skrev Dionysa i AA, alkohol o strävan efter balans

Särskilda händelser... har du kanske nämnt förut... men har du lust att beskriva vad det gäller?


skrev Zinga i AA, alkohol o strävan efter balans

Nej Dionysa,
Mer en rastlöshet som alltid finns där men när jag är själv känner jag mig nog lite ensam o tänker att; tänk, alla andra gör nåt, är ute på krogen el dyl o har kul o här sitter jag..., typ. Har varit så i hela mitt liv. Ångesten kommer nog dels av det o dels av tankar på alk. Det har gått bra denna nykterhet men jag vet också när det är särskilda händelser då jag är extra sårbar, som nu.


skrev Dionysa i AA, alkohol o strävan efter balans

Vad är du rädd för? Finns det någon fysisk, medicinsk, anledning till din oro, tror du?


skrev Zinga i AA, alkohol o strävan efter balans

Har gått så bra denna vecka när jag varit själv. I vanliga fall hade jag varit ute på krogen, typ hela veckan men framförallt ikväll. Haft full sysselsättning under dagen men mot kvällen slog det till. En jäkla ångest o kli i kroppen.
Insåg idag att när jag är ensam en kväll o bara är hemma känns ensamheten mindre om man dricker alkohol, sjukt!


skrev anonym11208 i Jag är här nu.

hur orkar man egentligen sköta arbete, fritid och ett hem när man är alkis? Vilken bedrift :-)


skrev Dionysa i Med trevande steg mot förändring.

sen finns det ju avokado, att ha på mackan istället för margarin, i salladen, ja, överallt! Innehåller massor av bra saker, gärna tillsammans med ägg om man gillar det. Smakar aldrig illa.


skrev Dionysa i Relationsproblem

tror det. Men: komplikationer. Springer jag blint bara för att det är så svårt? Och jag har visat min skepsis tydligt. Men... vara ensam först, som sagt. Coola ned och fundera. Det kommer att ordna sig, det tror jag. Vi är bägge gamla rävar. Tack för din omtanke kära MM!


skrev Hönapöna i Med trevande steg mot förändring.

Vila är viktigt. Min energi har kommit tillbaka men den räcker inte hela dagen så jag måste tänka på att spara på den så det räcker hela dagen.

Ja jag är ju i en relation och har jättebra stöd där.
Äter också honungspolemo eller granatäpple varje kväll vilket håller mig sysselsatt ett tag. Jäkla pillande det där, främst med granatäpplen. Synd bara att säsongen för dessa vitaminbomber börjar gå över.

Ha en trevlig kväll Pärlan?


skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.

Jo, det är skönt..:) Tänker att det kanske inte hade känts lika akut om jag hade varit i en relation, då får kan väl (kanske) ett visst stöd där..
Skönt att höra att du är så stark i dig sjäv! Jag tror detta kommer gå bra för dig! ?

Vad skönt! Det här med att jobba utan att vara bakfull ser jag fram emot! Har inte alltid varit det, men även av 3-4 folköl blir man ju trött i kroppen..och barnveckor har jag ju gått bakfull de första 3-4 dagarna av veckan pga att jag druckit så hårt på helgen.. Också en anledning till att jag inte druckit lika ofta med barnen hemma, skönt nog..

Jag är trött idag..inte hunnit vila något idag och det känns..


skrev lizzbet i Att inse fakta

Ja, hoppas hans sjukdom inte gått så långt att han klara det. Låter ju lite hoppfullt, detta att han inte blir aggressiv till exempel. :)


skrev Nykteristen i Det är mig och min son det handlar om....

Vad skönt även för din del, blir glad sv o höra det. Extra mysigt att alla barnen är hemma samtidigt, sånt man mår bra av! Passa på att njuta du också....även du värd nåt otroligt efter dessa tuffa veckor <3


skrev Bedrövadsambo i Att inse fakta

När sambon är full är han bara ynklig och patetisk, när jag skäller blir han en våt fläck typ. Sen skickar jag honom i säng. Först när han vaknar upp ur ruset pratar vi. Som nu, jättebra snack. Han ska ringa sin läkare, han ska sluta dricka NU. Aldrig mer. Som dotter till en alkoholist är jag dock jävligt luttrad, vågar knappt hoppas. Men jag älskar honom, och vi har det jättebra ihop. När han är nykter. När han är full vill jag typ sälja honom på Blocket.


skrev Bedrövadsambo i Att inse fakta

Min pappa dog 62 år gammal pga söndertrasad lever. Då hade jag ett halvår tidigare brutit helt med honom. Efter en fylleincident. Jag tänkte att min egen barndom kunde jag inte göra något åt, men mina barn kunde jag skona. De var då 4 och 2 år gamla, idag 20 och 18 år. Det jag sörjde allra mest var att ingen på allvar tvingade honom att sluta tidigare, när han hade en chans att klara av det. Inför sista julen ringde han "jo, jag och mamm tänkte hälsa på till jul." Jag svarade iskallt "har du sökt hjälp för dina alkoholproblem?" Och han svarade "vadå, jag har inga problem." Han var inte välkommen, mamma kom ensam den julen. Den 24/1, exakt en månad efter julafton, dog han av organsvikt. Levern var helt söndersupen.


skrev Tombor i Dricker på känslor.

Tack för dina goda råd och ärlighet! Jag hoppas att vi båda får ett bättre förhållande till alkohol! Önskar dig lycka till!!


skrev Tombor i Dricker på känslor.

Jag uppskattar att du delade med dig och ger mig goda råd! Vet väl inte riktigt vilken hjälp jag behöver men gå och prata med någon tror jag är en bra start!


skrev MondayMorning i Att inse fakta

Att du inte kan acceptera hans drickande. Punkt.
Kravet att du ska stanna är att drickandet upphör.
För gott. Nu. Inte på måndag, inte nästa vecka. NU!
Kör hårt direkt.

Han/hon kommer aldrig sluta hur mycket du än tjatar - om personen inte
själv vill ha hjälp. Så illa är det, att vi måste få hårda och tuffa konsekvenser
för vårt agerande.

Men ta inte detta under berusning, men det vet du ju redan om du är uppväxt
med en far som har alkoholproblem.

Med hopp om en lugn natt för dig.

Vänligen
MM

(nykter A)


skrev Bedrövadsambo i Att inse fakta

Jag har läst massor och fortsätter läsa, för att förstå. Han har precis vaknat och vi har pratat. Han har gråtit och kallat sig själv idiot. Han har lovat att ringa sin läkare på måndag. Tydligen har han haft alkoholproblem tidigare, så det här är typ ett återfall. Tror att han kan sällskapsdricka, men det går ju inte. I vårt fall är det han som flyttat in till mig, så kontaktar han inte sin läkare och får medicin som minskar suget så åker han ut med huvudet före. Jag har krävt total transparens, min tillit till honom är jävligt skadad. Men sen vet jag ju att löften från en alkoholist är väldigt lite värda.


skrev Pärlan i alkoholsug pga ensamhet

Just det AA. :)

Första gången var jag supernervös..hade såklart fördomar..men jag gick in, folk hälsade och log, presenterade sig..det kändes som en varm och öppen stämning. :)

Man får mycket insikter, särskilt när andra delar med sig av sina erfarenheter. Men det skönaste är att man sitter med ett brokigt gäng av yngre, äldre, män och kvinnor och alla känner vi igen oss. Man kan berätta vad som helst (som man kanske inte vill eller kan dela med personer man känner som inte lever med alkiholproblem) och ingen dömer för alla förstår.. Många bjuder på sig själv och det känns skönt att kunna skratta av igenkänning.

Sen är ju alla där av samma anledning, att man inte vill dricka. Många delar generöst ut sina tfn-nummer så att det ska finnas livlina om man behöver prata. Det känns tryggt. Och varje möte blir en påminnare om varför man är där, och det hjälper iaf mig enormt att inte glömma eller börja "förhandla" med mig själv. Den här gången har jag ju precis blivit nykter så än är det ju ingen förhandling i huvudet direkt..men skulle tankarna smyga sig på kan jag gå på ett möte och bara känna in varför jag gick dit.

Svårt att förklara mer än ur mitt perspektiv.. Men alla som har en önskan att sluta dricka är välkomna på möten, man måste alltså inte ha hunnit sluta om man säger så, så är du nyfiken kan du ju prova och se hur det känns för dig. :)


skrev Pärlan i Med trevande steg mot förändring.

Tack! :) Och tack för att du påminner mig om att inte stressa.. Jag speedar lätt iväg när något händer som känns bra och roligt.. Och allt som oftast slutar det med att allt kommer av sig.. Nu hoppas jag ju verkligen inte att det skulle leda till drickande för det har jag insett hur förödande det blev, men kanske skulle jag bli nedstämd och hamna in i någon annan typ av destruktivitet..

Jag flög verkligen in i en harmonisk lyckokänsla igår som håller i sig än idag..men nu känner jag mig TRÖTT. Dags att varva ner dagen nu..kanske tänka på något helt annat resten av kvällen. Nöja mig just nu med att det ser ljust ut som du säger och låta förändringen ta tid. Jag kan ju inte snabbspola till det nya livet (hur gärna jag än kanske skulle vilja det). Nej förresten, det vill jag faktiskt inte..jag vet knappt vem jag är och att lära känna mig själv igen ser jag fram emot..:)

En dag i taget i alla avseenden ?


skrev lizzbet i Att inse fakta

Du ska läsa allt du orkar härinne, det kommer att hjälpa dig förstå. Eller så lämnar du NU, om du som du säger inte tänker leva med en alkoholist. För är han det så lär han inte bli "frisk" för att du ställer ultimatum, kollar hans förråd, häller ut osv. Alkoholism är en kronisk, komplicerad sjukdom. Välkommen hit!


skrev Hjärnklar i Förändring

Sov 13 timmar i egen säng! Skickade maken på inköp av människomat, hundmat samt vinköp. Själv har jag dammsugit och varit ute i solen. Glad att mysa med vovven igen. Och sugen på vin. Och samtidigt väl medveten vart den vägen leder....


skrev AlkoDHyperD i Jag vill ju inte sluta!

Sorg är inte en negativ känsla. Den talar om för oss att något viktigt har gått förlorat och ger signaler om att sakta in, dra sig undan för att reflektera, minnas och slicka såren. Kroppen behöver den vilan. Fundera över vad som händer med spänningen i kroppen efter du gråtit.
Vad är det du fruktar om sorgen över din pappa får komma upp till ytan? Många döreställer sig att man kommer tappa kontrollen och inte kunna sluta gråta, men så är det inte. Det är kampen mot känslorna som skapar ohälsa, inte känslorna i sig.
En annan reflektion (låter provocerande, men jag vill bara väcka tanken): kontrollbehovet, om det är kontrollen du inte vill tappa, vad händer med kontrollen när du dricker? Skulle du inte ha mer kontroll om du tillät dig medvetet välja när och hur mycket du ska släppa på den?
Bra att du funderat över vad vinet ger dig, det är en början. Att träna på att vara närvarande och stanna upp i stunden kan man göra på olika sätt. Det finns böcker om mindfulness, cd-skivor med enkla övningar i medveten närvaro, men även utan dessa kan du träna dig i vardagen. Till exempel fokusera på barnen när de gör något. Studera detaljer, följ det som händer med blicken, ta in hur du föreställer dig att de känner, låt dig uppslukas av dem i någon minut till att börja med. Likaså kan du öva när du borstar tänderna. Uppmärksamma hur tandborsten känns mot tandköttet, hur skaftet känns i handen, följ varje rörelse du gör med handen, lyssna på hur det låter...träning i medveten närvaro ökar förmågan att vara här och nu. Du behöver inte vara närvarande hela tiden. Det räcker att öva korta stunder till att börja med.
Ett sätt att rent fysiologiskt bli mer avslappnad är att andas djupa andetag med magen. Det ger signaler till parasympatiska nervsystemet (styr matsmältning, sänker pulsen, mm) som slår på och sympatiska nervsystemet (uppvarvande) minskar sin aktivitet automatiskt. Också detta kan övas i vardagen.
Lycka till!