Senaste kommentarerna i forumet

Jag dricker långsammare med alkoholfritt än med alkohol men jag har insett nu efter en handfull krogbesök där jag druckit bubbelvatten att jag dricker rätt många sådana också på en krogeftermiddag, varför vet jag faktiskt inte. (Nej, jag har inte diabetes)

Jag har bara haft två flaskor alkoholfritt öl och en flaska alkofritt vin hemma. Så hemmadrickandet kan jag inte svara på riktigt, men jag har svårt att tänka mig att du smyger ut i köket och ninjaöppnar en lättöl. :-D

är inte min bästa superkraft. Eller jo, det är den, särskilt när råd kommer i skriven form. Däremot att följa de är en annan femma. Just nu är jag nöjd med nykterheten, jag får gjort mer grejer och kan köra min hoj hur jag vill.

Med det sagt så sitter jag faktiskt med en 1dl vin i ett glas här bredvid mig. (Samma flaska som jag inte tog ett glas från i lördags). Vi får se hur det slutar, på den positiva sidan är att denna deciliter är enda vinet som finns hemma så om jag inte skall idas gå på krog lär det inte slå så hårt tror jag.

Normalt uppdaterar jag min tråd på morgonen men nu gör jag ett undantag både med uppdateringen och med vinglaset. Skriver jag inte imorgonbitti sitter jag i fyllecell.

läsning, blir peppad som tusan! Stort grattis , grymt jobbat ?

Skönt att du kom upp på banan efter några dagar. Fint att du berättar om det, påminner oss om hur skört det är.
Så skickar styrka från liljekonvalj och syren som får griniga tanter att nynna.
Eken står nu i ett hav av liljekonvaljer

Såklart jag kommer ihåg din grabb .. vet att jag tyckte det var så starkt av dig att inte dricka när du hade honom ..
Fira nu ordentligt .. och han får ju den bästa presenten som han någonsin kan få ..
En pappa som är nykter o närvarande .. och som håller sig i form så att det finns ork över för massor av lek och bus :-))

möter vi hela tiden. Du kan ju alltid ge bort flaskan så slipper den finnas där...?
Jobbrelaterade event kan vara tuffa men de är också intressanta att genomföra i nykterhet. Andras dryckesmönster blir väldigt tydliga, särskilt när det är "gratisdricka". Det finns gott om vita lögner att ta till om det behövs. Min bordsherre frågade om jag var rädd för att jag skulle tappa kontrollen och att det var därför jag valde att köra bil. Han skulle bara veta hur mycket jag kan dricka egentligen. Eller kan och kan, det kan jag ju egentligen inte.

Lycka till på ditt första möte idag. Jag ska oxå iväg på möte. Det är mammas medicin säger barnen och de har vant sig vid att jag behöver den två ggr i veckan. Fler möten i början dock.
Kram Ellan

Tack <3

Tackar som frågar! Det går bra för mig med nykterheten, inga tankar på att vilja dricka. Njuter av de dagar man hinner vara ledig mellan allt jobb, jobbar lite mer än heltid just nu men nog är det bättre än att supa minsann!
Tråkigt att höra att du inte haft en bra vecka, men det är bara försöka igen! Det om något vet vi väl? Jag ska också på en resa snart, har inga strategier direkt. Men om vi väljer att dricka så slösar vi så mycket tid på att vara full/bakfull, det är inte värt det.. Hoppas du kan ta nya tag och försöka dig på en vit resa! Kram

Hej vännen
Tack för hälsning, allt bra med dig hoppas jag. Ja du nu börjar jag vakna påriktigt, och det känns skönt. Tar tag i saker fast mest det som är roligt ska jag villigt erkänna. Gått upp 5 kilo, jag såg ut som en anorektiker när det var som värst. Alltså inget positivt alls längre med alkohol, bara ett rent h-vete. Jag vill inte vara kaxig men det känns som detta sista uppvaknande har gjort att nu tar jag det på allvar, leva eller låta dö det är bara att välja väg nu. Och jag tror på mig själv denna gång, kommer några tankar om att nu skulle det vara gott med ett glas så får dom komma, hellre genomlida ett plötsligt sug som jag vet går över, än att leva med alkohol och ständig ångest. Vad är då ett sug som varar kanske ett par timmar, ingenting. Jag har gjort en ananaspaj idag och den ser god ut skall inmundigas i afton. Känner mig fri o glad måtte det hålla i sig.
Pelle ha en fin kväll.
Kram till dig konstnären

Ja friheten är det jag uppskattar mest. Och friheten gäller på många olika plan, från fysiskt/kroppsligt till psykiskt/mentalt.

Positivt att det gått så bra för dig också. Du är väl en bit över 420 dagar nu? Är det rent av 426 eller?

Kram tillbaka!

alkoholist och tänker att fortsätta vara nykter har också ett barn.
Han såg inte hur mycket jag drack, men han såg det säkert och kände att jag inte riktigt var ok. Mest hemskt är det att han är adopterad och har en biol mamma som super ihjäl sig på riktigt.
Idag känner jag att jag ger honom styrka genom att inte dricka. Jag slutade och började prata mer öppet med honom om beroendet. Genom att jag kan sluta och är tuff visar jag för honom att människan är en stark varelse och det funkar, om man vill. Hans biol mamma kan inte. Men alla vi människor är olika och jag kan ge honom kraft genom att visa att jag kan.
Nu har jag inte dåligt samvete för de felen som jag har gjort när jag drack, nu vet jag att jag ger honom hopp om framtiden :)
Hoppas att det blir så för flera.

Jag har tre stora vattenskålar som alltid är fyllda till brädden och en matskål som likaledes är full. Min hund är sådan att han äter inte mer än han behöver, så det underlättar ju. Sedan har jag också märkt att jag planerar mitt drickande runt hundens rutiner, jag ser alltid till att vara nykter nog att kunna röra mig någorlunda rakt när det är dags för hans promenader. På så sätt har det faktiskt blivit så att hunden har hjälpt till att begränsa mitt drickande, jag har inte kunnat dricka lika ohämmat som jag gjorde förr i tiden eftersom det aldrig är mer än sex timmar till nästa promenad och att ragla omkring som en trasdocka i ett snöre efter hunden ute i offentligheten är något som jag bara inte gör.

Ja, det märks att du älskar din hund och du har god inblick i hans behov och mående. Fråga: när du planerat återfall, som nu senast, ser du till att det finns en backup då? Att det finns mat och vatten uppbullat och någon som tittar till? Här hemma finns alltid... riklig tillgång till föda och vatten... ifall att.

Stort grattis till friheten. Att inte behöva tveka, att slippa våndorna, att faktiskt leva livet på livets villkor, att acceptera att alkohol inte är för mig och dessutom vara närvarande. Det är en fantastisk frihetskänsla! Så grattis igen!❤️
Kram Ellan!

Du måste ta hand om dig själv! Din sjukdom är ett heltidsjobb nog , utan att du ska behöva försvara din trötthet för en person som borde vara den som stöttar, bygger upp och tar hand om dig! Du ska fokusera på att bli frisk, försök se det som så att om han bryr sig så lite om hur du mår när du har cancer, hur mycket tror du han då skulle anstränga sig när du är frisk? Sänder dig en varm kram, alkoholism är en vidrig sjukdom men ta hand om dig själv i första hand.

Tack för förståelse och att du delar din erfarenhet.
Det är precis där jag står nu. Är det värt att ge sig in i det här? Han har idag SMSat mig att han ska träffa sin kontaktperson/mentor och börja gå på AA-möten igen och ta en dag i taget "som är så viktigt". Han skulle ringa ikväll och jag får se om han vill öppna sig något mer. Är rädd att han säger att han älskar mig mest för att det är bekvämt att ha "någon" vid sin sida. Han skrev också att han föstår om jag inte vill. Faan!! Jag som var så glad och lycklig (men på sista tiden med en liten orosklump i magen).

Jag lät mig också luras i början av mitt förhållande med min alkoholist. Trodde på bortförklaringar om att han haft vänner över när det fanns tomflaskor i köket nån kväll när jag varit borta, att ölburkarna i förrådet var tonårssonens, att hans hemkomst full från resor var nåt som aldrig hänt förut och att det berodde på stress över allt nytt i livet efter en uppslitande skilsmässa och flytt mm. Har sedan genom åren visat sig inget av det var sant, och har bara fortsatt och eskalerat. Konfronterade honom till slut när jag fått nog av att hitta tomflaskor på de konstigaste ställen och han hade nog trott jag inte märkt eller förstått. Fortfarande tror han jag inte märker han är full om jag inte sett flaskorna eftersom han smygdricker.

Han har lovat sluta, minska, få det under kontroll. Vi fick barn och hus ihop längs åren och läget är likadant som förut. Nu sitter jag här med barn som mår dåligt av hans drickande och ett behov av att flytta och riva upp familjen. Trots löften har inget från hans sida ändrat och tror inte jag skulle tro honom mer vad han än sa.

Om ditt förhållande är ganska nytt och ni inte har ens flyttat ihop än, skulle jag be dig tänka efter om det skulle räcka för dig att han älskar dig men fortsätter dricka om ni lever tillsammans? Är kärlek nog för att stå ut med alkoholism för dig och barnen? Du är ännu inte tvungen att dras med i hans sjukdom, priset för dig och dina barn kan bli högt om du väljer att fortsätta tillsammans. Jag lät mig också luras av orden jag älskar dig och det kommer att bli bra-löftena men sjukdomen alkolholism kan kidnappa den underbaraste person och det är bra om man som i din situation förstår vad man ger sig i kast med. Jag önskar någon hade varnat mig när mitt förhållande var nytt och min värld färgad i förälskelsens rosa.

...AliceAlice. Jo det är nog som du säger. Jag får försöka ta en dag i taget. Svårt, är van att höras flera ggr varje dag och typ bo ihop när jag inte har mitt barn hos mig men även då ibland.

Känns som jag lurar mig själv på något sätt. Så "lätt" att lämna och inte gå vidare efter ett så pass kort förhållande. Borde vara lätt att göra valet och välja bort ev elände i framtiden. Än har jag inte sett det men gissar att det skulle bli annorlunda nu och korten så att säga ligger på bordet. Kan undra varför. Är det behovet av att känna mig älskad, behövd? Eller älskar jag honom verkligen? Känner mig förvirrad men är då glad att jag hittade det här forumet att läsa i, lära mig en massa och få skriva av mig.
Tack för fina reflektioner.

Ja, jag firar nog med en tårtbit till kaffet.

Hoppas att det går bra med läkarbesöket. Sköt om dig

Känner igen den nattliga ångesten! Man vrider och vänder på scenarion och funderingar tills man tror man ska bli galen. Och när det kommer till morgon är svaret ändå ganska enkelt: vad vi medlevande gör eller inte gör har egentligen väldigt liten påverkan på den drickande. Så länge de inte själv inser behovet av nykterhet kan vi fortsätta köra huvudet i väggen till ingen nytta.

Ta hand om dig och de dina, han måste ta sina egna beslut om sin framtid! Styrkekram från en till som kämpar, utan sans och riktning känns det som vissa dagar men med hoppet kvar om ett bättre liv nånstans i framtiden.

För mig blir drickandet allt ointressantare, ger inte längre så mycket att det är riktigt värt besväret. Den psykiska olusten dagen efter har också blivit svårare. Leif GW Persson... utan likhet i övrigt... säger sig uppleva något liknande. Och visst ser han mycket piggare ut nu när de halvårslånga? supaperioderna har krympt?!

Hur går det? Hoppas du klarat dig nykter hela veckan. Jag har inte haft en lyckad vecka, nu ska jag dessutom på resa och det vet man ju hur det brukar sluta, och det spelar ingen roll hur mycket jag bestämt innan.

Starkt jobbat, tycker dock du borde satsa på lång nykterhet. Jag talar av min egen erfarenhet, varje gång jag dricker igen efter ett uppehåll så tar det inte lång tid att vara tillbaks på ruta 1. Jag har iallafall brytit min vana att dricka varje dag, har nog blivit mer periodare men de nyktra perioderna blir fler och längre. Jag hoppas det till slut blir ett slut med all alkohol.

Så tänker jag också! Dricker endel alkoholfria öler så jag vet vilka jag gillar. Känns som att jag dricker alkoholfritt som en person med en "normal" relation till alkohol dricker en öl. Jämför det inte med öl men behöver ändå inte dricka tex läsk som det enda alkoholfria alternativet. Men du känner inte att det gör det lättare att ta en öl med alkohol i när du dricker en alkoholfri?
Har även funderat kring detta med tex lättöl. Om det bara leder till att jag fortsätter i samma banor även fast inte själva lättölen gör mig berusad.