Senaste kommentarerna i forumet

Det hörs fint ut.

Ja, detta att vara "lite lullig", salongsberusad eller koppla av lite. Dessa stadier passerade vi snabbt som formel 1-bilar i omkörningsfilen.
Bättre då att njuta av nykterheten och friheten.

Sköt om dig!

Jag är med dig på resan!
Dag 8, tänk vad vi kan...! ?
Nu ska det bara bli bättre och bättre, eller hur?

att du stöttar andra också ?
Det låter skönt att du börjar få ditt liv tillbaka. Jag ligger 57 dagar bakom dig men jag är på väg!

....och inga "sug" som är värre än ATT jag ibland tänker att det skulle vara gott med någon öl - eller den "rosa drömmen" om att vara lite lullig. Tänker tanken ibland - sen försvinner den. "Lite lullig" är förvisso ett rätt skönt och behagligt tillstånd - men för mig så stannar det ju inte där. Jag får helt enkelt avstå "lite lullig". Så "enkelt" är det! Parerade en afterwork häromdagen, med en vit lögn..... Hade absolut kunnat hänga med - och druckit alkofritt, men jag kände inte för att "förlänga" arbetsdagen och umgås med kollegor efter arbetet - det var där skon klämde. Har ett möte (med övernattning) med jobbet om ett par veckor - och det blir lite av en prövning, då det alltid skall ätas middag och drickas vin efteråt......... Jag har inga problem att låta bli, men kan känna att jag är lite "tråkig" - även om mina kollegor faktiskt inte bryr sig om vem som dricker eller inte. Nåväl, jag njuter iaf av att det är (nästan) 2 månader sedan sista alkointaget. Det känns bra. Oerhört bra.

Fortsätter att läsa här på forumet - och önskar all styrka till de som kämpar hårt med att avstå eller dra ner på drickandet. Kämpa på - det går att förändra!!!!

Måndag efter första helnyktra helgen på många år! Känns underbart att jag faktiskt klarade det! ? Jag överlevde och nu ska jag verkligen börja LEVA inte bara döva mig med alkohol på helgerna. Jag skäms över mitt beteende de senaste åren men försöker tackla det med lite galghumor? Mitt glada humör kan jag ha nykter också, ännu mer nu när jag slipper vara bakfull.
SÅ SKÖNT att ha gjort slut med det lömska vinet som man aldrig kunde lita på och som dragit med mig på dumheter. Jag ska klara mig utan det nu.

PS! Läs gärna mitt förra inlägg om en del av allt som jag gjort i berusat tillstånd som en varning när suget kommer!?
Ha en skön kväll!

Härligt att du har bestämt dig! Du klarar det säkert för det låter som du verkligen kommit långt både med dagar och beslut! ?
NEJ, det är inte värt det!

Välkommen hit till forumet. Här kan man både läsa och lära av andra men också skriva för sin egen skull och både ge och få stöd! ? Jag är också svag för vinet till helgen och har insett att jag burit mig hemskt åt både mot mig själv och andra. Festat ordentligt på helgerna.
Så skönt att äntligen vara helt ärlig mot sig själv och andra utan att bli dömd!
Jag använder skrivandet här som en "dagbok" för att inte glömma att jag har alkoholprobem när helgen kommer och festandet lockar..
Hoppas att det hjälper dig också!☺

Hej,
Vi är många som inte kan dricka som alla andra. Det får vår omgivning helt enkelt acceptera och om det är bekymmersamt för dem så är det deras problem. Varken ditt eller mitt problem, punkt!
Jag är gift och mamma till två barn. Mitt drickande fick större och större konsekvenser och jag är numera befriad från skiten. För mig var det och är fortfarande ett gift som jag inte tål. Varken fysiskt eller psykiskt. Det låter kanske enkelt när jag skriver och så var det inte till en början. Det var till slut nog, jag orkade inte med mer ångest, skuld och skam. Jag drack oxå för att dämpa ångest, stress, tristess och till slut allt annat. Till sist visste jag inte vad som var vad.
Ta hjälp på något vis. Jag går på AA, fungerar för mig med två möten i veckan. Vissa behöver fler och vissa gör på annat vis. Bara vi gör något när vi mår som vi gör. Du är värd att må bra!
Kram Ellan ❤️

Jag märker att jag inte är ensam. Vilket både känns bra och dåligt om ni förstår vad jag menar. Jag vet inte hur ni har det, men jag har en regelbunden kontakt med en beroendemottagning för kvinnor (Göteborg). Imorgon ska jag ha ett möte med en läkare där då de tycker jag ska ta antabus under sommaren (kritisk period för mig!!) jag vet inte vad jag ska göra.

Det är klart att det bästa är att inte dricka. Men fan vad svårt det är. Känns hemskt att säga men det är trots allt en glädje i tillvaron trots all skit det för med sig. Som "baralillajag" skrev om att göra slut med vinet. Känner igen mig.

Hej,
Jag är mamma och alkoholist. Nykter sådan sedan mars 2016. Det handlar inte om huruvida vi älskar våra barn eller inte. Tro aldrig det!❤️ Mina barn är helt fantastiska men har tyvärr fått uppleva allt för mycket i unga år då jag inte tog hjälp i tid. Äldsta utvecklade ett medberoende och ville kontrollera. Skulden inför detta är enorm och jag jobbar fortfarande med den biten. Däremot tog vi hjälp ganska så snabbt när jag kände att jag var stabil (?) i min nykterhet. Vi pratar mycket och de har fått kunskap och fått uttrycka hur de har känt inför mitt beroende. Det har varit många tårar men det helar oss på samma gång. Tyvärr så tror jag att många kvinnliga alkoholister inte tar hjälp då skammen och skulden är så tung. Vi skäms så fruktansvärt vilket många gånger fick mig att dricka ännu mer. Att jag skulle försöka dricka normalt igen är inte ett alternativ. Dels för att jag accepterat min sjukdom men också för att mina barn skulle må skit av det. Säkert skulle de falla in i gamla mönster av oro och kontroll omgående. Ta hjälp i tid för det blir sällan bättre och vi drar med oss våra nära och kära ned i skiten. Då spelar det tyvärr ingen roll hur mycket vi älskar dem. Sjukdomen tar tyvärr ingen hänsyn till det.
Stor kram
Ellan?

... sig nykter sedan dess? Alltså har det gått bra för er? Tyvärr känner jag på mig att han dels känner på sig något och dels kommer att bli irriterad och lättvindigt typ slänga ut mig. Kanske lika bra men känns ändå hemskt.

... säga varför jag misstänker eller vet om det? Alltså att jag har sett den där flaskan som jag luktade i och att jag har känt att han luktar alkohol på nattennoch allt det mina misstankar harvtyp bekräftat?

Och grattis med dag nr 1 i ditt nya liv ?

Vi kan kämpa ihop för att klara detta. Jag läste din tråd och håller med om att ångesten är bland det värsta. Jag behöver inte ens längre ha varit för berusad för att få ångest längre.
Har även kommit fram till att jag har en hel del bland vänner och bekanta som också har en tendens att ta ett glas för mycket på fest. Vi är många som kämpar mot alkoholjävulen.

... för råd. Jag läser läser och läser här inne i olika trådar. Känner mig bedrövad och mår illa när jag tänker på kommande kväll. Faan helt enkelt!

Ja varje dag är en kamp mot friheten!
Det känns som jag aldrig kommer bli riktigt fri än på ett tag iallafall eftersom jag fortfarande är beroende av honom av vissa anledningar. Jag försöker att lösa det men allt går så sakta från tanke till handling som bekant ? Behöver nån som sparkar mig i baken hela tiden! Känns som jag skulle vilja flytta härifrån o få en omstart om det kunde vara möjligt. Det klart det är möjligt men det krävs så mycket energi o handlande från min sida för att det ska hända nåt o som jag inte har.

Känns som jag vill prata med exet om hur han förstörde den här viktiga dagen som vi samlats med våra familjer för att fira med att svika oss ännu en gång o inte kunde hålla sig. Vill inte att han ska komma undan med det här utan att få veta hur vi känner. Han kommer att bli arg o jag kommer ledsen men vill ändå säga det..
Tänker jag fel? Hur säger jag på bästa sätt för att det ska gå in?

Jag funkar precis som du. Och ja, det är så hemskt att tänka på barnen... Kan bara bli bättre! Vad bra att du har en så bra sambo!

- den appen ska jag kolla upp! Vi kämpar ihop, det är så fint med det här forumet. Sånt man försöker dölja för alla kan man prata öppet om här, känns det som!

...i att vara mamma och alkoholist. Mitt äldsta barn är 4,5 år. Många upplever att när barnen kommer slutar man nästan helt att dricka och att de inte tål nånting längre. För mig var det inte så, det blev nästan värre. Inte första halvåret men sen. Man kommer på sätt att supa när de inte ser, men sen får man sån jävla ångest för det dagen efter, att man sabbar deras barndom med bakfyllor. Och om de ibland råkat se en onykter, så är det fruktansvärt. Efteråt, för när man är mitt i det är det inte säkert man bryr sig så mycket. Vilket är hemskt i sig!

Som du skriver men lättare sagt än gjort. Man hoppas att den här gången kanske det går ?? Men innerst där inne vet man ju att det inte gör det. Nu har jag lärt mig av det här men sorgligt att det skulle behöva hända.

Du är uppmärksam och verkar vara en person som vill andra väl med hopp om kärlek och intimitet. Du avlutar med att be om lite återkoppling inför samtalet ikväll. Jag tror att du kommer långt genom att vara dig själv samtidigt har jag ett tips i detta läge. Det går hand i hand med ovan inlägg! Känns det rätt för dig så ta emot annars ignorera!

Du skriver "Jag kommer att säga att jag tycker att det är väldigt sorgligt för jag tycker så väldigt mycket om honom och därför vill jag inte se honom "gå under"."

Ett annat perspektiv kan vara att i detta läge använda jag-budskap:

"Jag tycker att det är väldigt sorgligt för jag kan se så många fina år framför oss utan alkohol. Jag vet inte hur du ser på alkohol och jag tänker inte sätta en "etikett" på dig men jag behöver vara sann mot mig själv och ta beslut utifrån min upplevelse. Här och nu."

Frasen ovan är naturligtvis inte något facit. Själva "tipset" är att förmedla det du vill utifrån ett jag-perspektiv. Hur landar det i dig?

Hoppas du får fler svar i din tråd och välkommen hit!

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej. Jag är också mamma och alkoholist. Det senaste året har jag druckit flera gånger i veckan. Jag har druckit för att döva mina känslor av ensamhet. Jag tror att det är där det startat för mig.

Jag har mina barn varannan vecka och då är det vanligtvis fullt upp men tiden utöver det har jag inga vänner att umgås med. Min familj bor långt bort. Har ingen partner. Det är så mitt liv ser ut. Vinet har varit min "vän" när ingen hälsat på eller ringt.

Jag inser att jag har mycket att jobba med men att göra slut med vinet måste bli det första.

Jag märker att det är skönt att få skriva av sig ialla fall. Tror att du precis som jag är en jättebra och fin mamma, omän vi har en uppgift framför oss för att bevara det så.

Att han smyger med det är verkligen oroande. Utgå från dig själv "jag tänker/tror/känner..." och se vilket svar du får. Sen är du tydlig med att det inte är okej, att han måste vara nykter om ni ska fortsätta er relation. Det är enda sättet. Så oerhört ledsamt ? Fick samma aha-upplevelse för fyra månader sedan i en ny samborelation. Men han valde direkt att bli nykter, med hjälp av antabus. Han var redo för det beslutet helt enkelt. Fortsätt skriva här!

Du är jätte-modig som vågar skriva här. Att berätta det du gör är svårt och samtidigt viktigt.

Jag undrar om det finns någon vuxen i din omgivning som du sagt detta till? En lärare? En släkting? En skolkurator? Någon annan du litar på?

Ring gärna till BRIS (barnens rätt i samhället). Numret är 116 111. Telefonen är öppen 14-21 alla dagar. Det är gratis och du är självklart anonym om du vill!

Vi bryr oss!
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej. Sista fyllan igår. Så jag är bakfull och har inte tagit mig iväg till jobbet ens.... så jag mår skit faktiskt. Men beslutsam. Kämpa på du med!! Vi klarar det! Den heter Sober time appen. Där ser man verkligen de små små stegen av framgång :-)