Senaste kommentarerna i forumet

Dubbel kommentar, kan ej ta bort

Det jag kan tänkas ha till min fördel är att jag ännu inte dricker i smyg o att jag pratat med min make om mitt dilemma men han kan ju knappast sluta åt mig. De stora nackdelarna är att jag dricker mycket när jag börjat o veckodagar med. Har fått abstinensbesvär o ett sug. Blir grinig o nedstämd när jag inte dricker men blir o andra sidan nedstämd dagen efte med. Nu begär jag möjligen för mycket men viore ju fint om man kunde få till någon normalgrad av det hela även om jag är medveten om att det kan visa sig att jag inte kan klara av det. Skulle väll mer beskriva mig som periodare men jag dricker "bara" det jag tycker om dvs rödvin. Skulle aldrig falla mig in o sitta o dricka öl på samma vis. Har haft liknande perioder tidigare i mitt liv då jag druckit för mycket o sedan låtit bli andra. Eller ja haft ett normalt drickande dvs några glas nån helg eller ibland inte alls. Denna gången är det svårare dock. Jag vet att AA hjälper många men med risk att trampa på tår så är det enligt mitt tycke lite sekt över det. Jag är en såndär jobbig person som försöker vara perfekt o har höga krav på mig o allt jag gör. Så det kanske är i det mitt drickande bottnar kanske? Även om jag avskyr att bli full är det en av bieffekterna tyvärr o då hittar jag på massa tok o spärrarna släpper. Eftersom jag generellt vill få uppmärksamhet så rimmar även det illa med mitt beteende. Blir lätt uttråkad o har ingen riktig ro i mig själv just nu. Långt o konstigt blev detta. Jag är inte ute efter att måla mig som offer om det skulle tolkas så. Är nog de nära som är det snarare. Japp, alkohol är inget jag måste ha utan ett sätt för hjärnan att lura mig att jag mår bra av det. Köpt " kärlek" som inte är äkta men förrädisk o manipulerad. Det som stör mig mest är nog att viljan inte biter på detta som det är nu, jag är vanligen målmedveten o läste stora boken enligt Bill på en kväll. Jadå jag tog till mig det som stod med. Kanske borde prova silvertejp möjligen... jag startar inte med återställare o kan dricka med måtta de dagar jag ska till jobbet dagen efter. Jag måste per teori inte dricka men blir grinig efter ett par dagar om jag inte gör det. Har jag något att göra är det lättare att låta bli. Huvudsakligen är det kvällar jag dricker på o sen somnar jag på soffan med en fin minneslucka.

Jag är labil just nu. Skulle vilja ha lite mer stabilitet. Hoppas det kommer..Skällde ut exet på morgonen igen. Kan inte låta bli..Vet att det är jobbigt för alla. Men känner att jag vill slänga över skam som han har orsakat mig så många gånger. Jag sa det också "Ta tillbaka din skam som du har gett mig så många gånger" Jag såg ett program om terapi där dom gjorde så. Det verkade hjälpa dom, hoppas det hjälper mig. Jag sa till honom att han måste skärpa sig, och visa hänsyn. Annars kontaktar jag hans arbete och berättar varför vi har separerat. Allt blir så sunkigt i hemmet nu. Grejor överallt. Hans supande har gjort sovrummet ofräscht. Jag sover inte där men min garderob finns där inne. Jag ska plocka ut mina kläder så dom inte blir mer förpestade.Mycket gnäll och ilska idag. Gud/Universum ge mig sinnesro...Ännu en gång tack för peppning och stöd.. Kram

Den största anledningen till att det inte känns ens okej att leva med oron för återfall är min barndom. Min pappa var "periodare" men det var snarare ytterst få nyktra perioder det handlade om. Min mamma drack också för mycket periodvis, allra helst under ledigheter. När vi var på semesterresor och kom till en okänd ort var det första de letade efter just Systembolaget. Jag var ensambarn, och jag var väldigt ensam med en ständigt gnagande oroskänsla. Jag utvecklade en väldigt god hörsel för att försöka utröna vad mina föräldrar gjorde i smyg. Vilken skåpsdörr i köket som öppnades, ljudet av ett glas som sattes ner på diskbänken. Jag kunde höra på min pappas hostande vilket stadium han befann sig i, och jag hörde direkt på mammas röst om det skulle bli någon middag eller inte. När jag skulle sova igår kväll kom jag på mig själv med att ligga och lyssna efter ljud på samma sätt. Jag vill INTE tvingas uppleva detta igen!

Det är stor skillnad på att vilja sluta dricka och att bestämma sig. Sannolikt behöver han hjälp, tex antabus, AA-möten. Men han måste komma fram till lösningen på problemet - inte du. Han äger problemet - inte du. Du ska fokusera på vad du vill. Är det okej för dig att leva med oron för återfall? Det låter inte så. Kram ❤️

Jag är med, kanske inte kommer skriva så mycket men kommer försöka ge ett tecken varje dag iallafall =) Jag har alldeles för mycket i huvudet om hur allt ska bli för att ens kunna summera det, men det kommer det lovar jag.....

Du får softa idag.
Har du ett eget grönsaksland? Isf vilken lyx!
Vad är din plan för att hålla suget i schack?
(fast du kanske inte har nått sug)

Kram

Ja ja men, jag knallar (småjoggar - ganska stark) mot ett års nykterhet. Om ca. 2,5 månad så är det ett år.
Och 3 veckor utan socker. Skillnaden är att om en vecka måste jag fylla på lite med bra kolhydrater.
Nykterheten får klara sig utan påfyllningar. Jag är på topp!

Kram

MM

Tack Mack84 för stöttning. Även om du är ny här på forumet så är din support lika viktig som någon annans.

Natten har inte varit rolig. Vaknat upp i ständiga mardrömmar. Den stora skillnaden här är bara att jag själv varit huvudrollsinnehavare och drömmarna varit verkliga. Har tagit mig igenom natten med insomningstabletter men försöker att hålla dessa nå en någorlunda rimlig nivå. Som vanligt ont och orolig i magen. Mina magproblem blir ju inte direkt bättre av en sådan här volta. Jag vet inte vad som händer med mig. Varför får jag ingen ordning på mitt simpla liv? Är det bara på viljan det hänger?? Är det jag som är för vek?? Är det för sent för mig att sluta?? Kommer jag någonsin att tillfriskna psykiskt och fysiskt?? Kommer jag någonsin att kunna få ett bättre självförtroende????

Som ni ser snurrar det konstant runt i huvudet.....Min fru finns fysiskt runt ikring mig men vi pratar inte med varandra. Jag vet att hon ska åka iväg om några dagar för att se på lägenhet.......Jag vet inte hur detta kommer att sluta......Jag vill inget hellre än att bli nykter och få fortsätta med min familj men var finns "nyckeln" till detta......

Förlåt för rörigt inlägg/Tjalle

Om du är så medveten om konsekvenserna att tre öl per kväll ses som ett misslyckande har du kommit långt!
Jag har alltid blivit fintad av beroendehjärnan på det greppet. Oj, det gick ju bra det där, kunde dricka måttligt, fritt fram att fortsätta...Lurad!
Men inte du. Insiktsfullt!
Du kommer inte låta dig luras.
Fortsatt fin nykter sommar!
Kram

Är det, trots värk i benet. Vette tusan om det blev felställning när jag var i det gröna i går.
Men nykter och fri är jag så vad gör det att benet värker ?

Har lyckats ordna lite program halva dagar till dottern så det inte blir hemmasittande och kortar min arbetstid och dottern vet hon kan ringa mig när som helst, åker hem på lunch och kan ta henne med mig om det behövs. Dessvärre har socialkansliet i min kommun stängt nu till slutet av juli men tror jag lyckas trolla fram lösningar för dessa veckor ändå. Det gör mig galen att han inte fattar själv att hon ser och mycket väl förstår hur det kan sluta! Idag är dom på utflykt till bekanta så blir inget dricka på dagen vet jag. Tack för att ni bryr er, min sits är inte lätt och jag gör allt jag kan för att ta oss ur situationen!

Hela bilden, den du ger oss här. Ångesten, modet att se det som det är, viljan och strävan att sluta, hopplösheten när det inte går, kraften i begäret...
Om hela bilden var synlig - respekt och medkänsla borde vara det man tänker om dig.
Jag brukade tänka som du om mig själv när andra kommenterade hur duktig, stark, fantastisk jag var (inom olika områden). Tänk om de visste min historia...
Allt eftersom jag lämnat ut den mer och mer och bara fått medkänsla och respekt i respons, har min egen självbild förändrats. Du gör det du kan för att förändra, vågar se även den skamfyllda bilden. Starkt, tycker jag
Kram

kan knappast bli mer anonymt än ett fakekonto ??!!

Jag kan bli lite rädd för mina tankar eftersom jag av erfarenhet vet att de lätt leder till besatthet. Om jag säger till mig själv att det är en "brandövning" kanske de leds in på rätt spår. Distans, tack Pi.
Numera kommer tankarna mest när jag känner uppgivenhet. Rider ut dem genom att bara vara. Inte förvärra. Ibland, när det är nära panik, tar jag en extra adhd-medicin. Hjälper mig hejda impulserna och har en psykologisk effekt som kanske är bra, kanske är dålig, jag tar ju till kemiska "vapen" och säger därmed till mig själv att jag inte kan på egen hand. Men pragmatiker som jag är: alla medel är bra om de funkar och inte förvärrar.
Kram

Inget sug och inga tankar på a...
Låter kanonbra. Hur kommer det sig att du ändå köpte öl?
Jag som använder nikotinplåster för att klara suget efter snus gör det ju i syfte att kunna sluta för att snus inte är bra för mig. Det funkar. Abstinenssymptomen blir mindre och jag kan jobba med att släcka ut beteendet först för att sedan gradvis fasa ut nikotinet.
Om du dricker öl varje kväll fast du inte är sugen eller behöver det finns ju beteendet kvar.
Eller är tanken att du går andra vägen, svagare och svagare tills du dricker ett sexpack vatten eller cola varje kväll?

Ja, marknaden har formligen exploderat med goda a-fria alternativ! T.o.m. ICA har en god, halvtorr äppel/päron/fläder must och a-fria öl.

Fattar inte... – ska ett litet barn vara tvingad att umgås med en missbrukare hela dagarna?! Vad säger soc?

Jag tänker på a varje dag... fr allt när jag sminkar mig (lite lätt...) hur enkelt det är numera att få fason på fejan med de klara ögonen, den fastare huden... Jag kan gå stolt och avslappnad ut i världen därvidlag!

Jag läste ditt inlägg igår där du beskriver hur din dotter ringer med oro och med kunskap om hur mycket hennes pappa druckit då hon varit ensam med honom. Det låter som att hon försöker kontrollera situationen och att hennes uppmärksamhet riktas mot pappans drickande. Utifrån dina inlägg och dina fina svar till andra så ser jag att du verkligen tar ansvar och jobbar hårt för att förändra din och din dotters situation. Samtidigt hänger orden/oron kvar i mig om att ni har veckor av samma framför er. Du nämner även att ni inte har några andra vuxna som kan ta ansvar för din dotter då du arbetar. Du gav ett så fint råd till en annan användare om att ringa socialtjänsten, anonymt till en start, och höra vad de kan erbjuda.

Kanske har din kommun något att erbjuda din dotter?

Tack för att du beskriver hur det kan vara och för att du har modet att berätta lite om hur det är för din dotter. Du sätter verkligen fingret på hur en förälders drickande kan skapa mönster hos barn. De vill "passa på" och "rapportera", deras tankar handlar allt mer om alkohol och den som dricker än på dem själva.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Duktig du är som tar tag i detta! Blev inspirerad av alla tips om alkoholfria drycker och appar! Ska titta mer på det!

Kram!

Länge här på forumet. Du skriver så klokt och insiktsfullt! Jag vill bara skänka dig en tanke i välmening!
Hoppas du är okej!
Kram

Och jag håller med om vad piasava skriver!
Du är starkt och modig som genomgår detta!! Vi finns här och stöttar dig!
Kram

Det är bara upp på hästen igen och fortsätta! Sådant händer!! Det viktiga är att fortsätta utan alkohol igen och igen!

Kram!!

Läs och skriv av dig det hjälper! Jag tänkte som dig att semestern är ett bra tillfälle för förändringar.
Lycka till!