Senaste kommentarerna i forumet

Jag skrattade så jag nästan kissade på mig. Utanför butiken.
Skyller på suget igår och att jag är stressad. Men den unga killen
i butiken såg ut som ett frågetecken! ha ha ha ha ha. Jag har
kanske skadat honom för livet. Stackarn.

Tur man flyttar till ett nytt centrum ;D

....efter kvällens möte i AA. Har inte haft tid att gå ännu denna vecka så nu längtar jag efter gemenskapen lite extra.
Fortfarande håller jag nollan mot alkoholen och det känns bara bra. Vitt is da shit :-)

Nä, nu är det dax att åka till mötet!

Ha en finfin kväll alla!!

Jag märkte igår att suget faktiskt klingar efter ca. 20 minuter. Men när det kommer så tror man att det kommer sitta i för evigt men det drar över som små gråa/svarta moln. Så knepet är att ge sig själv dessa 20 minutrar. Lirka. Sitta på händerna. Min Terapeut säger att jag ska vara kvar i suget, känna efter hur det känns o.s.v. Tydligen det senaste inom KBT men det där tycker jag är svårt när hjärnan galopperar på en .....
Jag försöker nog mer dra mig bort från suget mentalt.

... jag tar till mig dina kloka ord. Självklart är det ju så att jag måste jobba med mig själv, i tankar och känslor.
kram och tack, nu fick jag en hel del att tänka på :-)

för att vara rädd och orolig för de kommande sugen Gunda, tänker så här:
"När nästa sug eller förrädiska tanke på alkohol kommer, då ska jag stanna upp och känna efter vad som egentligen händer inom mig."
Tänk dig att du är en observatör till dina egna känslor och tankar. Du kommer att upptäcka att suget/tanken inte är så märkvärdigt, och det varar inte så länge. När du upptäcker att du både kan känna efter vad som händer, och ännu bättre, bemästra sugen, ja då har du ställt dig i vinnarposition. Ett första steg där ditt sunda förnuft börjar besegra beroendehjärnan. Sedan blir du starkare. För varje sug du besegrar. De klingar dessutom av och blir svagare med tiden, för att till sist upphöra helt.

För du Gunda, vad är det egentligen som händer. Jo något inom oss. Och, vi ska inte vara rädda och oroliga för oss själva, och det som finns inom oss. Världens starkaste sug kan inte i sig ge promillehalt, däremot det första glaset. Men det finns utanför oss. Och där ska det få finnas orört.

Styrka och kram till dig Gunda!

Jag tittade mig i spegeln i morse, vilken skillnad! Inte sådär sliten och jävlig, inte rödflammig, jag ser bara helt utvilad ut! Underbart!!

Jag hoppas ju att vår trötthet försvinner med tiden, bara vi står ut och låter bli vinet.
Snart, kan vi njuta av våren, fåglarna och gräset som är grönt under våra fötter.
Vi kan njuta av en god fruktdrink utan alkohol i solen och en god bok.
kram till oss alla som kämpar!

för dit svar. Det är just det där jag är skraj för, att jag ställer till ännu med mer skada med återfallen och att jag ser till att det blir perioder istället för varjedagsdrickande.
Jag har egentligen aldrig betraktat mig som alkoholist, jag har varit en helg drickare, sällan har det blivit så att jag
fått minnesluckor inte heller har jag burit mig illa åt.
Men de senaste två åren, har varit knepiga. Jag började smyga, först med ett glas sen blev det ju mer och mer. Jag har burit mig hemskt åt, mot mig och indirekt min man.Nu har jag hållit uppe de där tre-fyra veckorna men sen började jag ju igen, nu håller jag upp.
Jag är skraj för att min hjärna är skadad, att jag kommer att utveckla ett annat beteende mot vad jag haft hittills.
Jag är rädd för att jag inte ska orka stå emot (trotts att jag tycker att de här dagarna har gått relativt bra) det är därför jag känner att jag måste få lite mer på fötterna. Mycket tankar finns i mitt huvud och hjärnan går på högvarv.
Tack för hjälpen, kram!

Jag har också varit så trött, förändring av alkoholvovanorna och allt tänkande runt omkring det, tar mycket energi. Men i längden blir man ju alltmer piggare, jag känner det redan i hela kroppen (och i huvudet). Ha en fin fortsatt vecka och njut av kaffet varje morgon! ??

Milt uttryck, för vad alkoholen kan göra med våra liv.. Stark av dej att du stod emot helgen som gick, det blev ju bra ändå! Hoppas du kan ha en givande utekväll och sen konsert utan bakisångest. Som du skrev; man ångrar aldrig en nykter kväll.. ?
Ha de så gott och glöm inte njuta av våren!

att det kan vara så. Vi är ju i.o.f. olika funtade vi människor, även när det gäller alkohol och beroende, så det finns inget som är generellt.

Jag drack mer kontinuerligt när jag var riktigt ung. Det var mest helgfyllor och i stort sett varje helg. När sedan de negativa sidorna av alkohol fick mig att börja utveckla alkoholrelaterad ångest, började jag ta vita perioder, för att vila och återhämta mig. Under några år i 25-årsåldern hade jag alltid en vit period på några månader på hösten, efter semesterblötan.
Men det var först efter mitt första längre uppehåll, det på 3 år, och efter att jag upptäckte att jag inte klarade att dricka måttligt, samt att ångesten p.g.a. alkohol utvecklades mycket kraftigt, som jag blev en typisk periodare.
Nu när jag tänker tillbaka, så ter det sig som en ganska naturlig utveckling. Om man t.ex. inte klarar att stå emot ett sug, när man egentligen inte vill dricka, får man ett ångestpåslag innan man börjar dricka. Då krävs mer alkohol för att dämpa ångesten, en högre promillehalt. Och dricker man våldsammare så orkar man rent fysiskt inte dricka lika länge, som när man dricker mindre mängder alkohol. Dessutom får man en betydligt kraftigare ångest efter fylleperioden. Härifrån detta stadie har utvecklingen för mig sedan varit en kraftigt nedåtgående spiral, där jag blivit mer och mer mentalt söndertrasad.

Jag skriver "man" men menar främst hur jag och min alkoholism utvecklats. Men igenkänningsfaktorn finns i flera trådar och berättelser här inne.

Låt mig tillägga att jag tror att det behövs en parameter till, för att kunna bli en mer utpräglad periodare. Och det är ett slags behov, eller nyfikenhet efter, att bli kraftigt berusad. Ganska tidigt i mitt liv hände det någon enstaka gång att jag experimenterade med riktigt kraftiga berusningar. Men det var bara någon gång, och de första gångerna var det mest obehagliga erfarenheter av dessa episoder.
Men, redan där kanske min beroendehjärna "programmerades" för höga promillehalter. När det senare i min alkoholistkarriär krävdes stora alkoholmängder för att dämpa ångest och skam, var dessa kraftiga fyllor "välkomnade" av min beroendehjärna.

Men som jag inledde, vi är ju olika som människor, inget är generellt. Det som däremot är generellt, det är att alkoholismen är progressiv. När vi väl nått ett visst stadie, kan vi aldrig "backa bandet". Jakten på den sköna berusningen med välmående, ja den kan vi lägga ner. Enda sättet att hejda sjukdomsförloppet är genom att sluta. Helt.

Ja, jag läser och ser att du kämpar Gunda. Det är kämpigt att "ta sig loss", det kommer ofta en del bakslag och återfall. Men det går att sluta. Och du är i startgroparna nu med flera nyktra dagar. De som är jobbigast. Sen går det lättare. Du både kan, och kommer, att lyckas Gunda.

Du är en kämpe och din gard är stark.
Kram på dig!

serie. Jag brukar köra laptopen på knäna, ner i sängen och sen sträck kolla på någon magisk serie. Jag körde 8 säsonger på raken av Nurse Jackie när jag la ner i Oktober. Kör en serie som du blir nästan lite beroende av. Eller en bra bok.

... har jag inte skrivit i min egen tråd, men i andras, läst en massa och begrundat.
"I dag är jag stark, i dag mår jag bra" sjunger Kenta och så är det just nu för mig.
Idag är jag start, jag mår bra och har inget sug "just nu" hoppas jag slipper i kväll också.
Mitt kaffe smakar bra och maten smakade också bra, solen tittar fram och snön har
nästan försvunnit från gräsmattan.
Ha en fin efm och kväll fina vänner!

Ja men skit i allt då. Dra täcket över huvudet. Det är helt OK. Kör hämtmat om du inte pallar laga mat. Sätt dig på en stubbe i skogen. Prata med fåglarna.
Inte hungrig? Skit o ät.
Trött? Sov.
Gråtig? Gråt.

Släpp allt utom garden mot A.

Hur mycket sug jag än får imorgon så kommer jag hålla stenhårt till 1000% att detta nya fina hem kommer inte innehålla några återfall. Jag kommer aldrig ta en fylla i detta hem. Jag har en linje utanför ytterdörren. A-djävulen vågar sig inte över. Där går min gräns. Då blir det genast lite krångligare. Dricker aldrig ute på krogen längre, det har jag fattat för länge sen att det funkar inte. Det vågar jag inte.

Detta ska nog gå bra.
Tack och kram kram.

..ibland. Men försök stå ut!
Du har klarat 25 och hoppas du klarar 26.
Sätt på en film, eller lyssna på en bok, försök att sysselsätta dig
med något du gillar, lättare sagt än gjort.
Men för din skull hoppas jag att det går.
Lyssna på Kenta "just i dag är jag stark"
Han kunde vi kan också!
kram och vi kämpar!

Jag är nu inne på andra vecka av nykterhet (förutom de 2 folkölen i helgen). Njuter av våren och den spröda grönskan med alla mina sinnen, utan ett uns av alkoholrelaterad ångest i någon endaste cell. Vill fortsätta kunna känna så, för alltid...

Ha ha ha läser min egen tråd - från April 2017:

När man går in i butiken och ska säga: Jag vill göra ett återköp.
Men över läpparna kommer: Jag vill ta ett återfall. ??

Dör lite på mig själv.......

Nyss hemkommen och är ledig två dagar. Dvs nu är det fredag för mig och jag är så sugen på en date med min följeslagare. Drog i gång kaffekokarn och hoppas att det hjälper mot suget.

Örk! Jag är verkligen inte inspirerad av att göra någonting överhuvudtaget. Känner för att gräva ner mig i sängen och skita i allt, men jag vill göra något i stället och inte ge vika för alkoholen.

Kämpa på och tack för alla era fina ord och bra pepp!

Du har gett mig mycket under dessa månader jag varit med, trotts att jag tog det så kallade återfallet.
Jag vet att du var en av de första som skrev i min tråd och du var bland de första som skrev i min nya tråd.
Dina ord har vägt tungt hos mig och varit en stor hjälp i mitt arbete. Jag blir stärkt av det du skriver och av din resa.
Tack för att du delat med dig och att du har så många kloka tankar.

Nu en fråga som jag fått i huvudet, undrar om du har något svar på det? Jag är ju den som druckit varje dag, smugit och ljugit.
Tror du att när man har druckit så, kan man utveckla ett periodiskt drickande istället, genom att ha uppehåll, sen återfall.
Jag menar om man tar återfall och då blir återfallen värre och värre, sen uppehåll och så åter igen en fylla?
Vet inte om du förstår hur jag menar, men kort kan ett varje dags drickande övergå i perioddrickande?
vänligen Gunda!

Veckan har gått jättebra. Fortfarande inte någon alkohol sedan i torsdags. Mår toppen! Har fått be ett par "vänner" om ursäkt för bla dumma kommentarer på FB. Det i sig har jag inga problem med( har typ alltid fått be om ursäkt dagen efter av olika anledningar... bekymrar mig mer för vad "folk" tänker. Men men, nu går vi mot helg igen. Ska verkligen anstränga mig att ta det lugnt med alkoholen. Känner ju att jag mår såååå mycket bättre utan.
Vi kämpar vidare! Kram!❤️

Hej och välkommen!

Jag har varit vit ett tag nu och ibland slås jag av tanken att jag nog inte hade så stora problem (Läs alkoholen försöker lura mig igen). Gick in på sidan alkoholkollen på nätet och gjorde testet med en volym jag drack innan jag slutade. Resultatet blev: "FARLIGT!!"

Mitt drickande motsvarade den yttersta skalan på eländet. Vad drack jag då? Jo, ca 1-2 flaskor vin om dagen.

Det var en bra påminnelse för mig och jag dödade snabbt alkoholens listiga attack. Så svaret på dina funderingar är att du dricker på tok för mycket för att kunna andas ut.

Jag känner väl igen din situation och önskar att jag kunde släta över saken för dig men det vore direkt taskigt. Ditt drickande kommer med allra största sannorlikhet att eskalera om du inte stoppar i tid.

Nu till utmaningen. Du verkar inte klar över att du vill sluta än. Det måste du bli annars är det väldigt svårt. Du måste vilja sluta av egen fri vilja. Då kan vi hjälpas åt att nå nykterheten.

Tag en ordentlig funderare och fatta ett beslut. Förslagsvis testar du att vara nykter ett tag. ge försöket 10 dagar så ska du få se skillnaden på ditt mående, ork och livsglädje. Som en klok nykter alkoholist sade till mig en gång: "Vad har du att förlora, det är ju bara ett besök på bolaget och en eftermiddag så kan du ju vara tillbaka om det livet var bättre" :-)

Berätta gärna vad du bestämde dig för. Vi är många som stöttar om du vill vara nykter.

Ellan: nej det är ingen på jobbet som vet, det är en känsla jag själv skapar. Det blev ju som jag visste innerst inne att gå till jobbet och få in vardagen igen skulle hjälpa. Jag försöker tänka såhär när jag går runt och inbillar mig att alla skulle veta om t.ex helgens händelser: jag vet ju ingenting om dem så varför skulle de veta allt om mig? Nej precis, ingen vet ett jäkla dugg. Världen kretsar trots allt inte kring mig och det var faktiskt riktigt skönt att komma till jobbet och allt är som vanligt. Och angående om jag har en strategi, njä inte direkt. Men eftersom jag och min man planerar och försökt skaffa barn är det min största drivkraft, jag är nästan helt säker på att aldrig mer dricka igen (jag gjorde ju det inte speciellt ofta men väl när det hände spårat det alltid ur). Att tänka på den ångest som de här händelserna medför kommer hjälpa mig långt, jag vill ALDRIG mer må som jag gjort de här dagarna. Det blir inget mer a, så är det bara.

Jocke1987: du kommer också klara det. Jag har klarat det flera gånger förut och sedan i nån tro att "Nä men nu är jag så förståndig att jag kan ta 2-3 glas" men icke, samma kaos varje gång. Nu kör vi och vi får stötta varandra ❤

så blir det värre och värre och värre. Det finns inget stop på skiten. Det är så sjukt progressivt. Det kommer att eskalera.
Vill vi det? Nej. Det vill vi inte. Och då finns det bara en sak att inte göra: Aldrig nånsin ta det första glaset.
Det måste tjuta ett stort starkt högt: Nej Tack. Jag kan inte dricka i våra huvuden. Andra kan men vi kan inte.