nåt jag skulle kunna pröva, alkoholfritt alltså. Och dom som dricker alkohol tänker nog oftast inte på hur nån annan dricker eller inte. Just nu känns det väldigt värt att offra dom där timmarna av rus för att slippa hur jag mår efteråt och dom risker jag hamnar i pga för mycket alkohol. Gillar tanken av mig själv som mera nykter och hälsosam. Som kan ta en lång morgonpromenad dan efter en fest och inte ligger och halvsover med bakisångest och minnesluckor. För den jag blir med alkohol passar inte min självbild i övrigt.

Ska testa mera alkoholfritt vin. Funderat på bara köpa saker med lägre alkoholhalt men känner på mig att det lätt blir en ursäkt att dricka fler glas istället.

Hur har livet ändrats utan alkohol, på gott och ont (om det finns nåt ont)? Vilka är fördelarna? Är intresserad av att veta alla typer av fördelar det kan bidra till


skrev Gunda i Att gå vidare

Kunde inte somna, låg vaken till 5 i morse, vände och vred på mig. Lyssnade lite på en bok, sen försökte sova, men min tinnitus
gjorde sig påmind så fort jag stängde av boken, det var som ett ekorrhjul.
Hade ont i benen efter springandet på volontärjobbet, var upp och tog ett par Alvedon för att lindra, jo det hjälpte mot värken, men
nä det gick inte att sova.
Sen sov jag till ca ½10 så lite sömn har jag ju fått i alla fall. Men jag är trött, har ont i fötterna.

Tittar ut genom fönstret så får jag se grannen med sallad i handen från mitt land ????? börjar fundera om han tar sig
friheter :( men det visar sig att maken utan att prata med mig har lovat honom min odlade sallad :(.
Då poppar det upp alla gånger som han gör så, i stort och i smått, lovar människor saker utan att berätta för mig.
Det gör mig heligt förbannad, han har tydligen inte lärt sig nått.
Att grannen tog lite sallad, vad gör det, det är ju inte det som är problemet utan det är min man att han inte
pratar med mig. Jag försökte säga att,, om någon kommer och säger att de vill låna din motorcykel och jag hämtar
nycklarna och säger varsågod utan att fråga dig, hur skulle det kännas?? Han fattar nada, bara tjatar om att ja jo jag
lovade han sallad.......... Vad gör man då man inte får gehör för det som är viktigt för mig, att få vara delaktig i det
som händer?? PRATA MED MIG VILL JAG SKRIKA!!!!!
Min känsla av värdelöst poppar upp och jag förstår ju att det här tar för stora proportioner i mig, det är min mindervärdighets
känsla som finns där, den jag alltid har känt.
Hur jobbar jag bort det???


skrev Gunda i Dax att vända blad.

hjälper är verkligen sant. Jag har läst en del av din tråd och börjar förstå djupet i det du skriver.
Säger som Dionysa, åker snålskjuts på dina insikter.
Jag brottas med mig som vi alla gör brottas med oss själva, för att hitta det egna jaget, att
läsa och begrunda hur andra tacklar livet och utmaningarna är så oerhört viktigt känner jag.
Tack!


skrev Surkärring i Är jag i riskzon?

Vi är väldigt lika.
Jag dricker mer än jag borde och min man kan behärska sig. Eller drack ska jag ju skriva..

Har alltid varit partypinglan som underhåller. På min bekostnad. Det är inte värt det. Och varför nykter lika med tråkigt? För att vi inte gör bort oss , tappar mobilen eller?

De vänner som gillar att hänga med mig för att jag är kul på fyllan ger jag inte mycket för. De vill bara ha sällskap och underhållning i sitt eget drickande. Vad gör det för oss egentligen?

De som vill ses även när jag är nykter och som gillar mig för MIG är dem jag fokuserar på.

Har du funderat över att gå på fest, ha alkoholfritt i glaset och inte säga nåt om det? Jag tror folk bryr sig mindre än vad vi föreställer oss. En gång var jag nykter på en firmafest, drack tonic utan gin hela kvällen och sen erbjöd jag folk att köra dem hem. Ingen ville tro att jag var nykter. Jag hade ju för tusan sjungit karaoke, till och med!! Det var roligt..

Vad skulle du tycka var gott istället för alkohol? Vad skulle kunna funka när du vill ta ett glas till och din partner säger nej? Kan du tänka dig att byta mot något?


skrev Funderingar i Halvdesperat!

Jag valde att dricka helt öppet. Ärligt och bra kan man ju tycka. Och jag kunde hälla i mig ännu mer eftersom det ju skedde öppet. För mig var det ingen bra gräns att passera.


skrev Siggy i Är jag i riskzon?

Tack så mycket för respons! Jag tror att trappa ner mycket eller helt avstå blir lösningen, känns som man måste experimentera sig fram lite för att landa i nån slags lösning som funkar för en.

Jag tror att jag tycker det är så kul i själva fyllan, tycker det är som ett äventyr i sig på nåt vis och jag hoppas på det bästa men oftast går det ju åt helvete efter en viss gräns. Sen tycker jag det alltid förhöjer situationen, en mysig kväll blir mysigare med vin, ett avslappnande bad blir mer avslappnande med vin etc. Och jag tycker det är väldigt gott. Började reflektera av din fråga och inser att jag också ofta blivit sagd av nya bekantskaper då vi festar ihop att dom gillar mig i fyllan, att jag är så rolig full. Är inte nån tillbakadragen typ som nykter, men jag går inte upp på bord nykter och dansar loss direkt. Och jag slänger inte ur mig vad som helst. Men jag inser också att dom allra närmsta mig och alla mina partners jag nånsin haft avskyr när jag blir för full. Men jag vill gärna vara den obrydda tjejen som nya potentiella vänner tycker är kul och ser att jag "gör vad fan jag vill", fast det jag vill är ju då att bli så full att jag knappt vet vad jag heter eller var jag bor. Det är som att jag underhåller folk på min egna bekostnad.

Om jag skippar alkohol på en fest känns det som alla skulle tycka att jag blivit en tråkig typ och att jag själv kommer känna mig som sådan. Och att skippa alkohol hemma känns också tråkigt. Men jag skäms ju för mitt drickande, undanhåller hur jag konsumerar för vänner och mina föräldrar. Min partner dricker en öl ofta och då känns det som en ursäkt för mig att också dricka ett glas vin som oftast blir 3, medan han har inga problem att nöja sig med en öl. Kommer på mig själv att föreslå att han ska dricka en till så jag inte känner mig dum som fortsätter dricka själv. Då han säger Nej det räcker med en för mig men drick du, så känner jag mig dum och ibland låter jag bli men oftare och oftare börjar jag vara ok med att vara den enda som dricker. Och det känns ju långt ifrån sunt. Är väldigt rädd att påverka honom negativt, eftersom han hittills kan bli för full (dock otroligt sällan) men aldrig utom kontroll. Han blir bara glad och babblig medan jag kan bli det och sen plötsligt slå över till att bli en demon.

Men jag tror jag ska testa mig själv lite. Har redan lovat iväg mig på att ta "ett glas vin" med en nybliven kompis denna vecka. Men bortsett från det finns inget som säger att jag "borde" dricka. Så ifall jag kan vara utan helt utom den kvällen där jag sätter en gräns i förväg på max 2 glas vin så känns det som ett bra prov just nu.

Det mesta jag hittar på med andra innehåller alkohol, hade gärna fått tips på aktiviter och hur man håller sig aktiv socialt utan alkohol. Sådär så man faktiskt har riktigt ROLIGT men utan alkohol


skrev Nathalie84 i Ny här.. vill försöka sluta dricka

Tack så mycket! Ja det är ju skönt o vakna pigg o klara av dagen på ett annat sätt än när man är bakfull. Hur länge har ni hållt er nu?


skrev Surkärring i Är jag i riskzon?

Välkommen
Jag tänker att du absolut utan tvekan är i riskzonen och att det är ett stort och positivt steg att du tagit dig hit.
Här får du råd, tröst och stöd i att hitta ett sätt att förhålla dig till alkohol, utefter hur du väljer att ha det.

Mycket av det du skriver påminner om vad många här varit med om. Och många av oss har förstått att det är noll och ingen alkohol som gäller för oss. Andra kan minska sitt drickande och hålla det nere.

Jag kan inte kontrollera alkohol så jag har slutat helt. Jag saknar det men jag ångrar det inte en sekund.

Vad är det som gör att du vill dricka?
Vad skulle hända om du nästa tillfälle låter bli?


skrev Surkärring i Jag klarar mig utan viiiiin!!!

Ångrar det inte ett dugg ?
Tack för finfin support!


skrev Restart2017 i Ny här.. vill försöka sluta dricka

Du klarar hålla dig i dag med, sen plötsligt är det dag fyra och du har nått längre än du brukar.
Efter det, tar du dag för dag, så gör iaf jag.
Vaknar och tänker: i dag ska jag va nykter, det va skönt igår och det är grymt skönt att vakna utan ångest och bakfulla
Lycka till!!


skrev Nathalie84 i Ny här.. vill försöka sluta dricka

Tack! Ska läsa igenom mer idag här tänkte jag.. kanske är lättare om man ser att det finns fler och att människor tar sig igenom det. Tack för ditt stöd! Kram


skrev Bedrövadsambo i Att inse fakta

Yngsta dottern har bott hos mig hela veckan och fre-sön besöker vi två och barnens pappa den äldsta dottern för att fira hennes födelsedag. Fullt upp med andra ord. Annars känns det som allt är sagt - skiten är bokstavligt talat slängd i fläkten nu. Nu är det bara att gilla läget och stå ut tills stanken ger med sig. Och återigen lära sig hantera tomheten i lägenheten när yngsta dottern har pappaveckor. Men jag har min älskade hund så ensam är jag absolut inte! Och jag mår nog bara bra av tystnaden och tomheten just nu. Jag behöver landa efter en mer eller mindre konstant oro och vaksamhet. Kram och tack för att ni finns ❤️


skrev Bedrövadsambo i Våga mitt beslut

Jag har INTE varit i den situationen, men jag hade nog sett till att ex-sambon fått en tid på vårdcentral. Kanske till och med bokat tiden om vb är helt under isen. Hänvisa till alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Jag hade erbjudit mig att följa med dit, och sen hade jag hållit tummarna för att han skulle berätta allt för läkaren helt ärligt - och därefter fått adekvat vård. Vad det gäller hans anklagelser ska du tänka att en person som mår dåligt söker som en hök efter yttre faktorer som kan pekas ut som orsak till det egna dåliga måendet. Ha inte dåligt samvete! Du vet vad du gjort och inte gjort. Det finns ingen lag som reglerar hur länge man ska "vänta" efter en separation. Din romans behövdes sannolikt som en katalysator för att du skulle kunna göra uppbrottet både praktiskt och mentalt. Om det blir ni framöver får framtiden utvisa, men i så fall kan allt bara bli bättre ❤️


skrev Dionysa i Nu får det fan vara nog.

Det finns goda chanser att livet inte bara "tuffar på", det kan ibland lyfta mer än så med lite tur och rätt inställning....?!