Senaste kommentarerna i forumet

Hade jag vetat att det skulle gå så här för mig efter op så hade jag inte gjort den.
Nu är jag vid vägs ände. Antingen väljer jag livet eller döden.
Mina a värden är på väg ner i botten och vänder inte jag nu så är det bara en snabb väg utför mot döden.
Men jag tänker ta halmstrået och jag tänker klara det.

Ja, ditt svar Zorro, om anledningen till att vara nykter, motiverar dig och det är en bra tanke att ta till om man plötsligt blir vankelmodig. Vad jag också menade med min fråga var hur jag vill använda mina nyktra dagar. Alltså mer av en vilja i livet som kan ge dagarna mening. En vilja till något.
Då drickandets konsekvenser kan vara bra att ha i bakhuvudet i avskräckande syfte är det även bra att fundera över meningsskapandet. Många fruktar tristess och känsla av saknad när man tar bort något som varit en stor del i livet.
Vad vill jag använda nykterheten till kan till exempel, som för mig, skrivas:
-känna alla känslor fullt ut och utan bedövning
-kunna göra val som är i enlighet med mina värderingar
-oavsett hur tufft livet är och hur många misstag jag gör kan jag bevara självrespekten eftersom jag vet att jag gjort mina val med nyktert sinne
-när ångest eller nedstämdhet kommer behöver jag inte klandra mig själv för att det är självförvållat genom drickandet
-kroppen blir starkare utan gift och jag värderar möjligheterna till uthållighetssport mycket högt, viktigare än att bedöva mina sinnen
-jag kan utan skam vara öppen med mitt alkoholberoende för vem som helst. Ju öppnare jag är desto mer stöttning får jag och även förståelse och respekt både från andra och mig själv
Kram

Vist är det så "vem ångrar en nykter dag"
Den ska jag också ta till mig.
I går var startskottet för min vändpunkt.
Jag ångrar inte min nyktra dag heller.
En nykter dag till på väg önskar jag oss alla ???

Ja du har helt tätt i det, detta är startskottet på riktigt för mig. Nu är det färdigdrucket för mig.
Känner stt jag inte vågar fortsätta på den här banan. Säger kroppen ifrån så måste jag ta det på allvar.
Jag är nere i botten känns det som, här kommer min vändpunkt.
Jag har så mycket att leva för och jag tänker inte sabba det. Finns det fortfarande en schans att jag kan få bra värden på både lever och diabetesen så kommer jag att kämpa för det.
Tydligen skulle jag ha svart på vitt innan jag tog det här på allvar.
Finaste Pi det känns tryggt att du ser mig och att du skriver till mig. Vad eller var hade jag befunnit mig om jag inte hittade hit för x antal månader sen.
Det har varit en berg och dalbana och det kommer säkerligen inte att vara slut på den än men jag kommer att kämpa.
Kram och ha en fin dag. ?❤️

Du är ju en bra förebild här på forumet. Ja, inte bara förebild, du ger ju dessutom mycket stöd, råd och tips.

Nu börjar du med det i verkliga livet också. Starkt och mycket bra gjort.

står i kallförråd, möbler som jag inte använder. Jag har också vintergäster i form av möss, de är som svenska pensionärer; när vintern kommer flyttar dom till varmare breddgrader, i just det här fallet in i mina möbler. Det vore väl inte så farligt om jag bara inte visste om det, men åtminstone de som bor hos mig bryr sig inte om att städa efter sig när de flyttar ut framåt våren. Då blir det hela lite för uppenbart för min smak, så igår bar det iväg till tippen. Jag hade hyrt en kärra och tänkte att nu ska jag passa på och slänga en massa annat när jag ändå är igång. Men när jag gick där och plockade bland skräpet så förvandlades varenda liten pryl till något som ju kan vara bra att ha någon gång i framtiden. Den där spruckna plast-tamburinen till exempel, den som jag inte har en aning om var den kommer ifrån, den går ju att laga. Eller de där högtalarna som jag spelade sönder på en midsommarfest för länge sedan, de kan man kanske reparera. Så det blev inte så många vändor till tippen som jag hade planerat, å andra sidan riskerar jag ju inte att gå och förbanna mig själv någon gång i framtiden, för att jag slängt något jag kunde ha haft användning för.

Ha en fin dag!

Jag läser och följer din kamp. Jag känner så väl igen denna hemska känsla och maktlöshet man upplever gentemot alkoholen. Jag har varit där, och vet hur det är.

Men nu har du ett bra tillfälle. När du fått det här beskedet, med förhöjda värden p.g.a. A och risk för diabetes. Ta all hjälp du kan få, och låt det här vara startskottet för att göra bokslut med A en gång för alla.

Låt sommaren 2017 bli vändpunkten i ditt liv när det gäller A. Låt det bli starten på ett nyktert liv. Ett liv i frihet.

Sänder stödjande tankar och varma styrkekramar till dig Gunda!

Det finns på FB. Nykter, drogfri och singel (Sober, drug-free and single) :) Men där på den sidan händer det inte mycket :(

Med semester och nykterhet?

Så modigt och fantastiskt gjort! Hur kändes det?
Du ska vara superstolt :)

Det här med allt eller inget, som du beskriver, kan jag relatera hundraprocentigt till. Antingen sköter en sig exemplariskt på alla hälsorelaterade plan, eller så "är det ändå kört" och fritt fram att missköta allt (läs misshandla sig själv). Jag tror att det har att göra med perfektionism och höga krav på sig själv, vilket gör att fallet alltid blir högt och ångesten stor så fort någon detalj diffar. Åtminstone upplever jag det så, känner du igen dig?

Att livet är tyngre utan alkohol är ingenting konstigt - den hjälper oss ju i stunden att slappna av, undvika jobbiga tankar och känslor m.m. Det är de mer långsiktiga effekterna som kan bli förödande, och vi har svårt att överblicka någon direkt positiv förstärkning eller vinst med att sluta dricka på sikt. Kanske kan det hjälpa att fundera på detta? Skriva en lista över vad du har att vinna på att inte dricka alkohol?

På min lista står bland annat ekonomiska besparingar, förmågan att alltid ta bilen, må bra dagen därpå och inte förlora kontrollen över vad jag säger och gör, vilket annars kan skada såväl andra som mig själv.

Vad tycker du om att göra som inte innefattar alkohol? Kan det ligga motivation i att prioritera sådana saker?

Lycka till!

Tack Ellan. Jag ska nog kolla på att börja i någon form av terapi, jag gick i samtal i våras för stresshantering men känner behovet av att prata om den bakomliggande ångesten också. Går du hos vanlig terapeut eller på alkoholmottagning typ?
Bubbelvatten har blivit mitt substitut på vardagar, fanta citron var ett bra tips! Det brukar jag dricka på sommaren. Jag var ute med familjen igår och drack Cola, det räckte :)
Kram!

..skulle vi starta en datingsida för "såna som oss"? ?haha!

Du är en kanonbra förebild!

?

Jag har en som uppvaktar flitigt och bjuder ut mig. Han är nykter A som jag. Jag är livrädd att jag skulle kunna orsaka ett återfall även om jag vet att man tar dessa helt ensam. Men detta skrämmer mig. Sen har jag en annan man som vill gå ut med mig . Han är vinimportör. (ja jooo jag vet att jag alltid klättrar på de yttersta grenarna) Såklart icke bra med en beroendehjärna som min men just nu kan jag hantera det. Men då är jag rädd att jag en dag INTE kommer vara lika stark.

Så en nykter beroendeperson och en som åker på vinprovningar i Europa och USA.... he he

Tusen tack kära ni för era kommentarer!
Ni anar inte hur värdefulla alla ni här på forumet är för min resa mot nykterheten.....
Tillsammans kan vi hjälpas åt!
Jag läser i allas trådar,
även om jag inte alltid kommenterar överallt så ni ska veta att jag tar del av det ni skriver ändå.?
Det är helt galet vilken skillnad i livskvalitet det är på bara en månad. Det känns som att jag har fått mitt liv och mig själv tillbaka!
Jag fortsätter och är beredd när suget slår till igen, för det lär det säkert göra under semestern...
Att gå på krogen har inte samma lockelse längre och behovet att "fly in i dimman" har minskat. Livet är helt ok ändå och faktiskt bättre.
Jag försöker hitta andra sätt att umgås, men när/om det blir krogen blir det alkoholfritt helt klart!
Jag har gjort bort mig tillräckligt...jag har varit bakfull med ångest tillräckligt ....och misshandlat min kropp tillräckligt...!!!
Ja, vi får väl se om drömprinsen dyker upp, nu när jag är nykter har jag i alla fall en chans att komma ihåg om jag träffat honom!! ?haha!
Kram till alla er kämpar här! ?

Jag tror att det finns en massa trevliga män på AA-möten ? Jag hann aldrig gå på någon fikadejt faktiskt. Blev lite skrämd av hur många män det fanns i det forumet. Det finns nog guldkorn där, men risken är att man får vada fram i skit länge innan man hittar något guldkorn. Så kändes det. Men jag slapp som sagt leta, ödet ville annorlunda ?

Ska vi fika?

Så trött på dejtingsidor där det ska fikas hela dagarna i ända.

Ännu värre med män: Får jag bjuda på ett glas vin?
Nä... för om du hade bemödat dig att läsa min TEXT och kollat i INFON
så står det att jag är en NYKTER BEROENDEPERSON så ta ditt vin
och kör upp det där solen inte lyser.

Eller den värsta av de alla för ett tag sen: Får jag bjuda dig på drinklunch?
Vad *** innebär det? Ska jag få groggar istället för mat? Jisses....

Funderar på att flirta på nått AA-möte....
Kan man det? Gå dit i syfte att dejta en man
som inte dricker?
Herregud jag som inte är en AA-person.
Men flirtig det är jag.....

Tihi!

Men däremot finns män som inte missbrukar, som inte slår och då blir umgänget oftast lättare. Ska själv separera och känslorna är inte stabila. Ena stunden bra, nästa kass. Jag vet inte heller om sonen kan vara hos sin pappa pga a-missbruk och beroende. Ledsamt, javisst, men hellre det än att sonen ska bo med en pappa som är full. Då vet man inte vad som kan hända.. Jag tror säkert att min snart ex kan gå ner sig en hel del. Då är det ju ännu större anledning för mig att lämna. Jag tycker det är varje människas plikt att hitta ett egenvärde. Att skylla sitt dåliga mående och nedstämdhet och missbruk på någon annan är fegt. Jag vill inte ha någon som skyller sitt dåliga mående på mig. Var och en har sitt eget ansvar för sitt liv eller hur? Stor kram och massor med kraft till dig...

Själv trivs jag inte alls på krogen, har inte den typen av umgänge alls. Efter tre år som singel var jag redo att testa dejtingsajt. Oj, vad mycket fikasugna killar där fanns ? I samma veva fick jag ett PM på Facebook från en väns vän, som jag aldrig träffat, som sökte kontakt på vinst och förlust. Cirka ett år senare flyttade vi ihop. När man minst anar det som sagt ?

Eller vem vet? Du kan ju få en kanon kväll. En nykter hjärna kan betrakta.
Sitt och kolla hur människor beter sig på fyllan.
Och var glad att du slipper :D
Se det som ett studiebesök "hur-jag-aldrig-någonsin-mer-vill-bete-mig"

he he ...

Kram

MM

Stort varmt grattis till nyktra 4 veckor (de värsta enligt mig)
BRA kämpat!
Nu är det bara att köra samma spår.
Framåt ------->

Kram

MM

Men du, om du absolut inte är bekväm med situationen som läget är nu, måste ni då gå på en sådan tillställning? Det låter som att du inte har något med beslutet att göra. Klart man kan vara hemma med familjen om det känns bäst.
Kram!

Sjuk kan man alltid bli lite hastigt. Vad är väl en enda midsommar i ditt liv? Är inte din nykterhet viktigare? Just nu är du extra sårbar, du kommer att klara av festande senare när du är mer stabil. När jag växte upp minns jag en man som alltid var festens medelpunkt - han sjöng nubbevisorna högst och han dansade, pratade och skrattade mest av alla. Och han var nykterist i alla år fick jag veta flera år senare. Det var nog vatten han hade i nubbeglaset ? Du måste ladda alla festliga situationer med nya nyktra erfarenheter, men du bör nog göra det i sällskap där du känner dig hundra procent trygg.