Senaste kommentarerna i forumet

också min nyktra bana på en 12-stegsbehandling ! Det absolut bästa jag gjort i mitt liv !! Ellan här ovanför sammanfattar mycket bra vad jag tycker och att jag insåg tidigt att jag tog emot hjälp för min egen skull.
Jag hade inte en susning om vad som skulle hända när jag kom dit men det vara bara att slappna av och hänga på ! 4 helt underbara veckor som kom att ändra hela mitt liv, jag hade inte levt idag om jag inte tagit det beslutet.

Ta chansen och lyssna på de som gått före dig så kommer det gå bra !!

Hej Leno,
Välkommen hit. Jag kanske missförstår dig när jag läser ditt inlägg men vill börja med att betona att beroende, riskbruk, missbruk etc har absolut ingenting med intelligens att göra. Och räknat till antalet är "parkbänkalkisarna" en väldigt liten del av oss beroendesjuka. De har hamnat långt ner på skalan. Konsekvenserna av drickandet och framförallt hur vi dricker och hur vi blir är starka varningsklockor.
När ett visst alkoholintag uppnås händer det saker i vår hjärna. Reptilhjärnan tar över, logiken suddas ut. Därav tas beslut som vi annars inte skulle ta. Konsekvenstänket är för många obefintligt. Som alkoholist, jag är en nykter sådan, väljer jag dock att avstå helt. Jag har inte haft några problem med sug, tack o lov, men jag vet inte vad som skulle hända om jag provar. Eller det vet jag. Min hjärna skulle slå om direkt och jag skulle dricka mer.
Läs gärna boken Kidnappad hjärna (Miki Agerberg), den innhåller vetenskapliga fakta och har hjälpt mig att förstå vad som faktiskt händer med oss.
Ta hand om dig,
Kram
Ellan!

När den första tanken automatisk dyker upp i sinnet, t.ex intensiva tillbakablickar på varför jag började dricka, så blir jag omstörtad men också glad. Men värdera eller analysera gör jag
inte, det blev mest en reflektion.

Automatiska tankar som gäller alkohol, vilket jag förmodar att du tänker på, tanke känsla och handling kan ju vara bra att hålla mer koll på, varje fall så här i början. Senare får jag väl bena ut, varför jag har börjat o.s.v

Mycke tack!

Mina sug kom oftast på eftermiddagen och höll i sig fram till sjutiden ungefär. Har du något liknande eller kan det komma närsomhelst? Jag skippar schlagern idag. Blir talangfinal med barnen.
Ha en lugn kväll.
Kram!

Har jobbat som socialsekreterare med missbrukare. Du får ett avbrott och ger din kropp chansen att återhämta sig. Det viktigaste är väl ändå att din son får tillbaka sin mamma! Tror du fixar det!

Hoppas att det är bra med dig.

Sänder dig en tanke och en vårkram. Sköt om dig!

att tänka "rätt" och vara extra vaksam i stressiga miljöer och situationer, är helt rätt Anders43!
Själv blir jag inte stressad av våren i sig, men har ett jobb med extra stressiga perioder under våren (och hösten). Detta har tidigare i mitt liv flera gånger triggat och startat tunga perioder med alkohol.

Att träna upp konsekvenstänk, att ha klart för sig vad man vill och kan, att påminna sig lagom ofta och mycket, ja det är exempel på mentala verktyg mot vår A-fiende. Så du gör helt rätt Anders.

När "vårsnurren" lugnat sig och vi får sommar, hoppas jag att du kan koppla av och samla krafter, för att gå stärkt framåt på den "nyktra stigen" Anders.
Önskar dig en trevlig söndag.

Här var det dock inte nyktert igår... men intaget var "planerat"

Planer har jag och en hel del att göra men de försvinner lätt när vinsuget sätter in...
Tack för styrkekramen ?

Jättebra Gunda, att du tagit tag i blodprover och hälsoundersökningen! För drygt ett år sen berättade jag till slut, om mitt alkoholproblem i samband med en hälsoundersökning via jobbet. För min del var det så otroligt befriande att äntligen våga berätta om det för sjukvården. Mina leverprover var lätt förhöjda men de kan ju bli bättre om man avstår alkohol en längre tid. "Avslöjandet" ledde till att jag fick möjlighet att prata med en kurator. Hon tipsade mej bl a. om detta forumet. Och det är jag så glad över att jag hittade! Jag har dock inte berättat på jobbet, ej heller fortsatt nån längre tid med kuratorkontakt. Men nu vet jag att det finns mer hjälp att få, om jag behöver det i framtiden.
Trevlig fortsatt helg! ?

Dagen brukar gå bra...oftast. Det är kvällen som är värst men tänker att denna helg ska vara vinfri. En dag i taget ?

Ja jag mår bra men känner suget komma krypande. Ska försöka stå emot och se euroschlager utan alkohol...
Tack för peppande ord. Jag behöver dem verkligen. Hoppas du får en fin lördagkväll.

För dina ord. Ja, livet är för kort för att "sudda ut" det med alkohol. Verkligheten är kanske inte alltid så rolig men med alkohol blir livet bara mer komplicerat och gör det värre i längden, för många av oss. Men man kan själv påverka livet till det bättre om man försöker, det har jag börjat inse. Hoppas bara det håller i sej! ?
Trevlig fortsatt helg alla! ?

Till så många dagar! Själv har tyvärr bara 3 dagar utan bakfylla men satsar nu på en längre period utan alkohol.
Jag är också anmäld till Tjejmilen! Är ingen "tävlingsmänniska" men har som mål att få en bättre tid än förra året (springer inte hela, man kan ju gå bitvis). Jag tror även att det är bra att ha både kort- och långsiktiga mål framför sej, när man kämpar med träning (och allt annat..).
Lycka till i fortsättningen! Nu kämpar vi på! ?

....så sakteliga! För mig så markerar "1 månad" sedan senaste alkoholen en behaglig "enhet". Jag har ett "avstånd" - något jag inte kan känna efter 2-3 veckor - då är det fortfarande så nära, så färskt och så "nu". Nu står jag på avstånd och betraktar det som hände. Inte ett stort avstånd, men ändock ett avstånd. Det möjliggör bra tankar - som kan trycka bort de "dåliga". Även planeten börjar sakta in - den snabbaste snurren (som påverkar mig mycket) med det återkommande dagsljuset går inte lika fort längre - inte lika stor minutskillnad nu varje dag. Det skall ju sakta in, för att sedan stanna av runt midsommar. Den stressade naturen har nästan "slagit ut" - och för mig så innebär det något slags lugn. Snurrigt? Ja kanske för en del - men någon kanske förstår..... Jag blir lugn när allt är klart, färdigt, utslaget och stabilt. Känner inte likadant inför hösten - den skiftningen påverkar mig snarare mer positivt. Kikar över axeln, från andra sidan gatan - och ser där "för en månad sedan". Tittar och begrundar - men vänder mig om igen. Försöker att inte titta för mycket i backspegeln - även om den är bra att ha. Fokus måste ju vara att se framåt på vägen - och ha möjligheten att se "hinder" innan man krockar med dem.......

och är det. 35 dagar sedan jag senast vaknade upp bakis och det är ju bra. Vad jag inte riktigt har bestämt är om jag verkligen inte ska kunna ta ett glas vin till maten. Jag är helt bestämd på att det är för tidigt att göra det än. Jag tror att man måste ha en nykter period som är så lång att man verkligen ser de positiva effekterna. Än känner jag mest ångest, jobbet funkar så där och jag har märkliga drömmar. Kroppsligt har jag noterat att min vilopuls sjunkit med 5 slag, jag har minskat 5 kg vikt och mitt tidigare förhöjda blodtryck är inte längre högt. Första mätpunkten var i februari så det är en ganska bra förändring tycker jag.
Jag och dottern har satt upp ett nytt mål idag. Vi ska springa tjejmilen och köra ett 16 veckors tränings program innan dess. Kul med mål. Fler vita dagar i sikte...

Hur har du det? Ett tag sen du skrev, hör av dig, vi finns här för dig!

Styrkekram ❤️

Åh vad jag läst din kommentar fram och tillbaka, ända sen igår kväll har jag stirrat på den titt som tätt.

Du har så jävla rätt. Du har nog satt spiken i alla hål som fanns att sätta tätt.
Tomrummet har jag alltid haft enda sen jag kan minnas, det har alltid varit någonting som saknats. Omgiven av människor som jag egentligen bryr mig om men endå ensam. Som en separationsångest från någonting som jag inte kunnat sätta fingret på.
Jag har alltid prioriterat andra före mig själv, då jag ofta undrat över livet och min existens har jag endå kunnat leva genom att göra andras vardag bättre (jobbar med två underbara killar med hjärnskada)
Sålänge jag jobbar har jag kunnat fylla det tomrummet, påsätt och vis så att jag åtminstone inte kännt total ensamhet.

Många gånger då jag druckit har varit för att fylla det tomrummet, kommer på mig själv med minnen som när jag var total förälskad i en underbar kille, förlovad och hade en jättefin lägenhet som vi byggt upp tillsammans.
Även fast han låg brevid mig om natten kände jag mig bara tom och ensam. Så många gånger jag bett han låta mig vara ifred för att lyssna på musik och dricka mitt vin. Totalt egoistisk, jag ville hällre umgås med mitt vin än med min fästman....

Beslut har alltid varit svårt att ta för mig, har hällre låtit ödet bestämma. All form av beslut jag måste ta i min lediga vardag är nästan helt omöjliga, som att välja kläder, mat, aktivitet, film, you name it.
Med alkohol i kroppen vågar jag ta beslut, det känns att då vet jag åtminstone vad jag vill. Då många av mina beslut varit totalt livsfarliga för både mig och andra människor.

Nu har jag bestämt mig att INTE dricka på torsdag när jag åker hem, skulle suget ta över på torsdag morgon har jag lagt i min kalender på telefonen ett meddelande om att jag egentligen inte vill utan att det är djävulen som talar.

Ursäkta om inlägget spårade ur och blev rörigt, det är så mycket man kommer på i efterhand.

Och tack till dig att du pratar i klarspråk med mig, det är det jag behöver ??

Jag har också varit på behandlingshem och delar i stort sett vad Ellan skriver. Den egna inställningen är nog det viktigaste! Viljan att ta itu med de svårigheter man har och ta chansen när möjligheten att få ett avbrott i det "vanliga" livet ges. Det var vad jag nu efteråt ser som det viktigaste. Jag fick en distans till mitt liv och det ekorrhjul jag sprang i.
Förutom detta tror jag det är viktigt att verkligen försöka hitta ett behandlingshem som passar. Nu efteråt tror jag det varit bättre om jag valt ett annat behandlingshem. Det du bör beakta är om hemmet till större delen har "patienter" som är där helt av egen fri vilja. Hem som har kontrakt med fångvården eller dylikt bör man nog granska närmare.
Sedan detta med omgivningen. Jag tänkte som du men reaktionen från omgivningen blev endast positiv. Modigt! Starkt av dig att ta itu med detta! Sådana omdömen fick jag.

Alltså, lycka till. Och ta chansen, för du har allt att vinna.

vänligen
Ikaros

MM? / mt

Det stämmer så väldigt bra. Nykterheten först, det är viktigast i alla lägen. Att sedan ventilera tankar och känslor du har just nu gör det enklare att stå ut. Nästa steg kan vara att ta hand om ditt inte och vad som egentligen finns där.
Jag reflekterar ofta över mina automatiska tankar. Sådant som bara dyker upp. Händer det något runt mig så dyker ofta en första tanke upp. I början var det att jag ville förtränga, döva etc. Var vaksam på dessa och våga stå kvar och fundera på den första tanken som kommer. Vi behöver inte alltid agera på den första tanken. Tanke, känsla, handling... Ta hand om dig! Och blir det jobbigt, prata med någon, skriv här eller prova ett AA-möte. Du är värd att få må bra!
Kram!?

God förmiddag, ny dag och nya möjligheter, på gott och ont. Hur känner du dig idag? Någon plan för dagen? Planer är bra för många av oss. Träffa någon vän över en fika, ta en promenad i naturen, gå på bio, läsa en bok som aldrig blivit läst, storstäda bara för att. Själv ska jag ta hand om lite döda planteringar ute. Jag är inte ett dugg bra på det men jag gillar numera att fixa lite. En dag i taget, en timme i taget... så är det snart söndag. Skickar en styrkekram!?

Dyker upp när vi gör avslut med vår bäste vän. Ilska, sorg, rastlöshet, trötthet mm mm. Tala om för din fru hur du känner och varför du agerar ut. Bakom mycket ilska finns sorg. Nu säger jag inte att det är så för dig dock. Ge dig en paus idag. Du behöver kanske inte laga mat hela dagen. Får du någon annan hjälp?
Kram
Ellan?

Vilken bra dröm, Malta! Intressant åtminstone, också för mig. Den påminner mig om mitt förhållande och syn på alkoholen. Dels en mjuk ullig en som sveper in mig i dess drömska filt... sedan efterbörden: giftspindeln, abstinensen som genererar småspindlar – återställarbehov!