Senaste kommentarerna i forumet

Känner mig fantastisk just idag! Drömde att jag drack, bara en cider men jag blev så besviken på mig själv eftersom jag har sagt att jag ska låta bli alkoholen helt. Som tur var så var det bara en dröm. Jag kör på med vatten och ibland lite läsk.
Älskar våren! ?

Att blöda så länge och ofta låter verkligen jättejobbigt! Jag tycker att du omgående ska gå till en gynekolog. Ta upp ditt psykiska mående. Trots att du är ung kan du vara i förklimakterium, vilket tas reda på enkelt och snabbt genom ultraljud av äggstockarna.
Hursomhelst ska du inte ha det såhär!
Ring nu!!
Kram

Sitter och förbereder mig för en föreläsning i eftermiddag som jag skall hålla, känns helt ok eller kanske rättare sagt annorlunda. Tänker klarare på något sätt i förberedelserna och inte den där molnande gråa klistriga sörjan i magen som tynger och trycker sig upp mot min hjärna och humör. Även kallad ångest. Jag har i mina målsättningar inte satt upp att jag skall sluta att dricka helt. Men för varje dag som går så känns det som att jag inte är redo för att göra ett avsteg. Helgen börjar göra sig påmind då jag skall åka ut till fritidshuset, har inte varit där på ett tag. Vet att där finns alkohol och vet att jag måste plocka undan den när jag kommer fram. Förutom att det stället är min absoluta fristad och njutning är det också förknippat med tillåten alkoholkonsumtion. Måste på något sätt återuppleva några helger där utan alkohol för att få en annan bild av det. Måste även backa lite i tanken och ta en dag i taget.

Min partner cirkulerar kring mig på ett härligt sätt, ger mig utrymme och plats. Jag försöker vara medveten om att jag är ganska lättstött just nu då jag bryter tidigare vanor och har inte min "kvällsmedicin" att medicinera med. Måste hitta på andra saker för att bli trött. Denna morgon fick jag en underbar komplimang från min partner - din hud är nu så härlig att ta på, den är inte kallsvettig längre! (Tror syftningen är på natten då alkoholen börjar gå ur kroppen så svettas jag i alla fall en del) :)

Jag är förvånad över hur mycket man kan få gjort på en kväll, sådant jag även tidigare vetat att jag måste göra men efter pilsnern kunnat skjuta på framtiden. Övar helat tiden på att gå ifrån -Att jag skall vara nykter/vit och ersätta det med vad jag istället skall vara. Utvilad? Fokuserad? Frisk? Närvarande? (Bidra gärna med positiva effekter i tråden, behöver fler :) )

Som ni säkert märker hade jag ett absolut behov av att skriva av mig en stund.

Ha en fin dag forumvänner!!

Fantastisk skidåkning och kanonväder! Alkohol mässigt, ja...intag varje dag men ganska okej på det hela. Måttligt i backen, 1-2 stöl under dagen (då vill jag vara klar, för njutning och säkerhet).
Typ 4 glas vin och ett par öl på kvällarna. Mest på lördag och då var jag däven på söndag morgon och bannade mig lite.
Söndag kväll tog jag det lugnt inför bilkörning dagen efter. Dock 1 glas vin och två små öl på kvällen.
Det är bra att redovisa här. Jag skulle inte druckit med andra såhär regelmässigt som jag gör med maken. Vi känner varandra utan och innan och vet oftast redan innan vad den andra ska säga. Mest skönt men också tråkigt. Kanske blir, som jag innan varit inne på, gemensamt drickande en slags gemensam hobby? Jag vet inte.

Antagligen har han fullt upp nu med sin tvingande nykterhet. Så småningom kommer ni kanske att kunna mötas? Kärleken finns i grunden kvar?

Jag bröt inte ihop, söp mig inte full, drack dock vin till maten.Men stoppade sen. Min yngsta son fixade det mesta av maten, han är en klippa att luta sig emot, lugn trygg stabil. Alla mina barn är fina, underbara men just då var det han som tog kommandot. Min man var ju som vanligt den som inte kunde sluta dricka. Satt där och fyllde på glas efter glas när alla andra slutat för länge sen. Det stör mig något så fruktansvärt att se hans beteende. Jag blir så irriterad! Men vem är jag att döma?
Efter att han fått diagnosen utmattningsdepression för sex år sen orkar jag inte med att ha eller gå på fest , stora folksamlingar gör mig helt förvirrad. Jag hör inte vad folk säger, allt blir bara ett brus.Jag orkar inte med alla ljud och intryck. Tycker inte det är roligt, enbart plågsamt. Därför blev vinet min vän, min livlina. Det gör allt lättare i stunden. Sen har det bara blivit fler och fler anledningar till att korka upp.
En gång var jag stark, med gott självförtroende och hyfsat bra självkänsla. Jag dög. Dags att leta upp den kvinnan igen, hon måste ju finnas härinne någonstans.

Känner att vi är väldigt lika i vårt sett att ta till alkoholen. Även jag är väldigt energisk och vill alltid ha något i mina händer och gillar när det är full fart, men jag vill även belöna mej med vin och slappna av när jag känner mej duktig. Jag blir väldigt trött på mej själv när jag varje helg tar till vinet för det tar ner mej, jag blir trött. Tappar energi blir låg och deppig. Jag känner mej låst då jag varken vill träna eller köra bil dagen efter, knappt att jag vill ta en promenad. Min sambo tycker väldigt mycket om att ta det lugnt och gå och "stänka" typ hela helgerna, men samtidigt så slutar han i tid på kvällen vilket inte jag gör:( Känner att hans icke energi får mej att bli uttråkad, om jag bara kunde hålla mej ifrån vinet så skulle jag kunna göra så mycket själv, träna och hitta på andra saker. Men eftersom jag oftast är seg dagen efter så blir det som en ond cirkel under helgen och jag börjar om igen på lördagen. Varje måndag så sitter jag med ångest på mitt arbete och skall börja om på nytt, men ju längre framåt veckan jag kommer så kommer känslan att slappna av! Har det varit något krävande arbetsuppgift under dagen så kan jag se fram emot kvällen för att ta mitt glas (eller en massa glas)! Så dumt när man återigen dagen efter vakna med ångest och vara seg. Blir sällan bakfull, endast seg och låg. Jag söker febrilt efter hjälp på nätet, jag bor i en småstad så att få hjälp med detta inom vården känns uteslutet. Vill inte att min hemlighet skall komma ut. Hoppas vi kan stötta varandra och att några fler kan flika in med tips och idéer. Jag brukar läsa om folk som slutat dricka och det är det bästa de gjort, jag hoppas verkligen jag kan komma dit en dag, att få distans till "skiten"
Trevlig tisdag!

Det var länge sedan jag tänkte så på morgonen men idag känns det så.
Jag har en lagom jobbdag framför mig med få möten. Planerar in en lunchpromenad för att komma ut lite i solen och ikväll ska jag och älsklingen (mannen jag varit gift med i snart 20år) gå på konsert. Inget vin i pausen som får mig att vilja ha mer när jag kommer hem så kommer dagen bli perfekt.
Han är bra på att följa med på mina små utflykter, maken. Ibland behövs det en konsert på en tisdagskväll. Blir ingen middag ute dock för jag vet fortfarande inte hur man går ut och äter "fin" mat utan att dricka ett glas vin till... kanske kommer det att bli naturligt framöver men det är inte det nu.

...övernoterar jag igen. Får inte glömma nattningen av mina barn senaste dagarna. Skarpt, nära, mysigt, närvarande. Jag har redan en längre stubin i morgonstöket också. Ska såklart fortsätta så.

efter att han läst din tråd. Dina dagar, i ett för mig rasande tempo med otaliga problem att lösa gör mig helt matt. Mitt eget liv, utifrån sett lugnt och tryggt, mina problem känns futtiga i jämförelse. Lik förbannat problem som måste lösas. Min hjärna är trött och trög, orkar inte ta tag I något, fattar inga beslut, skvalpar viljelöst omkring. Önskar jag hade ett uns av din energi.
Ha en bra dag!

Hur är det med dig? Hur va/blev din helg?

Känns som jag aldrig kommer bli kvitt denna hemska känsla när jag ser bilen komma upp på uppfarten och som igår, det tog lite extra lång tid innan han kom in i huset OCH han gick direkt till garaget. Skillnaden och den stora skillnaden va att han såg att jag fixat i trädgården och skulle hjälpa mig pumpa luft i skottkärran som jag bett honom om. Men känslan sitter där, klumpen i magen kommer direkt....jag vet att jag säkerligen kommer att få leva med den känslan väldigt länge och att det är nåt jag måste jobba med. Men den gör mig gråtfärdig ändå! Jag sa inget om det alls när han kom in sen...vågade inte, jag vågar inte öppna mig för honom på det sättet än...dumt?

med bara ett par minuter tillgodo på midnatt. Det var den sortens resa som jag gjorde regelbundet förr i tiden, men nu kändes det tungt. Det verkar som om jag har blivit en vekling på gamla dar, gnälla över några timmar i bilen, tänka sig. På vägen ner drabbades jag av en släng nostalgi, jag har åkt den här traden många gånger förut och den är också starkt förknippad med den tid som var, när ungarna var små och livet var besvärligt. Så jag satt där i förarhytten och med ett fånleende på läpparna förlorade jag mig i de tider som flytt. Väl framme gick jag en sväng för att kolla om mina gamla vattenhål var kvar, och det var dom; där fanns sportbaren där jag brukade sitta och låtsas vara intresserad av vad som visades på tv-skärmarna, där fanns kvarterskrogen där jag frotterade mig med stadens kulturelit och med en viss ansträngning avhöll mig från att stirra när någon kändis gjorde entré.

Efter en stunds botaniserande bland mina gamla favoritställen slog det mig hur många av dom som var barer. Bara några få av de ställen jag frekventerat serverar inte alkoholhaltiga drycker, och dom har jag inte besökt annat än på dagtid. Jag har aldrig haft för vana att supa på stan, men jag har haft en slags inverterad sekvens: i motsats till vad vanligt folk brukar göra så har jag gått ut på stan och grundat för att sedan festa till ordentligt hemma framför tv'n. Det fanns fördelar med det; det blev först och främst billigare, jag hann inte göra av med så hemskt mycket pengar innan det var dags att ta plats vid hemmabaren plus att risken för att jag gjorde bort mig offentligt var tämligen liten. Följaktligen har jag aldrig vaknat i en fyllecell eller i en fontän, eller upptäckt att plånboken var borta när jag vaknat på morgonen. Det finns nackdelar också, konsekvenserna av mitt drickande blev mindre och kom senare så det tog lång tid innan jag hittade rätt i livet.

Resan i övrigt blev bra, jag fick för mig att besöka en gammal bekant innan jag anträdde hemfärden (vilket var anledningen till att jag blev så sen). Han har brottats med cancer under en längre tid men har tagit sig igenom med flaggan i topp. Jag såg det tydligt på honom, han var visserligen mager och tärd, men han hade en inre varm glöd, en slags harmoni som man ibland ser hos folk som har fått livet tillbaka efter att ha gett det förlorat. Han har valt att fortsätta som vanligt men jag märkte att han uppskattar de små sakerna mer, han tar sig tid att leva. Han brukade vara den där personen som alltid var i farten, som aldrig riktigt hade tid att bara sitta ner och prata, men igår satt vi vid köksbordet och diskuterade ditten och datten tills klockan var alldeles för mycket, han var avslappnad och rofylld. Det är märkligt att det ska till något så drastiskt för att vi ska inse vad vi egentligen vill ha ut av livet.

Ha en bra dag allihop!

Bra kämpat! hejar på dig!

Ja precis så, känns som sömn och vila "tar". Inatt sov jag oregelbundet och för lite i och för sig. Drömde om att typ springa i stora rulltrappor som gick åt fel håll. Lite väl enkel metafor från hjärnan? :) Men Ingen morgonångest idag när jag vaknade. lätt för att svettas. Någon form av ångestklump kom efter morgonrutinerna. Men dag 4 - nu kör vi vidare.

Vad bra att du loggade in här, välkommen. Någonstans funderar du på din alkoholkonsumtion och dess effekter, all heder till dig att du vill göra något av dessa signaler. Mitt dilemma var liknande med begränsning till helgen som sedan så smått förflyttades till övriga dagar. Inga jättemängder men dock tillräckligt för att jag skulle ha ångest varje morgon och konstant orolig för mitt beteende. Nu är det några dagar till helgen för dig, fundera inte bara på att du inte skall dricka utan också vad du skall gör istället. Finns det saker som du skulle ha gjort men inte riktigt orkat med då du haft effekterna av alkoholen. Besökt någon? Åkt iväg på någon aktivitet? Utflykt? Färdigställt något projekt. För mig blev det blivit en dubbel tillfredsställelse dels att jag vaknar utan ångest men också får gjort en massa som jag inte orkat med tidigare och blir härligt trött. Jag har också märkt att fysisk aktivitet är jättebra. Belöningen där är den härliga tröttheten och "frisk" uppvaknandet.

Programmen på denna sida är jättebra sätt att lära känna sig själv och sitt beteende. Jobba dig gärna igenom dessa texter och övningar.
Jose, skriv gärna av dig efterhand som helgen närmar sig.

Lite förutsättningslösa råd från en forum vän

kaffet smakar underbart. Lite träningsvärk från igår. Idag ska jag leverera 100 % på jobbet!! Idag ska jag inte gå förbi systembolaget. Idag ska jag vara nykter!!

Min man har varit helt nykter fem år nu. Vägen dit var lång och precis som Ullabulla skrev var det avgörande att beslutet var hans. Jag skrev här unde de första åren, även det dryga år han höll sig nästan nykter med s.k vita knogar. Jag skriver ännu ibland. Du hittar min tråd med många tillbakablickar under Det vidare livet, den heter Mitt nya år.
För min del fick jag den djupa insikten om hur svårt det är att bryta ett beroende genom att läsa i trådarna här, främst i Att förändra sitt drickande. Där skriver också just nu flera som valt nykterhet. Dessutom läste jag annat och har gått på Alanonmöten.
Fortsätt gärna skriva här och kom ihåg att ditt liv handlar om dig! / mulletant

Varför ska du dricka någon/några öl ibland?
Du är ju, precis som många andra här inne, van vid höga promillehalter och kan knappast få ut något av lite öl.
Däremot retar du din beroendehjärna med det, och riskerar att ramla dit igen.
Läser du igenom din egen tråd så ser du ett tydligt mönster.

Bästa sättet att hindra vår sjukdom från att utvecklas mer, är genom total avhållsamhet, alltså att vara nykter.

Hoppas du inte tar illa upp.
Jag tycker att du bör överväga alternativen som du har, och önskar verkligen att det går bra för dig.

Har ofta själv möten som ger ångest långt i förväg och har bedövat mig inför.. och efter som belöning. Men vad jag märkt tydligast är att i de vita perioderna är nästan inga möten i närheten av så jobbiga som jag målat upp innan. Så ta bara tjuren vid hornen? Och var så pigg som möjligt. Dvs drick inget mer ikväll?

Har jag fyra möten, som ger mig ångest.
Kommer må skit, men har bestämt mig att jag måste kämpa mig igenom dom.
Hur det nu ska gå

Drack i kväll
Ölen tog slut, är inte onykter och kunde sluta.
Tänkte öppna en vin, men lugnade mig.
Så det är väl ändå nåt...att fira
Ligger i sängen. Noll procent trött, så jag får nog en lång natt.
Bra med att blåsa, kanske nåt att fundera på

Men just nu går det bra. Tre vita dagar.

2 tips som jag tror gör att jag vänder nu är 1. Bett min fru be mig blåsa i a-mätare dagligen hela april. 2. Tittade på risky drinkers på HBO och så fort jag får tankar på a framkallar jag bilderna och scenerna ur den dokumentären som berörde mig mest.

Du klarar det! Ta i från tårna!! Hejar på dig!

Tor-idag på fyllan.
Är nog ett hopplöst fall, trodde inte det.
Men inser att det är fallet.
Ger dock inte upp, i morgon börjar ett nytt försök.
Det brukar hålla sig ett par dagar iaf
Liten stor, hur går det?

Hur går det?
?

....att jag skulle resonera klokt. Men jag vet inte. Hoppas hoppas hoppas. Jag slår i nuläget inte slint när jag dricker ett par öl - i sällskap. Inte på något sätt. Men jag vet ju att vi sitter i samma båt.......-och därför så är jag sååååå på vakt. OM jag skulle köra ett race till - ja då måste jag ju uthärda det, och ta konsekvenserna av det. Vill för mitt liv inte hamna där igen. Men den försiktighet jag känner nu inför alkohol har jag inte känt innan, på samma sätt - så någonting har min hjärna ändå fattat på vägen. Det är jag glad för.